Sidste år ved juletid var Alice en fremadstormende redaktør på det store Bremmer-forlag i Stockholm. Og så havde hendes kæreste netop friet til hende. Alt så godt ud. Men nu nærmer julen sig igen, og Alices situation er på ingen måde god. Hun er arbejdsløs, hun bor alene i en fremlejet lejlighed, og så har hun bare slet ikke lyst til at gå ud. Så på en måde passer det egentlig meget godt, at coronaepidemien rammer Stockholm.
Men de mange måneders isolation i lejligheden tærer på resurserne, og Alice bliver nødt til at tjene nogle penge. Så da hun får tilbudt at redigere et manuskript, siger hun ja. Også selvom det er skrevet af en mandlig krimiforfatter, der har kastet sig over feelgood-genren. For at gøre ondt værre er manuskriptet en julebog, og hvis der er noget, Alice slet ikke har lyst til, så er det at fejre jul. Men samarbejdet med forfatteren viser sig at være alt andet end kedeligt, og langsomt åbner Alice op over for julen – og fremtiden. Og er den der forfatter egentlig ikke også ret sød?
EN STORM FØR JULETID er en skøn fortælling, der minder os om at huske at fortælle sandheden, også selvom man er bange for at blive såret. Og så er EN STORM FØR JULETID krydret med alt det, der kan holde ensomheden fra døren: Vi møder den lille pige Polly, en grå kat og ikke mindst den fantastiske dame i gården, der elsker at afholde coronaafstemte fester, der er pyntet godt op til jul.
Jag hade verkligen sett fram emot att läsa den här, då baksidestexten & omslaget verkligen lockar mig. Meeeeen. Jag kom till sida 10, andra sidan i första kapitlet, när jag valde att inte läsa vidare. Det är år tjugofuckingtjugoett och en kvinnlig författare väljer (VÄLJER!!) att skriva att hennes karaktär (helt uppenbarligen huvudkaraktären om det nu ger någon vikt?) har lite hull runt midjan - vilket drar ner hela hennes look.
Men snälla. Vad är det för skit?! Resten av boken skulle säkert vara bra men det där gav mig dålig smak i munnen. Tack men nej tack.
För mig spelar det ingen roll att många människor tänker så om sig själva, att vikten får en att känna sig mindre attraktiv, att ens kläder inte sitter som man önskar - men att börja en bok på det sättet är så fel i mina ögon att jag typ (på riktigt) skulle kunna gråta. Om en ung människa läser det där, vad sänder det för signaler? Och nej, en författare ska inte behöva tänka så, jag vet, men i dagens samhälle så önskar jag verkligen att vi kunde tänka snäppet längre. Varför var det nödvändigt att skriva att hullet runt midjan drog ner looken? Blä.
En charmig julroman om arbetet med ett bokmanus, vänskap, drömmar, svek och romantik som tar oss med till Söders höjder, Sigtuna och till fäbodsliv. Som alltid med Camillas böcker så finns det en allvarlig nyans med i berättelsen. Den här gången handlar det om ensamhet, svek och om att stegvis öppna upp för nya saker i livet.
Jag gillar det här och tycker det är en fin roman med fina karaktärer.
En besvikelse! Jag gillar vanligtvis Camillas böcker. Blev så rörigt med Sams eget manus inbäddat i handlingen, och sunkig inställning till kroppsideal. Nä, ingen hit.
En storm i juletid är en lugn och mysig julroman som handlar om kärlek och svek. Det var inte riktigt vad jag hade förväntat mig. Det hände inte så mycket som jag hoppades på. Handlingen är väldigt lugn och stillsam, och utspelar sig för mesta dels i Alice lägenhet. Jag hade velat ha lite fler konflikter mellan karaktärerna. Lite som i bokmanuset Samuel skriver, som jag blev väldigt nyfiken på. Den boken hade jag velat läsa. Det fanns många mysiga stunder och miljöbeskrivningarna var väldigt bra. Jag hade inte något problem med att covid nämndes ofta, det fick berättelsen att kännas mer äkta och verklig.
Jag var till en början lite tveksam på Alice karaktär. Jag fastnade inte riktigt för henne, tyckte hon blev lite tråkigt presenterad. Men med bokens gång började jag gilla henne mer och mer. Samuel är den typiska goda manliga karaktärer som är lätt att tycka om från första stund. Jag gillade hur deras relation och romans tog form och utspelades. Två människor som sakta fann kärleken igen på oväntat håll.
