Michaela är gynekolog, skild och har två barn. Christopher är skild, har två barn och är Stockholms hetaste modefotograf. Han är sedan åratal hemligt kär i vännen Michaela men har inte märkt något intresse från hennes sida.
När Michaela skriver till honom att hon är less på ensamheten och ska börja nätdejta, ger även Christopher sig in i dejtingdjungeln.
Karusellen av oförglömliga, ofta dråpliga och smått galna dejtingäventyr drar igång samtidigt som de två vännerna skriver till varandra och berättar vad de är med om. Men inte allt, för vem vågar vara helt ärlig om sina misslyckanden, tillkortakommanden och vad de egentligen känner?
De på dejtingsidan ofta fördelaktiga, perfekt framställda profilerna kan dölja allt från stalkers, psykopater och nymfomaner till djupt religiösa modersbundna veganer, oskulder, världsfrånvända tantriska shamaner och naturälskande fågelskådare.
Vem är egentligen den sexiga, men samtidigt oskuldfulla Anja? Har drömmannen Alexander något att dölja? Är han som kallar sig Yogamannen lika upplyst som han vill framstå och vem är den mystiska äldre damen som ansluter sig till Christopher och hans dejt?
Medan Christopher undrar om Michaela någonsin ska börja se honom som något annat än en vän, funderar Michaela på att ge upp och kanske gå i kloster istället.
”Men kärleken finns någonstans därute, det gäller bara att ha tålamod”, säger Anna-Lena, Michaelas vän som träffade sin man på den sjuttionde dejten.
Dejta aldrig på en onsdag är en mycket humoristisk feelgood om de mest aktuella ämnena som finns – dejting och relationer, både på nätet och i verkligheten.
Den här typen av story har jag läst så många gånger innan så den känns rätt tråkig. Visst, det finns några roliga episoder, det gör det, men handlingen är så simpel att jag inte lägger något på minnet. Som vanligt när det gäller sexscenerna i Öhrlunds böcker så känns de mest bara pinsamma, det blir lite för mycket, helt enkelt. Det hade varit bättre att lämna lite mer till läsarens egen fantasi. Bokens största problem, enligt mig, är att den är så oerhört förutsägbar. Jag blir aldrig överraskad utan vet hela tiden vart storyn kommer ta karaktärerna. Det gör att mitt engagemang försvinner, jag vill gärna få bli lite överraskad.