What do you think?
Rate this book
Женщины на грани большого прорыва. Групповой портрет на фоне "эпохи"
В 2021 году шведская демократия отметила свое столетие. Ее счет ведется с момента обретения женщинами избирательных прав, но им еще предстояло научиться пользоваться этими правами наравне с мужчинами.
Книга шведской журналистки Ульрики Кнутсон «Женщины на грани большого прорыва» рассказывает о становлении «Группы Фогельстад» — независимого объединения, положившего начало двум интереснейшим явлениям в культурной и социально-политической жизни Швеции 1920-1930-х годов: Женской школе гражданских прав и еженедельнику «Тидеварвет» («Эпоха»). У их основания стояли пять женщин: политическая активистка и владелица поместья Фогельстад Элисабет Тамм, врач-гинеколог и лектор Ада Нильсон, педагог Онорина Хермелин, инспектор по вопросам охраны труда Керстин Хессельгрен (одной из первых избранная в шведский риксдаг), писательница Элин Вегнер. Всех их объединяли приверженность борьбе за избирательное право для женщин, интерес к вопросам либерализма и свободомыслия, феминизма, сексуального просвещения и защиты материнства, а также вера в социальные реформы и новаторскую педагогику. Каждой из этих женщин Кнутсон посвящает отдельную главу. Наряду с ними Клара Юхансон и Хагар Ульссон, первая шведская женщина-богослов Эмилия Фогельклу, читавшая лекции в Школе гражданских прав, и те, кто в разное время испытал на себе влияние этого замечательного места, — от художницы-модернистки Сири Деркерт до посла СССР в Швеции Александры Коллонтай.
Книга шведской журналистки Ульрики Кнутсон «Женщины на грани большого прорыва» рассказывает о становлении «Группы Фогельстад» — независимого объединения, положившего начало двум интереснейшим явлениям в культурной и социально-политической жизни Швеции 1920-1930-х годов: Женской школе гражданских прав и еженедельнику «Тидеварвет» («Эпоха»). У их основания стояли пять женщин: политическая активистка и владелица поместья Фогельстад Элисабет Тамм, врач-гинеколог и лектор Ада Нильсон, педагог Онорина Хермелин, инспектор по вопросам охраны труда Керстин Хессельгрен (одной из первых избранная в шведский риксдаг), писательница Элин Вегнер. Всех их объединяли приверженность борьбе за избирательное право для женщин, интерес к вопросам либерализма и свободомыслия, феминизма, сексуального просвещения и защиты материнства, а также вера в социальные реформы и новаторскую педагогику. Каждой из этих женщин Кнутсон посвящает отдельную главу. Наряду с ними Клара Юхансон и Хагар Ульссон, первая шведская женщина-богослов Эмилия Фогельклу, читавшая лекции в Школе гражданских прав, и те, кто в разное время испытал на себе влияние этого замечательного места, — от художницы-модернистки Сири Деркерт до посла СССР в Швеции Александры Коллонтай.
319 pages, Paperback
First published August 27, 2004
11 people are currently reading
141 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 10 of 10 reviews
March 21, 2021
Історія групи «Фогельста» – жінок, які у 1930-1950-ті гуртувалися навколо ідеї народної просвіти, рівноправ’я, сексуальної емансипації, антивоєнної агенди і екологічного способу життя. Це був дуже цікавий період в історії Швеції, в групі збиралися письменниці, політикині, учительки, художниці, вони були різні, але всі дуже завзяті і вимагали змін у суспільстві, а також самі працювали над цими змінами.
Кнутсон провела кропітку роботу і в архівах і з усною історією, у неї вийшла чудова книжка про цих часто неймовірних жінок.
Кнутсон провела кропітку роботу і в архівах і з усною історією, у неї вийшла чудова книжка про цих часто неймовірних жінок.
April 9, 2019
Antagligen en av de viktigaste böcker jag läst. Inte bara lärde jag känna (om än bara lite) kvinnorna i boken, jag lärde även känna nya delar av mig själv. Lärde mig nytt om feminism och min egen feminism. Om skrivande och mitt eget skrivande. Om vad vi bygger vidare på och varifrån vi kommer. Tack, Ulrika.