Jag lyssnade på ljudboken och gillade uppläsaren väldigt mycket. Hon gjorde Alice mer rättvis och berättelsen mer levande. Jag tror att jag inte hade fortsatt efter några kapitel om jag hade läst den. - Detta var en helt okej bok.
Jag ska inte ljuga, jag hade lite svårt för både Alice och att Covid hade så stort utrymme i den här boken, vill helst slippa allt kring det ordet när jag flyr till böckernas värld. Men den var väldigt bra ändå och jag gillade alla karaktärer, inklusive Alice efter ett tag, och det blev en del mysiga stunder under historiens gång!
Ja alltså, det är vad det är, och man vet vad man får! Fanns dock en del intertextualitet och hänvisning till andra böcker som jag tyckte var rätt roligt
Boken börjar väldigt ledsamt men blir mer hoppfull ju mer man läser. Vad jag framför allt tycker var bra var att boken innehöll massa information om hur man skriver feelgood böcker. Inte mysigaste julbocken jag läst men ändå läsvärd!
Efter att ha läst ut Backmans bok Vinnarna kände jag att jag ville ha något lättsamt, fluffigt och romantiskt. Men ganska tidigt in i boken känner jag att jag mest blir irriterad och himlar med ögonen mot alla klichéer, platta karaktärer och all förutsägbarhet. Någonstans där börjar jag inse min udda relation jag har till feelgood. För visst finns det underbara böcker inom genren som sveper in läsaren i ett rosa fluffmoln, full av positivitet och kärlek. En sådan som jag fortfarande bör med mig är Aherns P.S. I Love You eller Kinsellas Mina Hemligheter. Men sen finns det också vissa som inte når ända fram. Som inte riktigt sätter sig i hjärtat på samma sätt utan kanske kan liknas mest med ett påklistrat falsk leende.
Så även om Davidssons julroman är mysig och innehar alla delar som en klassisk feelgood ska ha, så är det någonting som ändå inte når hela vägen. Boken sätter helt klart igång mina tankar kring genren och när huvudkaraktären drar igång ett långt brandtal om hur stor och väletablerad genren börjar bli på den svenska bokmarknaden så kan jag inte låta bli att sucka tröttsamt. Ja, jag förstår det feministiska perspektivet här; att litteratur skriven av och för kvinnor inte får samma erkännande och tas inte på samma allvar som många andra genrer. Jag är all for the women här och är den som gärna kan hålla samma typ av brandtal. Samtidigt så blir jag också lite nedstämd när jag läser om Alice och hennes feedback till Samuels metaberättelse. Alice försöker peppa och ändra på hans story för att göra den mer tilltalande. Lägg till en till karaktär, plotten måste vara unik men ändå igenkännande, det behöver finnas mysfaktor, det måste finnas en tvist, det måste si, den måste så... Och någonstans där börjar jag känna att den här boken som karaktärerna skapar inte är meningen att beröra, syftet är inte att säga läsaren någonting om relationer eller ge de nya perspektiv på en hemsk tillvaro. Syftet med den är att den ska sälja. Och där någonstans sjunker modet i mig. För är det verkligen det som är syftet med litteratur?
Jag vet inte om jag svamlar och gör detta till något större än vad det egentligen är men trots sitt brandtal tycker jag ändå att sättet som Alice beskriver genren på blir ytlig och genomskådande. För att då sammanfatta mina åsikter kring boken så tycker jag därför att En storm i juletid blir ytlig. Den känns som en kall, genomtänkt plan där man lagt ner oändligt mycket tid på att strukturera upp en story men samtidigt glömt bort att lägga till magin. Men är det inte just den magin som gör feelgood-genren så mäktig?
Jag inser nu att jag antagligen låter hårdare än vad min intention var när jag började skriva. För visst finner jag mig småle till vissa partier och visst lämnar bokens mysiga slut mig med en varm känsla och julefrid. Det jag försöker säga är väl att den varma känslan liksom stannar i magen, den når aldrig riktigt hela vägen upp till hjärtat.
