What do you think?
Rate this book
Nagriljärerna
"Vid sidan om dem hängde något och dinglade. Det liknade en samling förvuxna svarta naglar eller krökta knivblad. Han knep ihop ögonen, kände hjärtat slå hårdare. Det var en av dem."
Gabriel ska precis fylla sexton. Livet är händelselöst och kretsar kring bilar och träning. När punkaren Lo övertalar honom att gå med i en rollspelsgrupp öppnar sig en värld av äventyr, mysterier och magi. Men när rollspelets monster letar sig in i Gabriels vardag börjar gränsen mellan spel och verklighet lösas upp.
Nagriljärerna är en spännande roman som rör sig i gränslandet mellan skräck och urban fantasy. Det är en berättelse om rollspel, rädsla och skör vänskap.
Emanuel Blume är musiker och författare. Nagriljärerna är hans andra roman.
Gabriel ska precis fylla sexton. Livet är händelselöst och kretsar kring bilar och träning. När punkaren Lo övertalar honom att gå med i en rollspelsgrupp öppnar sig en värld av äventyr, mysterier och magi. Men när rollspelets monster letar sig in i Gabriels vardag börjar gränsen mellan spel och verklighet lösas upp.
Nagriljärerna är en spännande roman som rör sig i gränslandet mellan skräck och urban fantasy. Det är en berättelse om rollspel, rädsla och skör vänskap.
Emanuel Blume är musiker och författare. Nagriljärerna är hans andra roman.
310 pages, Hardcover
Published September 22, 2022
About the author
Emanuel Blume
7 books10 followersEmanuel Blume är född 1984, uppvuxen på Tjörn och numera verksam i Vänersborg. Han romandebuterade med SF-thrillern Nomadplaneten 2016 och har sedan dess publicerat romaner och noveller inom SF, skräck och urban fantasy. 2025 kom första boken i kapitelboksserien Johanna Nejhanna, riktad till barn mellan 9-12 år.
Därutöver har Emanuel Blume gett ut ett antal musikalbum inom vispop, exempelvis Inte riktigt än (2012) hos Troglodyt Produktion.
Därutöver har Emanuel Blume gett ut ett antal musikalbum inom vispop, exempelvis Inte riktigt än (2012) hos Troglodyt Produktion.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 6 of 6 reviews
December 11, 2023
3,5/5
Gabriel går i nian och ska precis fylla sexton när punkaren Lo frågar honom om han inte vill delta i en rollspelsgrupp. Utan att veta vad han ger sig in på, tar Gabriel med sig en kompis och en värld av äventyr, mysterier och magi öppnar upp sig för dem. Problemet är bara att monstren från rollspelet inte verkar vilja hålla sig kvar i fantasin, utan sipprar ut i Gabriels vardag. Till slut blir det svårt att veta vad som är verklighet och vad som är spel. För Gabriel blir det extra jobbigt, eftersom de här monstren är sådana han har sett förr.
Nagriljärerna är Emanuel Blumes andra roman, men min första bekantskap med författaren. Jag måste erkänna att jag blev lite rädd när rollspelsidén dök upp eftersom det är en värld jag är väldigt obekant med, men det fungerade fint att läsa om. På baksidan står det att det är en spännande roman som rör sig i gränslandet mellan skräck och urban fantasy och det måste jag hålla med om. Det finns en underliggande obekväm känsla som hänger med i hela boken.
Boken består av tre delar, alla med signifikant tidsåtgång mellan sig. I del 1 är Gabriel 16 år och går i nian, det är här rollspelsgruppen börjar. Jag måste säga att jag gillar Lo som karaktär, genom hela boken. Gabriel själv har jag lite svårt för då han känns alldeles för tafatt och som att han inte klarar av att stå för någonting själv. Inte kan han heller säga emot någon och vilja vara en egen person med andra intressen än syskon och vänner. I del två går Gabriel i gymnasiet och även här finns rollspelsgruppen med. I del tre är han student på Chalmers och det är här, när det är ca 90 sidor kvar, som det börjar bli riktigt spännande och allt knyts ihop. Det är också här mycket får sin förklaring.