April 15, 2024
Mycket fin bok som behandlar tidningen Tidevarvet och dess kvinnor. Elin Wägner, Elisabeth Tamm, Kerstin Hesselgren, Ada Nilsson & Honorine Hermelin. Bonuspersoner kring denna krets var: Emilia Fogelklou, Klara Johansson, Hagar Olsson, Alexandra Kollontay och Siri Derkert.
Det är början av 1900-tal och fram till, ibland, 70-talet beroende på vilken person vi läser om. Boken ger nämligen en kort exposé över hur tidningen Tidevarvet startade för att sen ge oss olika kapitel där vi djupdyker i personerna.
Rösträttskamp, feminism, pacifism, kampen för prostituerades rättigheter, anti-nazism, den lesbiska kärleken och mycket annat.
Mysigt och väldigt intressant!
Det sorgligaste är ju att personerna i boken debatterar saker vi fortfarande håller på att debatterar, i detta nu. Emilia anmäker om hälsa och arbete att "ett sjukt samhälle skapar sjuka människor" kan man ju inte annat än att bli trött och ledsen.
Jag tar också till mig något Elin Wägner skriver:
"Hur sa, fröken Nöjd? Är det tillsammans med männen vi ska arbeta på ett nytt samhälle? Med förtjusning, men de har ju inte tid. Deras fädernesländer ger dem inte tid.
Männen är inte våra försvarare.
Männen är inte våra försörjare.
Deras blodiga nationalgudar borde inte vara våra gudar.
Deras ledaresom böjt knä för Baal och Molochborde inte vara våra ledare.
Tyvärr äro de det!"
Skrivet 1932.
Dock finns det såklart problametiska saker. Befolkningsfrågan och statlig sterilisering är ju sådär att läsa om. Men ändå ett viktigt tidsdokument för att förstå dåtiden.
Det är början av 1900-tal och fram till, ibland, 70-talet beroende på vilken person vi läser om. Boken ger nämligen en kort exposé över hur tidningen Tidevarvet startade för att sen ge oss olika kapitel där vi djupdyker i personerna.
Rösträttskamp, feminism, pacifism, kampen för prostituerades rättigheter, anti-nazism, den lesbiska kärleken och mycket annat.
Mysigt och väldigt intressant!
Det sorgligaste är ju att personerna i boken debatterar saker vi fortfarande håller på att debatterar, i detta nu. Emilia anmäker om hälsa och arbete att "ett sjukt samhälle skapar sjuka människor" kan man ju inte annat än att bli trött och ledsen.
Jag tar också till mig något Elin Wägner skriver:
"Hur sa, fröken Nöjd? Är det tillsammans med männen vi ska arbeta på ett nytt samhälle? Med förtjusning, men de har ju inte tid. Deras fädernesländer ger dem inte tid.
Männen är inte våra försvarare.
Männen är inte våra försörjare.
Deras blodiga nationalgudar borde inte vara våra gudar.
Deras ledaresom böjt knä för Baal och Molochborde inte vara våra ledare.
Tyvärr äro de det!"
Skrivet 1932.
Dock finns det såklart problametiska saker. Befolkningsfrågan och statlig sterilisering är ju sådär att läsa om. Men ändå ett viktigt tidsdokument för att förstå dåtiden.
April 10, 2020
Läsvärd och lärorik! Önskar att vi fick lära oss mer om detta i skolan. Väldigt slående desto mer om kvinnohistoria en läser hur "bortglömt" det är. Viktig historia som borde finnas med i våra historieböcker som annat än en fotnot.
Knutson skriver på ett personligt och engagerande sätt om några av de kvinnor vi idag har att tacka för kvinnliga rösträtten i Sverige.
Knutson skriver på ett personligt och engagerande sätt om några av de kvinnor vi idag har att tacka för kvinnliga rösträtten i Sverige.
July 20, 2022
Återigen har jag läst en bok om starka kvinnor, denna gång om de som var mest aktiva runt 1920. De vågade säga vad de tyckte och tänkte. Kvinnorna hade innan krävt rösträtt även för dem, och äntligen 1921 fick de igenom sin önskan. I denna bok av Ulrika Knutson får läsaren möta de fem kvinnorna som kallades för Fogelstadsgruppen, och de lanserade tidningen Tidevarvet 1923–1936. I Fogelstadsgruppen hittar vi Elin Wegner, Ada Nilsson, Honorine Hermelin, Emilia Fogelklou, Hagar Olsson, Alexandra Kollontay och Siri Derkert.
