En handfull vind

by Negar Naseh

På en balkong i Teheran sitter Minou och hennes son Nima och väntar. Det är hösten 1978, hon är gravid och på gatan nedanför har revolutionen tagit fart. Två år senare är Shahen störtad, och i landsflykt i Panama kämpar han för att dölja sin sjukdom för såväl omvärlden som för sina närmaste. Under förberedelserna för sitt sista stora framträdande, en intervju med den brittiske journalisten David Frost, börjar fasaden rämna. Revolutionens dyningar omformar alla som kommer i dess väg.

Ett halvt liv senare i Sverige irrar Minous familj fortfarande i spillrorna av det som varit, det som kunde ha varit och det som blev. När hon en dag får bud om att hennes mamma ligger för döden bestämmer hon sig för att återvända till Iran.

En handfull vind är en roman om kamp och flykt, om sårbarhet och samhörighet.

Negar Naseh debuterade som författare 2014 med Under all denna vinter. 2016 utkom hennes andra roman De fördrivna. Negar Naseh bor i Uppsala och arbetar även som läkare.

Genres: Iran, Fiction

291 pages, Hardcover

First published September 1, 2022

Reviews

[Ulrica Kulturladyn · Rating 3 out of 5]

Bokklubbsbok och det fanns en hel del att prata om kring boken med det vackra omslaget. En högaktuell roman som tar avstamp i den iranska revolutionen 1978 och är en släktkrönika som spänner över fyrtio år. Om vad som händer en familj när den sprids över världen. Om kamp och flykt, om sårbarhet och samhörighet, om förluster och förhoppningar. Vi följer olika personer och får olika perspektiv.

Ett vackert språk med bra beskrivna miljöer och stämningar.

[lisamargar3ta · Rating 3 out of 5]

Som urklipp av flera olika berättelser som jag trodde skulle knytas ihop mot slutet på något sätt men som det inte riktigt gjorde.

[Karenina (Nina Ruthström) · Rating 2 out of 5]

Minou bor med sin son Nima som är fem år, i en lägenhet med en prunkande balkong, det gröna havet, som fungerar som trygg plats för de som behöver lämna den högljudda revolutionen utanför. Vi är i Teheran 1978. Minou väntar ett andra barn tillsammans med Hassan som åkt före till Sverige.

Men så intressant och högaktuellt, tänker ni kanske nu, att läsa om den iranska befolkningens revolutioner. Så tänkte jag. Men det blir tyvärr aldrig speciellt intressant.

En handfull vind pågår under cirka fyrtio år och vi följer Minou, Nima och den iranska kungen Shahen som avgår och är sjuk i leukemi. Det här är en splittrad roman som vill ha med mycket; iransk politik och kultur, migration, förlossningsrädsla, hemlängtan, kritik av vita feminister (Kate Millet) och svenska vanor (dumheter vi håller på med som att sluta ringa till sina vuxna barn för att de aldrig svarar), anorexi, homosexualitet, bipolaritet, utseendefixering (hårborttagning). Negar Naseh är förhoppningsvis en bättre läkare än författare. Jag känner ingenting för karaktärerna, de är alltför långt borta. Jag lär mig inget nytt, jag får ingen ny förståelse. Att läsa om diktatorns ”mänsklighet” och sjukdom väcker faktiskt ingenting i mig (mer än att jag tänker på min egen pappa som dog i leukemi).

Den största behållningen för mig är den avslutande raden: ”Till minne av dem som dödades i massavrättningarna 1988.”

Om ni är intresserade av vänstern och kvinnornas revolutioner rekommenderar jag: Såren som aldrig läktes – 40 år sedan iranska revolutionen (SVT).

[Sepideh Sadr · Rating 4 out of 5]

JAG LÄNGTAR HEEEEEEEM jag längtar hem till landet där kaos och stillhet på nåt sätt existerar på samma plats. där solens sköna strålar och förtryckarens vattenkanoner delar gata. där man kan smaka granatäpplenas syra och vattenmelonernas sötma. där skönhet och fulhet, godhet och ondska delar tak. där revolutionen står för dörren men där folket fortfarande inte låser sina dörrar. jag längtar hem till landet jag aldrig vågade kalla mitt hem. tack till alla som slogs för frihet, tack till mina föräldrar. hoppas folket får sin frihet till slut.

[Hanna Törnquist · Rating 3 out of 5]

En finstämd bok som verkligen hade potential. Men jag tycker att den blev lite för spretig. Det var för många karaktärer för att hålla koll på alla och kapitlen om shahen efter att han störtats kändes aparta och tillförde inte så mycket enligt mig.

Jag gillade mest delarna om Minou och hennes familj när de kom till Sverige och hur den första tiden var.