Jag gillar att det finns en underliggande rollspelskampanj med som ibland får ta plats. Egentligen kan jag tycka att det hade kunnat få vara med ännu mer, men samtidigt uppskattar jag att känslan av rollspelandet istället hamnar i Gabriels vardag.
Rent språkligt fungerar det bra och känns som att stilen passar in både för tema, genre och målgruppsålder. Att det finns ett tygbokmärke med i mitten, känns exklusivt och är en trevlig touch. Jag har problem med att det är små marginaler och med det väldigt mycket text på varje sida. Det gör att jag har en längre startsträcka för att vänja mig varje gång jag plockar upp boken. Men det är ju en petitess och en smaksak i sammanhanget. Det är inte heller en bok att skumläsa för mig, utan kräver en hel del av mig som läsare. Men jag gillar det underliggande obehagliga som jag fortfarande kan tänka på ibland, trots att det nu gått en tid sedan jag läste ut boken.
Gabriel går i nian och ska precis fylla sexton när punkaren Lo frågar honom om han inte vill delta i en rollspelsgrupp. Utan att veta vad han ger sig in på, tar Gabriel med sig en kompis och en värld av äventyr, mysterier och magi öppnar upp sig för dem. Problemet är bara att monstren från rollspelet inte verkar vilja hålla sig kvar i fantasin, utan sipprar ut i Gabriels vardag. Till slut blir det svårt att veta vad som är verklighet och vad som är spel. För Gabriel blir det extra jobbigt, eftersom de här monstren är sådana han har sett förr.
Nagriljärerna är Emanuel Blumes andra roman, men min första bekantskap med författaren. Jag måste erkänna att jag blev lite rädd när rollspelsidén dök upp eftersom det är en värld jag är väldigt obekant med, men det fungerade fint att läsa om. På baksidan står det att det är en spännande roman som rör sig i gränslandet mellan skräck och urban fantasy och det måste jag hålla med om. Det finns en underliggande obekväm känsla som hänger med i hela boken.
Boken består av tre delar, alla med signifikant tidsåtgång mellan sig. I del 1 är Gabriel 16 år och går i nian, det är här rollspelsgruppen börjar. Jag måste säga att jag gillar Lo som karaktär, genom hela boken. Gabriel själv har jag lite svårt för då han känns alldeles för tafatt och som att han inte klarar av att stå för någonting själv. Inte kan han heller säga emot någon och vilja vara en egen person med andra intressen än syskon och vänner. I del två går Gabriel i gymnasiet och även här finns rollspelsgruppen med. I del tre är han student på Chalmers och det är här, när det är ca 90 sidor kvar, som det börjar bli riktigt spännande och allt knyts ihop. Det är också här mycket får sin förklaring.
Jag gillar att det finns en underliggande rollspelskampanj med som ibland får ta plats. Egentligen kan jag tycka att det hade kunnat få vara med ännu mer, men samtidigt uppskattar jag att känslan av rollspelandet istället hamnar i Gabriels vardag.
Rent språkligt fungerar det bra och känns som att stilen passar in både för tema, genre och målgruppsålder. Att det finns ett tygbokmärke med i mitten, känns exklusivt och är en trevlig touch. Jag har problem med att det är små marginaler och med det väldigt mycket text på varje sida. Det gör att jag har en längre startsträcka för att vänja mig varje gång jag plockar upp boken. Men det är ju en petitess och en smaksak i sammanhanget. Det är inte heller en bok att skumläsa för mig, utan kräver en hel del av mig som läsare. Men jag gillar det underliggande obehagliga som jag fortfarande kan tänka på ibland, trots att det nu gått en tid sedan jag läste ut boken.