Kender du det at alt bare er perfekt? Sådan har jeg det med denne bog. Jeg sidder og skriver disse ord ikke engang halvvejs inde i bogen, og jeg ved, at jeg bare elsker den. Det har jeg gjort siden andet kapitel. To historier i en bog, kan man elske det højere? Jeg tror det næppe. Og den fedeste pitch til en ny Lisbeth zalander bog! Altså! Den må bare blive skrevet!!!
Alice isolerer sig efter kæresten skred, hun mistede job og lejlighed og endte i en lejet lejlighed med en besøgende kat, fuldstændig forskanset mod corona og menneskemøder. Hun lyver sig igennem tilværelsen for at undgå møder og familie. Kun pengemangel får hende til at acceptere en sparrings/redigerings opgave for en tidligere krimiforfatter. Forfatteren Samuel sender sider med historien om Julia, der har en idiot af en kæreste og sner inde over julen efter at være kørt i grøften. Selv denne historie har jeg lyst til at læse!
Med angst for mange menneske (kan relatere), næsen nede i en bog (åh ja, helt sikkert) og manglendeb lyst til nye ting (prøver virkelig!) - så er Alice perfekt for mig. Den farvestrålende nabo og den ivrige pige giver bogen kulør og introducere os for sønnen Erik, den lidt for lækre skuespiller. Ja, ja, lad os nu se…
Hvor om alt er, så læs den fucking bog! Forsiden vandt mig ikke, men det gør ordene på siderne. Jeg kan mærke karakterende, se stederne og høre dialogen. Jeg er fan. Feelgood og romance i en. Jep. Jeg er hooked. Giv mig mere og pis nu af. Jeg skal læse😉
Og nej, nej, nej. Påtrængende mandsperson! Irriteret lukker jeg bogen og smider den fra mig. Lyt dog til kvinden, der siger nej, om end utydeligt, så gør hun det.
Det er en forrygende dejlig bog, med tvist og turn som det sig hør og bør. Jeg var fuldt underholdt. Så varme anbefalinger her fra
Tusind tak til @palatiumbooks og @camilladavidsson for anmeldereksemplaret!
“En storm før juletid” af Camilla Davidsson er en super hyggelig julebog.
Sidste år var alt godt for Alice. Men nu hvor julen nærmer sig må Alice indse, at hendes situation ikke er i nærheden af at være det samme som for et år siden. Hun er arbejdsløs, bor alene og så har hun mistet sit gode humør og mod på livet. Og så rammer coronaepidemien Stockholm. Derfor må Alice isolere sig i sin lejlighed, men efter et par måneder må hun alligevel finde sig en måde at tjene nogle penge. Og måske kan netop det job give Alice en glæde og en julestemning igen.
Dette er en julebog om relationer, venskaber, håb og drømme.
Alice er ikke ligefrem en karakter man er vild med fra start. Faktisk er det måske nærmest det modsatte. Derfor tager det også en del tid, før dette overvindes.
Coronavirus fylder også lidt i denne bog, hvilket måske for nogle kan være meget naturligt. Dog er det for mig at se ikke ligefrem det mest hyggelige og juleinspirerende at snakke coronavirus, og derfor går det lidt ud over stemningen og tonen i bogen. Det vender dog til sidst i fortællingen, hvor det hele bliver meget mere hyggeligt.
Bogen er letlæst, og du vil helt sikkert komme i julestemning på et tidspunkt gennem bogen. Det tager lidt tid og en del sider at nå til julen og hyggen, men det skal nok komme.
“En storm før juletid” af Camilla Davidsson er en lille, hyggelig julefortælling.
Jag gillade boken. Handlingen beskriver främst hur lågt Alice (huvudkaraktären) sjönk efter att ha blivit lämnad samt fått sparken från sin arbetsplats. Det går alltid att ha åsikter om hur karaktärer presenteras, är personligen mest förundrad över alla livslögner Alice spred omkring sig, till sin familj och vänner. Varför? frågade jag mig många gånger. Varför inte bara säga som det är? Jag är lämnad och har blivit uppsagd från mitt arbete. Det är nog den härvan av lögner jag hade svårt att acceptera. Skam? Jag reagerade även på och undrar fortfarande över, varför pappa omskrivs som "pappa" men mamma för "modern" för som någon skrev, vi lever ändå på 2000-talet och fortfarande skriver författare moder och fader, lite 1900-tal, eller? Det vore intressant att höra vad det kommer sig. Boken lämnade trots allt en go känsla efter sig och jag ger den tre av fem poäng.
