What do you think?
Rate this book
Stockholms historia #9
Stockholm som spioncentral
Under hela 1900-talet bidrog Sveriges geografiska läge och neutrala hållning till att landet blev en naturlig mötesplats för diplomater och politiska dissidenter från hela världen. Vårt land, och då särskilt Stockholm, blev därför också attraktivt för främmande makters spionverksamhet.
Redan tidigt förra seklet utnyttjades vår neutrala huvudstad som bas för hemliga operationer. När andra världskriget bröt ut fick Stockholm en unik position för de krigförande parternas underrättelsetjänster och blev ”Nordens Casablanca”. Under kalla kriget flyttade verksamheten in i skuggorna där det fördes en jakt på stormakters spioner och svenska förrädare.
Wilhelm Agrell är Sveriges främsta expert på underrättelseanalys och svensk säkerhetspolitik. I sin nya bok berättar han den rafflande historien om Stockholm som spioncentral. Läsaren får bekanta sig med såväl betydande personer och platser som hemliga organisationer verksamma i staden.
Kring sekelskiftet drabbades Sverige av den första vågen av spionskräck. Det skulle inte bli den sista. Den utlösande faktorn var de mystiska ryssar som började dyka upp i landet medförande tunga slipstenar, de så kallade sågfilarna. Bakom de kringresande hantverkarna misstänkte man i pressen storskaligt spioneri och ryska expansionsplaner men ingenting kunde beläggas, annat än att sågfilarna talade ett främmande språk och bevisligen var utlänningar.
Spionskräcken förgick de verkliga spionerna. Dessa började droppa in i Stockholm några år senare, när spänningarna mellan de konkurrerande stormakterna tilltog. Först efter krigsutbrottet 1914 förändrades situationen och de första permanenta underrättelsestationerna och utposterna dök upp i huvudstaden och på strategiskt betydelsefulla platser som Göteborg och kring Öresund. Detta skedde ibland i bästa samförstånd med svenska myndigheter, ibland stick i stäv med värdlandets intressen. 1910-talets Stockholm var flanörernas, spionernas och revolutionärernas stad.
Andra världskrigets Stockholm benämns ibland Nordens Casablanca. Den svenska huvudstaden kom till följd av krigshändelserna att få en unik position för de krigförande parternas underrättelsetjänster. Sverige manövrerade för att inte dras in i kriget och Stockholm förblev en ö av osannolik normalitet, där de krigförande ländernas diplomater och beskickningar ibland fanns i grannfastigheter eller vägg i vägg. En stad där man möttes på gatan och oundvikligen frotterades med varandra på Berns salonger, eller som en amerikansk underrättelseagent konstaterade: alla möts här.
Dessa alla var inte bara diplomater, många hade kommit till den neutrala huvudstaden i helt andra syften – som klassiska spioner, som kontraspioner eller för att organisera och understödja hemliga paramilitära operationer i de av Tyskland ockuperade grannländerna Danmark och Norge. Ingen annan neutral enklav i krigets Europa hade en så strategisk position som Sverige, och Stockholm blev det hemliga krigets kanske viktigaste arena.
På samma sätt fortsatte historien om spioncentralen också efter krigsslutet 1945. Tyskland var besegrat, de ockuperade grannländerna befriade och gränserna öppnades. Men samtidigt sänkte sig järnridån över kontinenten och låste den i en ny frusen konflikt. Det alliansfria Sverige stod visserligen utanför blockuppdelningen – åtminstone officiellt. Men i Stockholm började de hemliga arméerna samlas på nytt.
Den svenska huvudstaden blev en av det kalla krigets framskjutna stationeringar och transitzoner, ibland i direkt konflikt med svenska myndigheter, ibland som en del av hemliga samarbeten, allt i enlighet med ett välkänt mönster. De olika tidsepokerna under 1900-talet ledde på detta sätt till uppkomsten av tre hemliga Stockholm efter varandra; 1910-talets, andra världskrigets och kalla krigets Stockholm.
Redan tidigt förra seklet utnyttjades vår neutrala huvudstad som bas för hemliga operationer. När andra världskriget bröt ut fick Stockholm en unik position för de krigförande parternas underrättelsetjänster och blev ”Nordens Casablanca”. Under kalla kriget flyttade verksamheten in i skuggorna där det fördes en jakt på stormakters spioner och svenska förrädare.