[Hanna · Rating 4 out of 5]

Det tog mig ett bra tag att komma in i En handfull vind. Jag tyckte att den kändes splittrad och långsam i början men i takt med att jag lärde känna karaktärerna tyckte jag allt mer om den. Tycker verkligen om Negar Nasehs personporträtt, de är både nyanserade och varma. Dessutom skriver hon fantastiskt om det rent sinnliga - hur vinden låter, hur frukten smakar, hur den iranska landsbygden doftar. En mycket fin bok.

[h3dda · Rating 2 out of 5]

En seg bok med fint budskap. Jag tror jag hade behövt lite mer förförståelse för att kunna ta mig an alla referenser till den iranska revolutionen. Något jag gillade med boken var att man fick följa olika människor genom olika tider. Det börjar hos Minou som är gravid och ser protesterna från sin balkong i Iran och slutar med att hon återvänder till landet och samtalar med sin dåvarande grannes dotter om hur hennes föräldrar (som var revolutionärer) hälsade på henne när hon var gravid. Man får också följa människor på olika positioner, en sådan del är Shahen och hans flykt från Iran. Han är också väldigt väldigt sjuk. Men det är varken graviditeten eller sjukdomen eller revolutionen som är handlingen. Det vackraste är hur författaren skildrar vardagen för de här människorna. Den handlar snarare om relationen mellan människor, det som utgör ett liv. Det gör att boken känns väldigt äkta. Fint skriven!

[Ella · Rating 3 out of 5]

Den har en finstämdhet jag tyckte om väldigt mycket. Men samtidigt är den alldeles för spretig och rörig, försökte få med för mycket. Mycket som togs upp som självklart men utan förklaring. Shahens kapitel kändes överflödiga och bidrog inte till de andra berättelserna som jag tyckte var mycket mer intressanta och mer välskrivna. Insåg dock hur få böcker jag läst om Iran och hur lite jag vet om revolutionen och livet efter.

[Mina Widding · Rating 4 out of 5]

En berättelse om tillvaron, det liksom vardagliga livet, under och efter en flykt eller ett lämnande av ett land i tumult, men ändå mer i periferin, inte i händelsernas mitt. Jag blev inte helt klok på shahens perspektiv, om syftet är att visa människan bakom rollen kanske, men jag väntade mig på något sätt något annat, att något skulle hända. Men det är inte en intrigdriven berättelse, det är utsnitt av liv. Uppskattade mycket just denna vardaglighet som finns längsmed, dofterna och intrycken av Teheran, som kändes levande för mig, och inte minst maten som gör mig sugen. Är det märkligt att ett skildrande av revolution och krig kan få en att vilja resa dit? Jag hoppas att jag en dag får uppleva Teheran. Läser med Det som väntar mig (Saniee) och Kan du säga Schibbolet (Bakhtiari) i ryggen, och ser fram emot att bygga på min iranska (kvinnliga) repertoar med Sorgehögtid (Daneshvar).

[Elisa · Rating 1 out of 5]

Jag ville verkligen gilla denna, och det gjorde jag delvis de första 100 sidorna under den första delen. Men som några redan skrivit har denna ingen riktig början, mitt eller slut. Boken gick vidare från en karaktär precis när jag började bli intresserad av den. Man kommer aldrig nära inpå dem, även fast man verkligen vill. Också svår att förstå om man tidigare inte vet något om den iranska revolutionen.
Egentligen verkligen min typ av bok, men inte denna gång.

[Elin · Rating 3 out of 5]

I'm torn when it comes to this one. It wasn't bad, but I did have a hard time getting into it. I liked that it's about the iranian revolution but mostly just about a handful of people trying to live their lives while this happened.

I had to stop reading and search information about the iranian revolution in 1979 because I didn't know enough to enjoy the story. After watching a documentary and listened to two podcasts I then felt like I could get into it somewhat better.

Is it weird that the most interesting parts to me were about the shahen? The exiled ruler and him knowing he will die because no country want to treat his sickness because he is in exile?

Mostly this book feels like a dream, there is no real beginning or end, it is just touching down in different periods of different peoples lives, showing a glimpse before going into the next thing.

It's very beautifully written though, and if you like family history, following a family and their friends over a time period, then you will probably like this one.

[Karuchi · Rating 3 out of 5]

En bok vars språkdräkt fullkomligen dryper av nostalgi och längtan. Beskrivningarna är väldigt vackra, i synnerhet av vädret och förgängligheten i tillvaron. Jag måste dock säga att bokens olika delar går dåligt samman, vad gäller perspektivskifte och vilka personer det faktiskt gäller (varför är närmre halva berättelsen från shahens perspektiv?). Som många andra recensioner säger är det mycket som ska rymmas mellan pärmarna, och det känns därför som att vissa delar ges oproportionerligt lite tid att blomstra till den fullkomliga berättelse det skulle kunna vara.

