När ekonomisk tillväxt, teknologisk utveckling och individuell tillfredsställelse riskerar ekologisk kollaps, vad kan vi då eftersträva istället? Frågan är angelägen i klimatomställningens tid, då vi inte endast behöver hitta nya sätt att resa, producera och konsumera, utan också nya sätt att handla, tänka och leva.
Med utgångspunkt i Aristoteles filosofi påminner idéhistorikern Klas Grinell om det antika idealet om mänsklig blomstring, eudaimonia. Snarare än att sträva efter tillväxt som ett yttersta värde behöver politiken riktas mot att utveckla medborgarnas möjligheter att leva hållbart och gott. Istället för att försöka bemästra naturen bör människan försöka återfinna sin plats i den och söka en lycka som inte beror av förgiftning, artdöd och global uppvärmning.
Eudaimonia är en läsvänlig och sakkunnig redogörelse för Aristoteles livsfilosofi, som i den antika tankevärlden finner stoff till nya etiska och politiska horisonter och mer framkomliga vägar mot mänsklig blomstring.
Titel: Eudaimonia- om det goda livet i klimatomställningens tid (2021) Författare: Klas Grinell
Eudaimonia, som Aristoteles talar om är mänsklig blomstring eller det goda livet (eng. The good life). Klas Grinell tar avstamp från Aristoteles filosofi för att beskriva vår situation som människor idag med hjälp av filosofins mångtusenåriga tankeverktyg. Vi känner till Aristoteles uttryck att människan är ett politiskt djur, att filosofi börjar med undran och nyfikenhet, gyllene medelvägen, dygderna som utgångspunkt för etiken och att en svala inte gör en sommar. Eftersom kanske 20% av hans verk finns kvar kanske man häpnar över bredden av hans tänkande. Han studerade naturen, politiken, logik/matematik, filosofi, retorik, biologi, psykologi och grundade flera vetenskapsgrenar. Hans lärare var Platon och han startade en egen akademi. Det finns många skäl att studera filosofi, och som Platon sa det outforskade livet är inte värt att leva. De två huvudsakliga riktningarna i västerländsk filosofi utgick från Aristoteles och Platon. ”All filosofi är fotnoter till Platon” som uttrycker detsamma.
”Alla människor söker av naturen kunskap” / Aristoteles
Lärdomar • Aktivt hopp: 1) ta reda på hur det ligger till, 2) formulera det alternativ vi hoppas på och vill se realiseras och 3) att sträva och agera för att röra sig från det som är till det vi vill. • Fronesis är praktisk visdom, förmågan se alla de relationer som påverkar i en situation eller nära berget mindfulness. • Vi lever med samma begrepp som antikens filosofer, samma idéer idag - med skillnaden att vi förstår klimatförändringar och deras effekter. Som Goethe sa: allt har tänkts förut, det svåra är att tänka det igen. Vi är samhällsbyggande varelser och behöver gemenskaper men behöver var och en bidra till demokrati - att tillämpa och söka visdom. • Ett flertal arabiska filosofer återkommer eftersom de översatte och bevarade många av dessa klassiska texter. Därför har vi dem idag. Författaren har också skrivit en bok om Islams filosofihistoria.
Innehåll • Inledning • Antropocen - att blomstra med jord systemet • Zoon politikon - att blomstra som människa • Koinonia - att blomstra i gemenskap • Demokratia - att blomstra som medborgare • Fronesis - att blomstra med förnuft • Eudaimonia - att blomstra i hållbarhet • Appendix - om Aristoteles liv • Noter
Filosofi = kärlek till visdom. En utmärkt, lärd, gedigen och angelägen bok som belyser människans villkor med lärdomar från de stora filosoferna. Eudaimonia, det goda livet. Bjuder in till fördjupade samtal och dialoger. Fascinerande ämne, skrivet av en synnerligen framstående idéhistoriker och kan starkt rekommenderas. Alldeles ypperlig läsning 2025!