Ett stilla regn faller över staden när Shayan, snart femton, låser lägenhetsdörren och skyndar ut. Detta är dagen då han kommer att dö. Men för honom är det en lördag med ett viktigt uppdrag: att spela in den där låten till mamma som fyller år.
Från de tomma kvarteren där han bor rör han sig med självklarhet genom Malmö. Genom bostadsområden, parker och centrum. Alltmedan dagen går möter han vänner och familj, träffar bekanta han helst velat undvika, i en stad där de verkliga hoten sällan är de som är synliga.
Marjaneh Bakhtiari skildrar som ingen annan människorna och vardagen omkring dem, i ett litterärt universum där humor och djupt allvar samsas sida vid sida.
Marjaneh Bakhtiari, född 21 mars 1980 i Teheran, Iran, är en svensk författare som bor i Malmö. Bakhtiari har studerat socialantropologi och journalistik.
Läst pga Littfest, fast hann inte se samtalet så får se på Littfest-tv sen. Det är frustrerande att dagen börjar med att ha än egentligen redan är försent ute med sin present till mammans 40-årsdag, men det speglar väl hans personlighet och ålder. Börjar med slutet, att vi vet att huvudpersonen dör, och går tillbaka till morgonen i bokens nulinje. I återblickar och samtal lär man känna honom och hans familj, och bygger upp läsarens relation till den vi vet ska dö. Mycket dialoger, som känns äkta i sitt talspråk, och med en politisk gliring som genomsyrar, som berör integration, ger röst åt en andra generationens immigranter, som känns igen från Schibbolet, samt förstås en bild av Malmö.
En liten pärla av Bakhtiari. Man får del av livet i Malmö, om vad andra och tredje generationens invandrare tampas med. Det är en ganska dyster historia men likväl bra och man rycks med i tempot och språket.
Ur bibliotekshyllorna. Fin malmöskildring, lågmäld och melankolisk om mellanförskap, staden som hem och staden som hot. Rekommenderar till läsvana elever, man behöver uppskatta att bara vara i läsningen för att få ut något av denna.
3,5 stjärnor. Väldigt fin och intressant att lyssna på. Älskar att höra om andra kulturer och sättet den här boken var skriven på var väldigt ögonöppnande. Det var inte det bästa jag läst och tyckte att den var lite väl kort och saknade några delar, men overall bra bok!
En kort berättelse som utspelar sig under en enda dag. Det är den snart 15 årige Shayans sista timmar i livet som man får följa. Hans väg genom Malmös olika kvarter och alla de människor som han möter på vägen. Alla de känslor och tankar människorna väcker hos honom.
Det är lite speciellt att läsa en bok man i princip redan vet hur huvudpersonens öde ser ut. Vid varje nytt möte eller ny gata funderar man på om det är just det här mötet som blir Shayans sista. Men för mig är det även det som gör boken oförutsägbar. Jag vet vad som kommer att hända Shayan, men inte hur och när.
Trots bokens korta format och att den endast utspelar sig under ett dygn, så är den fylld med så mycket känslor, tankar och intryck. Det är svårt att inte känna att det är något som biter sig fast hos mig med berättelsen. Kanske är det just för att Shayan känns så verklig. Men även att jag som läsare inte får alla svar, utan får själv fundera över händelseförloppen.
Billigt Bakthiari, billigt! Poängerna du kniper, alltså. Redan när första meningen placerar oss i Malmö är jag DÄR (Värnhemstorget, hållplatsen vid Södervärn, gröna bussar, torgförsäljning, de små butikerna kring Möllan). Det är pojken också, som jag får följa. Ärligt talat lär jag inte känna honom särskilt väl - han är en stereotyp, med en stereotyp bakgrund och stereotypa drömmar. Vilket ju är meningen. Så när slutet kommer, precis som vi redan från början vet att det ska, är det inte den enskilda karaktären jag ser först och främst. Jag ser dem alla; Pojkarna. Männen. Barnen. (Och i hjärtat: mammorna.) Billigt! Simpelt slut. (Och: När ska det sluta??) P.s. Ni fattar att ni ska läsa den, va? D.s.
Precis läst ut boken Oändligt underbart av författaren Marjaneh Bakhtiari. Kan varmt rekommendera den! Det är den fjortonårige Shayan som är den här bokens huvudperson. Vi får följa honom under hans sista dag i livet (obs! man får redan på sidan två reda på att han kommer att dö) då han rör sig oavbrutet genom staden med en viktig uppgift. Han ska spela in en hyllningslåt till sin mamma som fyller 40. Men låten är inte skriven än, det är oklart med studiotiden och hans relation till mamman är komplicerad. En otroligt levande roman som förstås också belyser segregation och våld i dagens Malmö.
Jag slås också av den levande skildringen av Malmö som Bakhtiari lyckas förmedla.