Lintulapsi

Justine Dalvik #3

by Inger Frimansson, Anu Koivunen (Translator)

Täydellinen psykologinen jännäri, jonka kerronta pitää otteessaan

Kun Justinen miesystävä katoaa, koko arki menee sekaisin. Vanhan koulukiusaajan ilmaannuttua yllättäen takaisin kuvioihin elämä alkaa toden teolla hajota pirstaleiksi.

Samaan aikaan sokea 17-vuotias Christa opettelee rakkaan isänsä kuoleman jälkeen elämään Tukholmassa, jossa hän kokee olevansa kuin vankina häkissä. Eräänä päivänä Christa on kadonnut ja ainoana johtolankana on mystinen kirje.

Justinen ja Christan tarinat kietoutuvat toisiinsa kiivastahtisessa jännärissä.

Lintulapsi on Justine Dalvikista kertovan kirjasarjan (Hyvää yötä, rakkaani ja Varjo vedessä) itsenäinen jatko-osa.

Genres: Fiction

357 pages, Hardcover

First published May 22, 2020

About the author

Inger Frimansson is a popular Swedish novelist and crime writer. Having previously worked for 30 years as a journalist, her first novel The Double Bed (Dubbelsängen) was published in 1984. Since then she has written around twenty-five books including poetry, short stories, and books for children. Her breakthrough was with Godnatt, min älskade in 1998. Her crime novels are best described as psychological thrillers.

Reviews

[Jennifer · Rating 2 out of 5]

Tack HarperCollins Nordic för recex!

Fågelbarnet handlar om Justines man som plötsligt försvinner spårlöst och hennes fågel har även börjat bete sig märkligt. Samtidigt försöker den blinda sjuttonåriga unga kvinnan Christa hålla sig på benen efter att hennes pappa dött och hennes mamma har köpt ett väldigt trång lägenhet. Och en dag försvinner även Christa.

Den här boken fungerade tyvärr inte för mig. Även om själva händelseförloppet känns realistiskt, så blir det för långsamt för mig. Jag pendlar mellan att vilja stänga boken och inte vilja läsa klart, men ändå vilja veta vad som hänt. Frimansson har ett fantastiskt fint skrivsätt, så även om historien inte passade mig så tycker jag att det var en fin berättad historia.

För mig blev det alldeles för många karaktärer. Och det märktes att detta på något sätt är en serie och kanske inte ska läsas fristående, även om de står att den kan det. Detta på grund av att karaktärerna inte introducerades sådär mycket som de behöver för att man ska kunna hänga med i alla svängar. Utan det var snabba introduktioner som kändes mer som sammanfattningar än att få lära känna dem. Sedan tyckte jag själva plotten var rätt ointressant när den drog igång, det var som att det fina skrivsättet inte riktigt smällde till sådär som vissa thrillers gör.

[åsagåsa · Rating 5 out of 5]

Inger Frimansson är min favorit författare, hon har en stil som ingen annan, språket är som ett rinnande vatten och gestaltningarna fantastiska. 
Jag läser andlöst och handlingen kryper under skinnet på mig.
En berättelse om vad mobbning kan göra av en människa. Det är smärtsamt och skoningslöst.
Om att godhet och ondska finns i oss alla människor.
Boken är tredje delen i en serie om Justine Dalvik. Den är fristående, men om man inte har läst dom föregående böckerna kan allt bli rörigt.
(Alla personer i boken kretsar kring huvudpersonen Justine, och dom har medverkat i föregående böcker.)
Det här är en sån där bok som stannar kvar i minnet länge efter att man läst färdigt.
Inger Frimansson har gjort det igen. Högsta betyg. ⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️

[Boktanten · Rating 3 out of 5]

Bladvändare med sting av mörker!
Justine Dalvik har en förmåga att krypa innanför skinnet, och in i huvudet på mig. Hon är helt omöjlig att förstå sig på men av någon obegriplig anledning fascinerar hon mig.