De bra delarna av En handfull vind är verkligen gemytliga och känns oerhört äkta, men de delarna jag helt enkelt inte förstår att de ens är med känns både konstlade och något överromantiserade. Kanske naturligt när man framställer en diktator i vad som ändå får påstås vara god dager. Det ger ett väldigt blandat intryck som är svårt att smälta.

Jag ser fram emot att läsa mer av Naseh i framtiden, men En handfull vind kommer faktiskt inte att behålla sin plats i bokhyllan.

[Natalie (CuriousReader)]

Även om jag instämmer i många läsarens upplevelse av boken som 'spretig' och därmed inte fulländad så fångar 'En handfull vind' ändå upp mig. Negar Naseh skildrar en familjs flytt från Iran till Sverige under revolutionens upplopp. Genom familjen lär vi också känna släktingar och bekanta som stannat kvar i Iran, andra som flyttat till Frankrike och Kanada. Vi ser hur hemlandet förändras i närtid och efterkommande decennier. Alla röster i boken bär på minnen, sorg, och kärlek - till familjen, till hemlandet, till de som dött till följd av revolutionen. Ett genomgående tema för mig är den kollektiva sorgen/trauman som uttrycker sig på individuella sätt. En stor del av min läsglädje kommer från Nasehs hyllande av iransk kultur, stolthet och rikedom - något som känns så välbehövt i (västvärldens) allmänt snäva skildring av Iran och det iranska folkets historia och nutid.

[Maryam Wahlund · Rating 3 out of 5]

En intressant bok som följer Minou innan den Iranska revolutionen bryter ut 1979 och ca 40 år och konsekvenserna av den. I boken beskrivs flera människoöden. Mötet med det nya landet, kulturen. Språket. Det som griper mig är beskrivningen av Shahen och hans sista år i livet. Att den kungliga familjen även de blev flyktingar och från att varit högt uppsatta till att alla vände dem ryggen. Hur de som familj påverkades. Känner igen mig i beskrivningen av familjer som splittras över hel världen och förlora kontakten med sina närmaste. En intressant bok och historie beskrivning, men stundtals ytlig.

[Idun · Rating 4 out of 5]

"De sörjande mödrarna och de sörjande fädrarna, de sörjande bröderna och de sörjande systrarna, de sörjande kamraterna och älskarna har samlats på fältet där kvarlevorna av de namnlösa, gudlösa, gravlösa ligger utspridda. De sörjande har med sig blommor, stjälkar lika långa som deras armar. Det är den sista fredagen i augusti."

Fastnade direkt för språket och det är absolut språket som bär den. Lite bråttom/vill för mycket i slutet vilket drar ner den lite, störs dock personligen inte av hoppen . Blommor, fåglar, kroppar och sjukdom. Finstämd trots allvaret bakom den.

[Jenny Freding · Rating 4 out of 5]

En fängslande och vacker bok om flykt, familjeband, relationer och samhörighet. Beskrivningarna av landskapen är sådana att jag tydligt ser dem framför mig. Likaså beskrivningarna av maten, frukten och dofterna - det känns som att jag är där. Historien i sig är bättre och ovanligare än vad jag förväntade mig. En bok full av kärlek till det persiska språket och den iranska kulturen. Mycket läsvärd!

[Ulrika Arvas · Rating 3 out of 5]

En berörande bok som känns viktig inte minst för att förstå krigets fasor och att oavsett var vi har förmånen/oturen att hamna i världen så är vi mer lika än vi kan tro. Så här i efterhand kan jag ibland funder över var jag hade varit och hur jag hade tagit mig fram i livet om jag inte hade växt upp som priviligierad svensk på fredlig mark.

[Rebecka H · Rating 3 out of 5]

En viktig berättelse som bitvis känns mer som ett reportage än en roman. Både upplägget och språket bidrar till en uppstolpad beskrivning. Jag förstår inte riktigt syftet med hoppen mellan de olika person- och tidsperspektiven. Men boken har fått mig att se mer nyanserat Irans moderna historia.

[Saana Kotila · Rating 3 out of 5]

Tyckte om berättelsen/karaktärerna och att läsa om Iran men upplevde språket/formen som lite traditionellt.

[Lotta Kåll · Rating 2 out of 5]

Det finns förutsättningar för en riktigt intressant läsning men berättelsen lyfter aldrig riktigt.

[Emmy · Rating 3 out of 5]

Ganska svag trea ändå. Ingen riktig höjdare

[Mathias Lau · Rating 3 out of 5]

Sugen på något Susan Abulhawa-aktigt och denna var fin om än inte samma nivå i berättandet & berättelsen. Nästan poetiskt om väder och natur men sparsmakat om personerna. Om tiden vid den iranska revolutionen och eftermälet samt att ha fötterna i två olika länder & kulturer. 3 av 5 soltorkade dadlar.

[Sara · Rating 5 out of 5]

Vad jag kommer att komma ihåg från den här boken är frukterna och blommorna. Boken var på samma gång rättfram och hemlighetsfull på ett bra sätt.