Efter att allt i livet har ställts på sin spets, lämnar Nina lägenheten i storstan och återvänder till sin uppväxtort. Men i mötet med storasyster Lisen, som bor kvar, kommer minnena från barndomens våld till liv. De som väcker både förtvivlan och skuld, och när en stark attraktion växer fram mellan Nina och Lisens man rubbas den bräckliga balansen mellan systrarna.
Viktoria Myrén har skrivit närvarande och övertygande om syskonskap, begär och motstånd.
Nina och Lisen är systrar. Dock är deras relation infekterad sedan barnsben då den äldre Lisen behandlat sin lillasyster våldsamt och kränkande. Detta drev Nina till Stockholm där hon bygger upp sig själv, sitt liv och företag från grunden. När kärlekslivet många år senare faller samman köper Nina ut sin syster ur föräldrahemmet och söker sig hemåt för att läka. Huset behöver renoveras och Nina hyr in sin systers man att ta hand om projektet. Det blir en het sommar och mycket dras fram ur sina gömda vrår. Mitt i alltihop får Nina ansvaret för en liten gullig kanin. En skör liten varelse, precis som hon själv.
Sköra varelser är en vackert skriven roman om syskonkärlek, rivalitet, relationer och svek. En roman om att läka sitt eget sköra väsen och lära sig att ta hand om ett annat. Jag gillade den skarpt. Annorlunda bok som verkligen fångade mig.
En stark trea tack vare läsupplevelsen en enda eftermiddag i läsfåtöljen. Jag läser ganska sällan renodlade relationsromaner och när jag gör det tenderar de vara åt det melankoliska hållet. Jag minns inte när jag sist skulle ha valt en roman endast baserad på baksidestexten och inte vetat något om författaren. Borde göra det oftare, det är skönt att inte ha förväntningar.
Även om denna är präglad av sorg, våld och svek, är det en nätt liten berättelse om en betraktare som försöker hitta tillbaka till ett kroppsligt liv. Texten är lättbegriplig, meningarna och kapitlen korta. Stämningen är... lågmäld. En lustig detalj är att alla kapitel har en rubrik, vilket påminner om barndomens kapitelböcker.
Jag tyckte mycket om den här boken, Den handlar om Nina som har drabbats av sorg. Hon bestämmer sig för att flytta hem och ta över sitt barndomshem. I det lilla samhället bor hennes syster kvar. De har en skör relation, vad hände egentligen i deras barndom? I huset bredvid flyttar en ung familj in och Nina får lite kontakt med dottern. Men hur mår familjen egentligen? Och när Nina börjar anlita sin systers man Matti för att renovera sitt hus sätts relationer i gungning. Det är en säregen lågmäld spänning i boken, som att något ska hända, men vad?
Det är inte ofta det går så här fort för mig att läsa ut en bok. De korta kapitlen och det lättillgängliga men fina språket gjorde det så lätt att bara läsa vidare ”ett kapitel till”. Jag drogs in i boken snabbt och tyckte om hur personerna beskrevs. Kanske lämnar den inget djupt avtryck hos mig men jag blev glad av att dras med i en bok så där och jag är nyfiken på att läsa något mer av Viktoria.