November 2, 2022
Nagriljärerna by Emanuel Blume 3,5 stars
I was given a free copy of this book in exchange for an honest review. Thank you Emanuel Blume and Daniel Letho AB
Gabriel is invited by a classmate, Lo, to be a part of a Dragons & Demons role play group. But pretty soon the lines between game and reality start to blur and Gabriel find himself haunted by dark shadows. The seeping, of the game into reality is in good pace and from pace and from page one the author creates an atmosphere of eeriness filled with hints about something not being as it should. The eerie feeling from the beginning, mixed with the increased confusion of Gabriel as the story moves forward keep the reader alert, not knowing what to expect. However, towards the end I was a little bit disappointed as I was hoping for a “pure” horror ending. The ending you do get is not in any way a bad ending tough! Some of the themes explored in this book are abuse, mental illness, friendship, family dynamics, class, and acceptance. Knowing I´m not the target audience for this book I did still enjoy the read.
Gabriel, the main character of this book is a young man with very little agency, other people set the stage for his life, (which I guess is not uncommon for a 16-year-old), he´s unable to stand up for himself, his world is steeped in toxic masculinity, and he is surrounded by the type of other young men I find incredibly frustrating to be around. The frustration I feel towards these characters I guess is a sign of how successfully the author have written them. My only objection is the use of the N-word. It is not used as a descriptor of someone but used by one of the characters to describe a chocolate ball who some idiots want to call something else. I believe the reason is to paint a picture of this character and possibly his class belonging, but I found other attributes enough and utterly unnecessary. In general, however the characters in this book are well enough developed to carry the plot. An interesting device for character development in this book is the interactions between the characters in their reality and in the game and it´s clear some of these teenagers/young adults use the game script to explore aspects of their lives which might be difficult for them to deal with otherwise.
I was given a free copy of this book in exchange for an honest review. Thank you Emanuel Blume and Daniel Letho AB
Gabriel is invited by a classmate, Lo, to be a part of a Dragons & Demons role play group. But pretty soon the lines between game and reality start to blur and Gabriel find himself haunted by dark shadows. The seeping, of the game into reality is in good pace and from pace and from page one the author creates an atmosphere of eeriness filled with hints about something not being as it should. The eerie feeling from the beginning, mixed with the increased confusion of Gabriel as the story moves forward keep the reader alert, not knowing what to expect. However, towards the end I was a little bit disappointed as I was hoping for a “pure” horror ending. The ending you do get is not in any way a bad ending tough! Some of the themes explored in this book are abuse, mental illness, friendship, family dynamics, class, and acceptance. Knowing I´m not the target audience for this book I did still enjoy the read.
Gabriel, the main character of this book is a young man with very little agency, other people set the stage for his life, (which I guess is not uncommon for a 16-year-old), he´s unable to stand up for himself, his world is steeped in toxic masculinity, and he is surrounded by the type of other young men I find incredibly frustrating to be around. The frustration I feel towards these characters I guess is a sign of how successfully the author have written them. My only objection is the use of the N-word. It is not used as a descriptor of someone but used by one of the characters to describe a chocolate ball who some idiots want to call something else. I believe the reason is to paint a picture of this character and possibly his class belonging, but I found other attributes enough and utterly unnecessary. In general, however the characters in this book are well enough developed to carry the plot. An interesting device for character development in this book is the interactions between the characters in their reality and in the game and it´s clear some of these teenagers/young adults use the game script to explore aspects of their lives which might be difficult for them to deal with otherwise.
January 27, 2023
Redan i oktober förra året fick jag ett mejl från författaren som undrade om jag var intresserad av att läsa Nagriljärerna, men det dröjde ända till nu i januari innan den kom. Efter månader av leveransproblem. Jag var nästan färdig att ge upp och tänkte att det nog inte var meningen att jag skulle läsa den. Jag är så glad att den kom till slut.
Faktum är att det verkade ha gått så lång tid att jag hade glömt vad den skulle handla om (eller så hade jag inte läst ordentligt, utan bara tyckt att jag ju gillade hans förra bok). Jag blev ganska förskräckt när de plötsligt började spela rollspel, något som jag kan absolut noll och intet av. Eller jo, jag blev inbjuden att spela en gång med min systerson och hans kompisar, men helt ärligt så var det inget för mig.