Justines demoner från förr har nästan försvunnit och hon lever ett stilla liv med sambon Hans-Peter och den stora svarta fågeln. Tills en dag när mannen försvinner spårlöst och fågeln börjar bete sig underligt.
Även Christa börjar bete sig underligt, hon står inte ut i den trånga lägenheten där hon bor med sin mamma. Lägenheten som de flyttade till när mamma sålde villan efter Det Ofattbara Hemska som hände med hennes pappa. En dag är också Christa försvunnen.

Del tre i serien om Justine Dalvik är väldigt lättläst, jag gillar speciellt att det är korta kapitel. Nu har jag läst alla delarna efter varandra vilket givetvis ger störst behållning. Men det är inte helt nödvändigt då det är ganska detaljerade återblickar på de viktigaste händelserna.
Boken är spännande och välskriven och Inger Frimansson ger väldigt målande beskrivningar av såväl miljöer som personer.

[Satu Ylävaara · Rating 4 out of 5]

Inger Frimansson teki sen taas. Kirjat 38/2022 ehkä. Inger Frimansson: Lintulapsi, Like 2022, kääntäjä Anu Koivunen, # 3 Justine Dalvik, mm Nextoryllä sähkökirjana 28.06.2022 luettu, hyväksi koettu. Onko päähenkilö Justine sankari vai antisankari. Frimansson kirjoittaa suvereenisti feminististä dekkaria ja psykologista trilleriä, jossa joissa ollaan arjen, kansankodin arjessa, pohjoismaisessa normaalissa elämässä, jonka kuitenkin rikkoo, tai hajoittaa, tai yrittää sabotoida, väkivalta, koulukiusaus, parisuhdeväkivalta. Paljon jätettiin tässäkin auki.

Justine nimi tuo mieleen de Saden sankarin, kärsijän, päähenkilön. Sekä Julia Ducournaun huikean leffan TITANE, jossa tosin henkilö nimeltä Justine oli sivuroolissa. Ducournaun lyhärissä Junior on päähenkilönä Justine nuorena tyttönä, ja sitten täyspitkässä kiehtovassa genre-elokuvassaan RAW, on Justine nuori nainen.

[Chalthria · Rating 2 out of 5]

Tämän piti olla itsenäinen jatko-osa Justine Dalvik -sarjaan, mutta tuntuipa tyhmältä lukea tätä kun tässä viitattiin koko ajan menneeseen. Ihan repaleinen kirja, varsinkin jos et tiedä aikaisemmista tapahtumista mitään. Toki jonkinlaisen kuvan tapahtumista saa, mutta lähtökohtaisesti tässä oli monta eri juonta, joita yritettiin hätäisesti esittää yksien kansien välissä. Mielenkiintoisinta oli juurikin Justinen menneisyys ja mystiset murhat, joita ei sen enempää avattu, vaan keskittyttiin sokeaan lapseen ja hänen äitiinsä.

[Pilppu · Rating 1 out of 5]

Sekava, paljon eri henkilöitä ja oli vaikea alkuun pysyä kärryillä, kun henkilö vaihtui. Loppujen lopuksi kirjassa ei oikeastaan tapahtunut oikein mitään. Paljon viitattiin aiempiin tapahtumiin, joten ehkä olisi ollut parempi lukea nämä järjestyksessä, mutta tämän perusteella ei houkuttele. Harkitsin 1/3 jälkeen kirjan jättämistä kesken, mutta annoin silti mahdollisuuden, olisi ehkä kannattanut luottaa vaistoonsa ja luovuttaa.

[Agnes Rosin · Rating 2 out of 5]

Lyssnade på denna som ljudbok. Storyn har potential, ändå lyckas den vara otroligt seg och ointressant. Detta trots förvirrande många karaktärer och relationer mellan dessa. Ploten på slutet är någorlunda mer intressant, därmed två stjärnor i betyg.

[Heli Vuori]

Jäi jotenkin junnaamaan jätin kesken

[Anne Holappa · Rating 2 out of 5]

Thrilleristä puhuttiin takakannessa. Ei tää kyllä ollut kuin draamaa ja lisää draamaa. Omituisia verenhimoisia ruotsalaisia. Mutta jännitystä ei niin yhtään.