Inledde denna frusna juldagsmorgon (-17) med att avsluta en härlig julroman. 🎄 Alice har alltid älskat julen, men i år blir inget sig likt. Ensam och arbetslös håller hon sig undan i en liten lägenhet på Söder. 🎄 När det dyker upp ett jobberbjudande som redaktör åt en författare som behöver hjälp med sitt manus, kan hon inte tacka nej. Jobbet, nya oväntade möten, en katt och en liten flicka kommer att förändra livet för Alice. 🎄 Denna fristående julroman är en härlig blandning av svek, besvikelser, att våga, mys och kärlek i en julig och bokig miljö. Var lite skeptisk till konceptet ”två-böcker-i-en” till en början, men det funkar. Camilla Davidsson gör en inte besviken 🌟 📕📗📘📙av 5📚 #enstormijuletid @camilladavidsson @printzpublishing #julbok #caritasläsning2021 #89 #älskarattläsasvenskt
Om jag ville läsa liten två med potential två gånger skulle jag gjort det. Istället plockade jag upp denna för ville läsa mer av författaren och fick samma berättelse.
Samma kille fast med nytt namn. Samma föräldra problem (om bytta roller med att det är mamman som är på istället för pappan) samma omhändertagande utländsk bekant. Samma mys ute i en stuga i norr. Flera situationer som utspelar sig exakt likadant och meningar jag tror är copy pasted, se mistel scenen och scenen med att dra upp dragkedjan på klänningen. Poppy säger även exakta copier av repliker Ida hade i boken liten tvåa.
Vet inte vilken som kom först men bryr mig minst lika lite som författaren verkar ha gjort i att försöka skapa nåt nytt.
En storm i juletid är en charmig feelgoodroman som handlar om kärlek och svek. Camilla Davidsson lyckas väl med miljöbeskrivningarna vilket ger känslan av att vara på plats på första parkett. Däremot tycker jag att en del av karaktärerna kändes aningen platta och förutsägbara ibland.
I En storm i en storm i juletid får vi, förutom att ta del av Alices historia, följa processen med att skriva en bok och då framförallt en feelgoodroman vilket jag uppskattade. Däremot väckte delarna med Samuels bok och bokidé mer intresse än bokens huvudhistoria och jag hoppas någon gång få läsa Samuels bok om Lisbeth Salander.
Alice har blivit lämnad av sin kille han har varit otrogen. Och det skedde förra julen. Och hon som älskade julen och nu är det första advent. Hon vill inte gå ut hon vill inte lyssna på julmusik hon hatar julen eller? Sedan tar Samuel en välkänd deckarförfattare kontakt med henne och jag han vill ha hjälp med ett manus. Och hon behöver detta jobba för inte nog med allt förlorade hon arbetet förra julen. Bra karaktärer och miljöer.
Erkänner, jag läser inte om boken innan jag påbörjade den. Jultid vill jag ha julläsning, framgår det tydligt av titel och omslag att de rör sig om just de så hoppar jag oftast över att läsa om boken. Ja det var stämningsfullt och juligt, men jag är så trött på böcker som handlar om någon som skriver böcker. Löser man skrivkrampen genom att skriva om att skriva?
Fastnade mer och mer för historien som skrevs i boken än för själva boken. Först mot slutet som det kom tvist på tvist som gjorde det lilla lite spännande. Helt klart läsvärd men ingen fempoängare. Lagom julläsning när man tröttnat på att baka och stöka runt.
Det her var en virkelig hyggelig julebog, men jeg synes romancen var rimelig intetsigende. Til gengæld elskede jeg Alica, hun var så nem at relatere til, og jeg elskede at høre om hendes arbejde som redaktør.
Charmig, julig och varm. Lätt att läsa och lätt att plocka upp. Tyckte även om att huvudpersonen var i bokbranschen, för böcker om böcker är väldans mysigt.
Inget unikt, inget väldigt slående, men ganska precis vad jag kände för.
Började väldigt bra men tappade sen tyvärr en hel del fart på slutet. Inte en av Camilla Davidssons nästa men ändå en stark trea för bra julfeelgoodkänsla.
«En julestorm» på norsk. Fengende førjuls-feelgood bok fra Stockholm. Likte skildringen av hovedpersonen og av miljøet. Likte boka, men blir nok fort glemt.