Jag gillar inte fantasy. Jag gillar inte rollspel. Jag är absolut ingen ung vuxen. Egentligen är det nog helt otippat att jag verkligen gillar Nagriljärerna.
OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg
Faktum är att det verkade ha gått så lång tid att jag hade glömt vad den skulle handla om (eller så hade jag inte läst ordentligt, utan bara tyckt att jag ju gillade hans förra bok). Jag blev ganska förskräckt när de plötsligt började spela rollspel, något som jag kan absolut noll och intet av. Eller jo, jag blev inbjuden att spela en gång med min systerson och hans kompisar, men helt ärligt så var det inget för mig.
Jag gillar inte fantasy. Jag gillar inte rollspel. Jag är absolut ingen ung vuxen. Egentligen är det nog helt otippat att jag verkligen gillar Nagriljärerna.
OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg
June 28, 2023
Detta är om jag gjort mina sökningar på nätet rätt författarens tredje bok, förutom två tidigare böcker så har han gett ut en diktsamling och även fått ett antal noveller utgivna i antologier och magasin. Denna är en uppväxtskildrings-roman som riktar sig till unga vuxna och drar sig åt skräckhållet. Detta är mitt första möte med författarens verk.
Ser man det enkelt på vem boken riktar sig till så är det som jag nämnde unga vuxna, detta är om man ser på grundhistorien med ett första ögonkast. Vi har här en kille, 16 år, som står utanför gemenskapen när det kommer till skolan och samhället. En dag kommer en punktjej fram till honom och säger att han är inbjuden att spela rollspel med henne och ett gäng. Hon har inte pratat med honom förut men i sitt chockade tillstånd så dyker han upp på rollspelskvällen och det är starten på romanen och något större. Det rör sig om vänskap, svek och att ta steget till vuxenvärlden och börja ta ansvar för sitt agerande.
Som ni ser så har den många element av vad en uppväxtskildring har och den passar bra in för unga vuxna som står där själva i livet. Men det finns en annan grupp som boken riktar sig till och det är de som var i den åldern runt mitten av 90-talet, för är man själv i rätt ålder så inser man snabbt när man börjar läsa boken att det är då som den utspelar sig. Boken kommer att ge läsare i den åldern en massa nostalgi-känsla och säkerligen väcka en hel del minnen som legat dolda för en men inte lämnat en.
Rollspel är en viktig central roll i berättelsen och tack vare detta så väckte den verkligen minnen för mig. Jag hade så gott som alla äventyr och tillbehör till första Drakar & Demoner, jag hade visserligen inte många som jag spelade med, men några spelade jag med då och då, mest min bror och några klasskompisar till honom. Men jag kan inte säga hur många rollformulär som jag förbrukade på kvällarna när jag satt och gjorde gubbe efter gubbe. Att få kasta tärningar och se vad de gav mig för egenskaper var magiska i sig själv, rent ut sagt ett äventyr. I denna bok så spelar de expansionen Ereb Altor, just detta spelade jag aldrig, jag var några år före detta. Men ändå fick jag som sagt en otrolig nostalgikänsla av detta och jag tror absolut att alla som kom i kontakt med rollspel runt 90-talet kommer att få känna detta också.
Boken är uppbyggd på ett fantasirikt sätt, vi har här två berättelser som på ett sätt går hand i hand och spelar en viktig roll tillvarandra. Dels så har vi berättelsen om Gabriel och hans tillvaro, den andra berättelsen är faktiskt det äventyr som de spelar. När det är dags för rollspelskvällarna så blir det ett nytt kapitel i boken och det är då vi går in i denna värld och får möta de karaktärer som Gabriel och de andra skapade i sina rollformulär. Det är skrivet på det sättet att det blir en egen berättelse i berättelsen, men som sagt den spelar en viktig roll med resten av boken.