Wilhelm Agrell är Sveriges främsta expert på underrättelseanalys och svensk säkerhetspolitik. I sin nya bok berättar han den rafflande historien om Stockholm som spioncentral. Läsaren får bekanta sig med såväl betydande personer och platser som hemliga organisationer verksamma i staden.
Kring sekelskiftet drabbades Sverige av den första vågen av spionskräck. Det skulle inte bli den sista. Den utlösande faktorn var de mystiska ryssar som började dyka upp i landet medförande tunga slipstenar, de så kallade sågfilarna. Bakom de kringresande hantverkarna misstänkte man i pressen storskaligt spioneri och ryska expansionsplaner men ingenting kunde beläggas, annat än att sågfilarna talade ett främmande språk och bevisligen var utlänningar.
Spionskräcken förgick de verkliga spionerna. Dessa började droppa in i Stockholm några år senare, när spänningarna mellan de konkurrerande stormakterna tilltog. Först efter krigsutbrottet 1914 förändrades situationen och de första permanenta underrättelsestationerna och utposterna dök upp i huvudstaden och på strategiskt betydelsefulla platser som Göteborg och kring Öresund. Detta skedde ibland i bästa samförstånd med svenska myndigheter, ibland stick i stäv med värdlandets intressen. 1910-talets Stockholm var flanörernas, spionernas och revolutionärernas stad.
Andra världskrigets Stockholm benämns ibland Nordens Casablanca. Den svenska huvudstaden kom till följd av krigshändelserna att få en unik position för de krigförande parternas underrättelsetjänster. Sverige manövrerade för att inte dras in i kriget och Stockholm förblev en ö av osannolik normalitet, där de krigförande ländernas diplomater och beskickningar ibland fanns i grannfastigheter eller vägg i vägg. En stad där man möttes på gatan och oundvikligen frotterades med varandra på Berns salonger, eller som en amerikansk underrättelseagent konstaterade: alla möts här.
Dessa alla var inte bara diplomater, många hade kommit till den neutrala huvudstaden i helt andra syften – som klassiska spioner, som kontraspioner eller för att organisera och understödja hemliga paramilitära operationer i de av Tyskland ockuperade grannländerna Danmark och Norge. Ingen annan neutral enklav i krigets Europa hade en så strategisk position som Sverige, och Stockholm blev det hemliga krigets kanske viktigaste arena.
På samma sätt fortsatte historien om spioncentralen också efter krigsslutet 1945. Tyskland var besegrat, de ockuperade grannländerna befriade och gränserna öppnades. Men samtidigt sänkte sig järnridån över kontinenten och låste den i en ny frusen konflikt. Det alliansfria Sverige stod visserligen utanför blockuppdelningen – åtminstone officiellt. Men i Stockholm började de hemliga arméerna samlas på nytt.
Den svenska huvudstaden blev en av det kalla krigets framskjutna stationeringar och transitzoner, ibland i direkt konflikt med svenska myndigheter, ibland som en del av hemliga samarbeten, allt i enlighet med ett välkänt mönster. De olika tidsepokerna under 1900-talet ledde på detta sätt till uppkomsten av tre hemliga Stockholm efter varandra; 1910-talets, andra världskrigets och kalla krigets Stockholm.
208 pages, Paperback
First published January 1, 2006
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 10 of 10 reviews
April 21, 2024
Denna bok behandlar spioneri i Stockholm från slutet av 1800-talet till modern tid. Boken är faktaorienterad och går inte in särskilt djupt på något specifikt ämne eller någon särskild händelse, vilket ger en ytlig och bred bild av såväl svensk som utländsk underrättelseverksamhet i Stockholm. Därför kan boken intressera de som inte ser sig själva som bevandrade i området sedan tidigare och samtidigt ge historiakonnässörer ny kunskap. Passar för stranden eller långhelgen i stugan.
July 20, 2023
Intressant och lättförståelig.
September 5, 2021
Riktigt bra, detaljerad men saknar ofta en lite mera överblick eller förklaring men mycket namn och adresser. Rekommenderas.
