En genomsnittlig förälskelse varar 18 månader. Andra varar ända in i döden.I en lägenhet i Vällingby bor Janni med två barn, tre medföräldrar och den enögda omplaceringshunden Candy. Under dotterns treårskalas knackar det plötsligt på. Utanför står en höggravid journalist som säger sig arbeta med en biografi över den musiker som 2016 hittades död på ett hotellrum i centrala Stockholm.Hanna-Linnea Rengfors debuterade våren 2020 med den storslagna och omtalade diktsamlingen Närhetsprincipen. Hennes andra bok för året är en mörk kärleksberättelse som utspelas under tre intensiva dagar i september 2020. En skälvande vacker roman om vad ensamhet kan göra med människor.
Dialogen är genial: realismen! rumsligheten. Jag kände mig som ett geni när jag läste första halvan: att få följa med i tidshoppen, i stilen, i minnena. Att få pussla. Kände mig som en idiot mot slutet, boken låg alltid steget före mig, kan inte fatta att den skrev omkull mig gång på gång. The twists and the turns: intelligent och välvävd. Komprimerad, ekonomiserad, välarbetad: säger så mycket med endast det mest väsentliga. Vacker! Trasslig. Låg och funderade över slutet.
Jag har haft ”Candy” på min läslista ett bra tag men när jag väl slog upp den och började läsa var den inte alls vad jag väntat mig. Jag trodde jag skulle få ta del av ett stillsamt relationsdrama men redan från start är tempot högt och mängder av karaktärer presenteras i ett svep. Det är en riktig bladvändarroman som har många kvaliteter, men ibland känns den liksom lite för hetsig för min smak.
Vilket förtjusande liten bok! Den var spännande på bästa vis, man VISSTE liksom att något skumt hade skett men det var oklart vad. Allt nystades upp på ett så utsökt och uttänkt sätt, och läsaren gavs PRECIS rätt mängd information, inte ett korn mer än nödvändigt. Satt som på nålar under hela upplevelsen :) Lite minus att jag inte förälskade mig i någon av karaktärerna, men the STORY TELLING var 10/10. Grymt!
Jag vill gilla denna bok så mycket mer än jag gör. Vissa sekvenser är 5:or, andra är 3:or. Det blir en 4:a. Hanna-Linnea skriver inte på näsan, bara de väsentliga finns med. I början krävde det lite konsentration och mot slutet ingen ansträngning alls, texten bara rann och rann. Regnsbågsfamiljen är varmt skildrad, likaså sexet, känns nytt. Trodde jag skulle gillar hunden Candy. Gillar inte hunden Candy. Hon är bjäbbig och jag vill att hon ska vara mer än bara en hund. Boken utspelar sig på tre dagar men också inte alls på tre dagar då minne efter minne svallar över läsaren. Rekommenderar jag den? JAG VET INTE. Jo. Nej. Både och.
“Candy” är en ganska rak historia, det är i alla fall vad inledningen vill få oss att tro. En dag dyker en journalist upp framför huvudpersonen Jannis dörr. Hon har precis avslutat ett födelsedagsfirande med sin något udda familj. Journalisten vill ställa frågor om Jannis ungdomskärlek – musikern Sasha som dött för några år sedan.
Det som sedan rullas upp är en kärlekshistoria med lika delar ensamt beroende som passionerad samstämmighet. Trots att Sasha gång på gång väljer bort och vägrar stå upp för Janni så finns hon kvar när han hör av sig. Det blir ett beroende och utfallet, som så ofta med droger, blir tillslut katastrofalt.
Både Janni och Sasha är otroligt intressanta karaktärer med flera udda, eller snarare fängslande, drag. Bara det faktum att Sasha vägrar sova borta gör honom otroligt intressant. Även som hantverk är “Candy” väldigt välarbetad, allt hör ihop och besvaras på ett eller annat sätt mot romanens slut. Kanske kunde fler av bikaraktärerna fått blommat ut något mer och fått större plats, exempelvis Jannis medföräldrar och Sashas bandkamrater.
Janni och dottern Ella har blivit del av en queerfamilj. Med sig har de Candy, en ilsken omplaceringshund som har bitit ihjäl sina valpar. I lägenheten i Vällingby bor också Emil, Marco, Aylin och dottern Simone. På Ellas födelsedagskalas knackar en ivrig journalist på dörren. Hon vill prata med Janni om Sashas död.
För berättelsen börjar egentligen i Uppsala, där Janni träffar Sasha. En aspirerande musiker som inte kan sova borta. Han flackar runt, rör sig mellan olika relationer men tvingar sig kvar hos Janni. Deras relation varar till och från i flera år. Fram till den dag då han hittas död på ett hotellrum. Janni är den sista som sett honom i livet.