Alla sökte de efter något, bland annat om estetik och religion. De brevväxlade med varandra, och det är genom dessa brev det kommit fram hur de var som personer. På den tiden var det förbjudet att vara homosexuell, men det går att lista ut en hel del om deras sexualitet genom brevväxlingarna.
Jag älskar att läsa om svenska starka kvinnor från 1800-talet och fram till i dag. Ju fler böcker jag läster desto fler spännande kvinnor finns det att läsa om. Det är bara det att pusselbitarna aldrig kommer ta slut.
Ulrika Knutson skriver på en enkelt och humoristiskt språk, det är lätt att följa med i alla händelser, och få veta vilka manliga författare de hade kontakt med.
Alla sökte de efter något, bland annat om estetik och religion. De brevväxlade med varandra, och det är genom dessa brev det kommit fram hur de var som personer. På den tiden var det förbjudet att vara homosexuell, men det går att lista ut en hel del om deras sexualitet genom brevväxlingarna.
Jag älskar att läsa om svenska starka kvinnor från 1800-talet och fram till i dag. Ju fler böcker jag läster desto fler spännande kvinnor finns det att läsa om. Det är bara det att pusselbitarna aldrig kommer ta slut.
Ulrika Knutson skriver på en enkelt och humoristiskt språk, det är lätt att följa med i alla händelser, och få veta vilka manliga författare de hade kontakt med.
December 31, 2020
Årets sista bok, som främst utspelade sig på ett annat tjugotal. Intressant läsning om kvinnorna som var en stor del av kvinnorörelsen under första hälften av 1900-talet. Dock så kände jag att de kanske hamnade lite för mycket på en piedestal. Kort nämndes deras åsikter på rasbiologi och tvångssterilisering men det gick raskt vidare med någon fras om att alla andra ju också hade sådana åsikter på den tiden. Känns som att den kunde ha varit lite mer kritisk, då det mest kritiska var att Knutson tyckte Elin Wägner var en otrevlig person. Men allt som allt intressant läsning om liv, politik, utbildning, etc, för kvinnor i Sverige för hundra år sen.
May 10, 2021
Läste just om den här boken, eller rättare sagt denna gång lyssnade jag på Ulrika Knutsons underbara uppläsning. Detta är en fantastiskt bildande och inspirerande bok som får en att längta tillbaka till 1920-talets kvinnokamp och skrivarlust och kamratskap. Knutson skriver så lustfyllt och roligt och upplysande om allt vad Tidevarvets och Medborgarskolans kvinnor uträttade. Vilka personligheter! Klara Johanson blir jag särskilt sugen att läsa.
February 3, 2018
High informative level, a good read even if the language cold of been more dramatic.
June 3, 2022
Rolig! Lättsmält! Bra! Knutson säger att de här damerna ger henne hopp. Tack Knutson, du gav mig också rätt bra med hopp - och du läser ju in så fint. Jag gillar't!
December 9, 2022
En journalistisk sammanställning av några av Sveriges viktigaste kvinnliga kulturpersonligheter i början av 1900-talet. Formatet medger inte något djupare, men det är inte nödvändigt. Att få allt sammanställt inom en bokpärm är viktigt, att bevara minnet av kvinnorna och deras strävan efter en bättre framtid.
Som Ulrika Knutson själv befarade, att några kan störa sig på hennes artikel på Elin Wägner - jo, jag gör det. Det är för ytligt, handlar mer på Knutsons egen aversion än om Wägner. Men det visste hon ju själv, för nästan två decennier senare, hade hon färdigställt en hel bok om Wägner, alltså en viktig fördjupning. Den har jag också börjat läsa.
Som Ulrika Knutson själv befarade, att några kan störa sig på hennes artikel på Elin Wägner - jo, jag gör det. Det är för ytligt, handlar mer på Knutsons egen aversion än om Wägner. Men det visste hon ju själv, för nästan två decennier senare, hade hon färdigställt en hel bok om Wägner, alltså en viktig fördjupning. Den har jag också börjat läsa.
Displaying 1 - 10 of 10 reviews