May 6, 2023
Genomgående fungerar det geografiskt centrerade perspektivet väl och främst är jag väldigt förtjust i valet att skildra andra världskrigets Stockholm som nordens Casablanca. Under denna epok briljerar Agrell med ett mycket väl-kurerat urval av affärer samt en övergripande stark historieskildring som är sanslöst välskriven och förmedlar tidens säregenheter. Även de tidgare delarna av 1900-talets första hälft tacklar Agrell på ett mycket starkt sätt, framförallt i relation till de många olika underrättelseverksamheter som befinner sig i staden (dock möjligtvis att jag saknar kyparspionen Per Gustaf Bertrand Strand med sitt säregna fall som ett synnerligen starkt exempel på tidens ryska agent). Särskilt förtjust är jag i hur Agrell skrivit om Assanovitj-affären, spionbröderna Nyblad och Erika Wendt. Agrell har som alltid en begåvning med språket som gör honom till en fröjd att läsa.
När det gäller kalla kriget tycker jag tyvärr att boken trevar något ofantligt. Det är klart att jag aldrig förväntade mig att någon ny information skulle framkomma i den här sortens mer sammanfattande och övergripande verk, men jag hade ändå hoppats att allting skulle kontextualiseras på mer intressanta sätt. Rubriceringen av kalla krigets Stockholm som den "dolda staden" är klart mycket svagare än de tidigare tydligt motiverade stadsrubrikerna. Framförallt saknar jag att allt knyts ihop på ett sätt som skapar en tydlig känsla för underrättelse-Stockholm under den här tiden, något som är så oerhört tydligt under tidgare epoker. Även här finns dock mycket starka och väl-beskrivna specifika case, exempelvis de tre "korsordslösarna" på Tunnelgatan, men sammantaget finns det helt enkelt mycket mer tongivande verk skrivna om just kalla krigets spionkultur.
När det gäller kalla kriget tycker jag tyvärr att boken trevar något ofantligt. Det är klart att jag aldrig förväntade mig att någon ny information skulle framkomma i den här sortens mer sammanfattande och övergripande verk, men jag hade ändå hoppats att allting skulle kontextualiseras på mer intressanta sätt. Rubriceringen av kalla krigets Stockholm som den "dolda staden" är klart mycket svagare än de tidigare tydligt motiverade stadsrubrikerna. Framförallt saknar jag att allt knyts ihop på ett sätt som skapar en tydlig känsla för underrättelse-Stockholm under den här tiden, något som är så oerhört tydligt under tidgare epoker. Även här finns dock mycket starka och väl-beskrivna specifika case, exempelvis de tre "korsordslösarna" på Tunnelgatan, men sammantaget finns det helt enkelt mycket mer tongivande verk skrivna om just kalla krigets spionkultur.
October 21, 2017
Drygt hundra sidor om andra världskriget och vad stormakterna pysslade med på Östermalm.
October 20, 2020
Spännande bok om spioner i Stockholm. Stort fokus på tiden före och under andra världskriget.
Boken är kortfattad och innehåller många spår. Jag skulle säga att boken är informativ och lättillgänglig. Händelser och skeenden som inte berör Stockholm tas också som hastigast upp och skulle kunna ge uppslag till vidare läsning, det finns säkerligen böcker om de händelserna också.
Jag rekommenderar boken till de som tycker att det är spännande med spioner, på riktigt. Eller som vill ta del av ett unikt historiskt skeende.
Boken är kortfattad och innehåller många spår. Jag skulle säga att boken är informativ och lättillgänglig. Händelser och skeenden som inte berör Stockholm tas också som hastigast upp och skulle kunna ge uppslag till vidare läsning, det finns säkerligen böcker om de händelserna också.
Jag rekommenderar boken till de som tycker att det är spännande med spioner, på riktigt. Eller som vill ta del av ett unikt historiskt skeende.
August 9, 2024
En lättläst och överskådlig bok om Stockholms informella roll som Nordens Casablanca före, under och efter andra världskriget.
June 5, 2020
Intressant läsning, som samtidigt blir ett stycke nutidshistoria, glömmer lätt bort saker som har hänt.
October 31, 2020
Intressant om svensk 1900-talshistoria. Bra historiebok men kunde varit mer engagerade.
November 29, 2020
Kändes grund, lite förvånande med tanke på författaren.
Displaying 1 - 10 of 10 reviews