Candy växlar mellan att berättas i nuet (coronapandemins september 2020) och de år Janni hade med Sasha. Bakgrunden vecklas ut när Janni tvingas prata med den ivriga journalisten, som också var ett stort fan av Sasha, och mycket av berättelsen och förklaringarna finns i undertexten. Inget skriva läsaren på näsan här inte.
Jag läste Candy helt utan förväntningar, så som det ofta är med debutromaner. Och det tog ärligt talat lite tid för mig att förstå hur de olika personerna hängde ihop. De presenteras med namn men det är svårt att förstå vilka de är, för de finns bara i bakgrunden och tillskrivs oftast bara en egenskap. Det gör historien lite tråkig ibland, men å andra sidan kan jag verkligen tänka mig att det är så Janni ser på sina medmänniskor - som ganska platta och tråkiga bifigurer i hennes trassliga liv.
När jag började boken så störde jag mig på de första sidorna, hade svårt att få rätt på vem som var vem. Tänkte att det skulle vara som de flesta andra svenska debutromaner jag läst de senaste åren, lite för självmedvetna nästan och ibland lite krystade, försöker lite för hårt. Men sen läste jag resterande boken i en enda sittning, kunde inte sluta utan bara drogs med och in i boken och kom på mig själv med att gråta nästan omedvetet. Historien byggdes upp på ett så bra sätt och språket var verkligen pricken över i.
Helt enkelt inte min grej. Jag förstår varför många tycker om den här boken, man dras ju med i historien på ett sätt som gör att man inte kan lägga ifrån sig boken och man vill ju veta vad som har hänt Sasha. För min del var romanen alldeles för rörig. För många karaktärer som egentligen inte spelar någon stor roll i det hela. Ett slut som får mig att undra vad det är som jag har läst och framförallt den otydliga rollen av Candy. Jag missade den helt. Kanske är boken helt enkelt för ambitiös för mig.
Alltså, love it! En fantastisk historia med ljus och mörker, en trevande relation med så mycket hjärta och smärta och spänning man kan ta på. Språket ger ett djup och driv som jag tycker mycket om.
Lägger författarens namn på minnet och hoppas att det finns mer i samma stil.
"Den rösten var också allt det här. Ljuden gick in i hjärtat. ÅHans fingrar mot strängarna Andetagen mellan verserna. Jag hade inga ord för det. Inget skydd."
Det var en bok jag absolut blev insupen i och ville läsa vidare för att veta mer. Spännande, mystiskt och stundvis sexig. Kanske att jag kan känna att det var lite oklart hur allt egentligen gick ihop mot slutet. Hade också önskat lite mer karaktärsutveckling och att närma sig dem. Men en mycket bra debutroman, jag läser gärna mer av författaren!
Hmmm alltså den var bra. Men lite svårt språk. Förstod inte helt heller. Hur dog Sasha? Varför var han som han var? Dog han i badkaret eller i sängen? Varför var det inga spår av henne i hotellrummet? Fattar ju inget. Och stackars lilla Ella. Hon var ju inte snäll mot henne. Förstod inte heller slutet med hunden Candy.
Är så kluven till den här boken. Å ena sidan, så bra, spännande, man rinner igenom sidorna och kan inte riktigt ana slutet. Å andra sidan innehåller den allt jag generellt är trött på i svensk litteratur; grått, destruktivt, övergrepp, droger, snor, dystert, ingen glädje i sikte. Tycker dock författaren är skicklig och skulle gärna se en bok i en annan genre men med samma bladvändareffekt.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Det här var inte alls vad jag förväntade mig när jag började läsa. Var beredd på en vackert beskriven kärlekshistoria men blev istället chockartat inslängd i en stökig sms-konversation med förvirrande många karaktärer. Utan att ha en aning om vem jag:et var?! Missförstå mig rätt, det var precis vad jag vill ha! En bladvändare utan dess like, där historien utvecklades i takt med mystiken.
3.5 hade jag nog gett denna bok om jag kunde. Lättläst och hade ett spännande driv, men känner att jag inte kunde falla för Sashas charm utan fann honom väldigt jobbig vilket gjorde att jag kanske inte förstod helt, eller kanske inte kunde relatera. Men intressant var den ändå!
Fint skriven bok men jag hade lite svårt att hänga med mellan tidshoppen ibland. När jag läst ut fick jag bläddra tillbaka för att se vad som egentligen betydde vad i slutet.
Läste boken i praktiskt taget en sittning, svår att lägga ifrån sig och texten är snabb och lätt. Älskade dialogen och de levande skildringarna. Beskrivningarna av barnen, särskilt Ella, är klockrena. Inte alls vad jag föreställt mig, men det är nödvändigtvis inte dåligt!