Språket är målande och jag sugs verkligen in i berättelse, detta kan vara mycket tack vare den stor igenkännelsefaktorn men om det är något som är viktigt i en berättelse är att man som läsare kan knyta an till berättelsen och det kunde jag verkligen här.
Att just rollspelsdelen är berättad som en riktigt berättelse istället för att vi får uppleva en grupp människor som sitter runt ett bord och slår med tärningar är något som jag verkligen gillade. För jag minns att själv när man spelade rollspel på den tiden så var det verkligen som att man var inne i berättelsen. Det var inte att man bara satt och slog med tärningar, man befann sig verkligen där och mötte faran. För de som aldrig spelat och fått uppleva denna känsla så kanske det låter konstigt men ni som har spelat, eller för den delen spelar, vet vad jag pratar om.
Det finns en sak, som jag inte kan nämna, för jag vill att läsarna själv skall få uppleva detta. Men under resans gång så kände jag att det låg något djupare i hela berättelsen, jag visste inte riktigt vad men framåt slutet så kom detta djup och det kändes verkligen av. Detta höjer hela berättelsen på ett riktigt bra och fint sätt.
En liten sak, eller kanske inte så liten för den spelar en viktig roll i boken, är att jag troligen har lyssnat live på två musikartister/band i hela mitt liv. Döm av min stora förvåning så spelar det enda bandet som jag lyssnat på som sagt en viktig roll i berättelsen. Det intressanta är att detta band är inte är direkt världskända utan mera underground och det var en stor slump att jag lyssnade på dem live. Detta blev mer en stor bonus för mig och gav boken en extra nostalgikänsla för mig utöver rollspel och 90-talet.
Jag nämnde ju att boken gick åt skräckhållet och det är absolut en del element åt detta i berättelsen. På sina rollspelskvällar så möter gruppen på några skuggvarelser eller om man skall säga monster. Skräcken börjar när Gabriel även ser detta i vardagen utanför rollspelet, detta är något som han måste möta och få en förklaring i. Är det endas i hans fantasi eller finns dessa varelser på riktigt?
Jag rekommenderar denna till unga vuxna som vill ha en äventyrlig samtidigt en finstämd roman om att växa upp och även utanförskap när det kommer till att passa in i samhällets normer. Men även så rekommenderar jag den till alla som i sin barndom eller ungdom spelade rollspel, kanske var där utanför samhällets normer, räkna med att få uppleva nostalgi. Detta var för mig ett trevligt möte och boken träffade rätt i så många element för mig, skall absolut ha koll på författarens kommande verk.
http://hakanshylla.blogspot.com/
Ser man det enkelt på vem boken riktar sig till så är det som jag nämnde unga vuxna, detta är om man ser på grundhistorien med ett första ögonkast. Vi har här en kille, 16 år, som står utanför gemenskapen när det kommer till skolan och samhället. En dag kommer en punktjej fram till honom och säger att han är inbjuden att spela rollspel med henne och ett gäng. Hon har inte pratat med honom förut men i sitt chockade tillstånd så dyker han upp på rollspelskvällen och det är starten på romanen och något större. Det rör sig om vänskap, svek och att ta steget till vuxenvärlden och börja ta ansvar för sitt agerande.
Som ni ser så har den många element av vad en uppväxtskildring har och den passar bra in för unga vuxna som står där själva i livet. Men det finns en annan grupp som boken riktar sig till och det är de som var i den åldern runt mitten av 90-talet, för är man själv i rätt ålder så inser man snabbt när man börjar läsa boken att det är då som den utspelar sig. Boken kommer att ge läsare i den åldern en massa nostalgi-känsla och säkerligen väcka en hel del minnen som legat dolda för en men inte lämnat en.
