Minnen av infraröd

by Iman Mohammed

“månen lockar mig att dra ut och härja komma nära, sminket i plastpåse
gulbleka strumpor höga klackar vid perrongen, doft av aska under skallen och
käkarna, det som var tänder nu vassa rötter, jag gör hål i bilden
öppnar upp världen som en fasansfull ros”

Iman Mohammeds nya diktsamling Minnen av infraröd är både klarsynt och mystisk. Poeten fortsätter skriva fram bilder på det säregna sätt hon utvecklat sedan hennes dikter först publicerades i Brombergs poesiantologi Blå Blixt 2013.

Dikterna i Minnen av infraröd återger en vardag där förlust och våld läcker in i det förväntat trygga. Dess visuella språk angriper våra sinnen, förvränger men synliggör samtidigt detaljerna i en mörkt skimrande verklighet. Mohammed skriver fram ett surrealistiskt drömlandskap som visar sig i ögonen, om händer som tillagar tillblivelsens mat, om händer som håller i varandra för sista gången. Ögonen är nya och de är tusentals år.

Genres: Poetry

73 pages, Hardcover

First published August 1, 2022

Reviews

[Jennifer · Rating 3 out of 5]

Minnen av infraröd är en väldigt abstrakt poesisamling, i min mening. Det var mycket som gick över huvudet på mig och jag hade svårt att få grepp över hur jag skulle läsa de olika diktena. Det var däremot en dikt som fastnade så mycket så jag var tvungen att markera den:

"vilka ord på tungans rand
mellan det som yttras och det som sväljs
tar skriken inuti glaset, krosa glaset sakta blir ärret"

Men nästan utöver den och ett fåtal till så var det en totalt förvirrad läsupplevelse. Jag är däremot väldigt ovan vid poesi och absolut när den blir såhär abstrakt. Det är som att min hjärna inte hinner med, även om jag läser varje dikt två gånger eller fler och försöker förstå budskapet. Innehållet i samlingen är lika abstrakt som dess omslag.

[Online Stig · Rating 3 out of 5]

Ganska ofta är det som en jättebra kylskåpspoesi. Att det påminner så starkt om kylskåpspoesi drar ner betyget. Att det just är ’jättebra’ kylskåpspoesi håller det ändå kvar på en stark trea. I övrigt så fattar jag knappt ingenting. Men det måste man ju inte.

[Johan Fahlvik Thilander]

Spänningen som uppstår mellan kontrasterna, krypskyttar springer som lekande barn, Siena mi fé, disfecemi Maremma.

[Björn H · Rating 3 out of 5]

En diktsamling som målar upp bilder med ord. De kortare dikterna besitter mer kraft än de längre, generellt sett, som att de blir ett koncentrat av bilden. Vissa formuleringar är väldigt fina, men det hela känns oväntat spretigt på sina ställen. Trots det en bra diktsamling, i stil och utförande väldigt lik debuten Bakom trädet ryggar.

[Antonia · Rating 4 out of 5]

Otroligt vacker och sorglig poesi.

[Jennopenny]

Otroliga 73 sidor!

["Robert Ekberg" · Rating 2 out of 5]

Detta trots att läsningen är behaglig och att flertalet ordklasser används.

[𓆩♡𓆪]

gick alltid bakom pappa
förbannad drog han mig ur den trygga skuggblomman varför
går du bakom mig
jag är rädd för mitt liv

[Lucas Liebler · Rating 4 out of 5]

Storslagen poesi

[Elsa Billgren · Rating 3 out of 5]

helt ok. vissa vackra ordlekar - introt och outrot är bäst, resten sisådär.