Rollspel är en viktig central roll i berättelsen och tack vare detta så väckte den verkligen minnen för mig. Jag hade så gott som alla äventyr och tillbehör till första Drakar & Demoner, jag hade visserligen inte många som jag spelade med, men några spelade jag med då och då, mest min bror och några klasskompisar till honom. Men jag kan inte säga hur många rollformulär som jag förbrukade på kvällarna när jag satt och gjorde gubbe efter gubbe. Att få kasta tärningar och se vad de gav mig för egenskaper var magiska i sig själv, rent ut sagt ett äventyr. I denna bok så spelar de expansionen Ereb Altor, just detta spelade jag aldrig, jag var några år före detta. Men ändå fick jag som sagt en otrolig nostalgikänsla av detta och jag tror absolut att alla som kom i kontakt med rollspel runt 90-talet kommer att få känna detta också.
Boken är uppbyggd på ett fantasirikt sätt, vi har här två berättelser som på ett sätt går hand i hand och spelar en viktig roll tillvarandra. Dels så har vi berättelsen om Gabriel och hans tillvaro, den andra berättelsen är faktiskt det äventyr som de spelar. När det är dags för rollspelskvällarna så blir det ett nytt kapitel i boken och det är då vi går in i denna värld och får möta de karaktärer som Gabriel och de andra skapade i sina rollformulär. Det är skrivet på det sättet att det blir en egen berättelse i berättelsen, men som sagt den spelar en viktig roll med resten av boken.
Språket är målande och jag sugs verkligen in i berättelse, detta kan vara mycket tack vare den stor igenkännelsefaktorn men om det är något som är viktigt i en berättelse är att man som läsare kan knyta an till berättelsen och det kunde jag verkligen här.
Att just rollspelsdelen är berättad som en riktigt berättelse istället för att vi får uppleva en grupp människor som sitter runt ett bord och slår med tärningar är något som jag verkligen gillade. För jag minns att själv när man spelade rollspel på den tiden så var det verkligen som att man var inne i berättelsen. Det var inte att man bara satt och slog med tärningar, man befann sig verkligen där och mötte faran. För de som aldrig spelat och fått uppleva denna känsla så kanske det låter konstigt men ni som har spelat, eller för den delen spelar, vet vad jag pratar om.
Det finns en sak, som jag inte kan nämna, för jag vill att läsarna själv skall få uppleva detta. Men under resans gång så kände jag att det låg något djupare i hela berättelsen, jag visste inte riktigt vad men framåt slutet så kom detta djup och det kändes verkligen av. Detta höjer hela berättelsen på ett riktigt bra och fint sätt.
En liten sak, eller kanske inte så liten för den spelar en viktig roll i boken, är att jag troligen har lyssnat live på två musikartister/band i hela mitt liv. Döm av min stora förvåning så spelar det enda bandet som jag lyssnat på som sagt en viktig roll i berättelsen. Det intressanta är att detta band är inte är direkt världskända utan mera underground och det var en stor slump att jag lyssnade på dem live. Detta blev mer en stor bonus för mig och gav boken en extra nostalgikänsla för mig utöver rollspel och 90-talet.
Jag nämnde ju att boken gick åt skräckhållet och det är absolut en del element åt detta i berättelsen. På sina rollspelskvällar så möter gruppen på några skuggvarelser eller om man skall säga monster. Skräcken börjar när Gabriel även ser detta i vardagen utanför rollspelet, detta är något som han måste möta och få en förklaring i. Är det endas i hans fantasi eller finns dessa varelser på riktigt?
Jag rekommenderar denna till unga vuxna som vill ha en äventyrlig samtidigt en finstämd roman om att växa upp och även utanförskap när det kommer till att passa in i samhällets normer. Men även så rekommenderar jag den till alla som i sin barndom eller ungdom spelade rollspel, kanske var där utanför samhällets normer, räkna med att få uppleva nostalgi. Detta var för mig ett trevligt möte och boken träffade rätt i så många element för mig, skall absolut ha koll på författarens kommande verk.
http://hakanshylla.blogspot.com/
March 22, 2023
När jag fick förfrågan om jag ville ta emot ett recensionsexemplar av boken Nagriljärerna blev jag först lite osäker då jag sällan läser fantasy. Fast en av anledningarna till att jag tar emot recensionsexemplar är ju bl.a. att det är både roligt och utvecklande att läsa olika böcker från olika genrer än de jag normalt väljer annars. Ska jag dessutom vara ärlig älskade jag ju både Sagan om ringen, böckerna om Bilbo, Game of Thrones m.fl. som väl kan betecknas som fantasy.
Jag var lite tveksam i början av boken i delarna som utspelade sig under rollspelet som bokens huvudkaraktärer spelar men allt eftersom berättelsen löpte vidare blev de delarna ytterligare en dimension till berättelsen när bokens verklighet och rollspelet började vävas samman på ett mystiskt och spännande vis.
Nagriljärerna är en spännande bok där gränsen mellan verklighet och fantasi vävs samman och det till slut är svårt att veta vad som egentligen händer på riktigt. Däremot är det här inte enbart en berättelse om magi och rollspel utan det är också en trovärdig berättelse om ungdomstiden med allt vad det innebär med relationsproblem, svårigheter i skolan och trassliga hemförhållanden.
Boken utspelar sig även i två tidsperioder och avslutas med nutid då våra huvudkaraktärer är vuxna. Trots att jag inte är ungdom eller ung vuxen kände jag igen mig från min egen ungdomstid i flera av olika dilemman i boken. Huvudkaraktärerna var väl beskrivna men det var ibland svårt att förstå en del av de andra karaktärernas agerande men de bidrog alla ändå till berättelsen.
Författaren tar med läsaren på en spännande resa med väl beskrivna miljöskildringar som får läsaren att följa med in i den spännande magiska världen som utspelar sig i boken och jag är glad att jag valde att följa med på den resan. .
Jag var lite tveksam i början av boken i delarna som utspelade sig under rollspelet som bokens huvudkaraktärer spelar men allt eftersom berättelsen löpte vidare blev de delarna ytterligare en dimension till berättelsen när bokens verklighet och rollspelet började vävas samman på ett mystiskt och spännande vis.
Nagriljärerna är en spännande bok där gränsen mellan verklighet och fantasi vävs samman och det till slut är svårt att veta vad som egentligen händer på riktigt. Däremot är det här inte enbart en berättelse om magi och rollspel utan det är också en trovärdig berättelse om ungdomstiden med allt vad det innebär med relationsproblem, svårigheter i skolan och trassliga hemförhållanden.
Boken utspelar sig även i två tidsperioder och avslutas med nutid då våra huvudkaraktärer är vuxna. Trots att jag inte är ungdom eller ung vuxen kände jag igen mig från min egen ungdomstid i flera av olika dilemman i boken. Huvudkaraktärerna var väl beskrivna men det var ibland svårt att förstå en del av de andra karaktärernas agerande men de bidrog alla ändå till berättelsen.
Författaren tar med läsaren på en spännande resa med väl beskrivna miljöskildringar som får läsaren att följa med in i den spännande magiska världen som utspelar sig i boken och jag är glad att jag valde att följa med på den resan. .
December 9, 2022
Detta är en bok som både kan uppskattas av unga som äldre. Även om den kanske främst riktar sig mot tonåringar/unga vuxna.
Jag uppskattar de två berättelserna som går parallellt och tillsammans genom boken.
Handlingen förs fram i ett lugnt men behagligt tempo och eftersom det är två historier som utspelas så hinner läsaren aldrig trötta. Jag vill också påstå att båda berättelserna är lika spännande och det brukar jag sällan tycka.
Detta är absolut en läsvärd bok som kan tilltala ett stort ålderspann.
Jag uppskattar de två berättelserna som går parallellt och tillsammans genom boken.
Handlingen förs fram i ett lugnt men behagligt tempo och eftersom det är två historier som utspelas så hinner läsaren aldrig trötta. Jag vill också påstå att båda berättelserna är lika spännande och det brukar jag sällan tycka.
Detta är absolut en läsvärd bok som kan tilltala ett stort ålderspann.
Displaying 1 - 6 of 6 reviews