Der kluge Regenbaum

by Kenzaburō Ōe

“Jag var bara 22 år gammal när jag kom till Tokyo från de djupa skogarna. Jag bestämde mig för att skriva en novell om en landsbrukspojkes upplevelser, fyllda av skräck och märklig upphetsning, under andra världskriget. Novellen var Boskap (1957). Berättelsen De Dödas Överflöd kom till på ett liknande sätt. Jag skrev den därför att ingen annan författare skildrade fattiga, japanska studenter som brottades med existentiella problem under åren av amerikansk ockupation. Då låg det för mig också en glädje i att experimentera med språket och på japanska skapa ett nytt, litterärt uttryck.”

Så skriver Kenzaburö Öe, 1994 års nobelpristagare i litteratur, i förordet till denna samling noveller, skrivna mellan 1957 och 1990 och valda i samråd med författaren själv. De sex berättelserna belyser hans utveckling och ger prov på spännvidden i hans konst. Här återfinns temata som kommit att bli centrala i Öes verk; efterkrigstidens stämningar, klyftan mellan landsbygdens traditionella kultur och huvudstadens urbana kultur, livet med den hjärnskadade sonen. Och redan röjs i dessa texter en mästares handlag och djupa originalitet.

Enth u.a.: Der Sündenbock

Genres: Japan, Japanese Literature

141 pages, Paperback

First published July 1, 1982

About the author

Kenzaburō Ōe (大江 健三郎) was a major figure in contemporary Japanese literature. His works, strongly influenced by French and American literature and literary theory, engages with political, social and philosophical issues including nuclear weapons, social non-conformism and existentialism.

Ōe was awarded the Nobel Prize in Literature in 1994 for creating "an imagined world, where life and myth condense to form a disconcerting picture of the human predicament today."

Reviews

[Elia · Rating 4 out of 5]

Die vier enthaltenen Erzählungen weisen eine thematische Weitläufigkeit auf, die, ist man die Erzählungen der "Jugendlichen" Phase des Ōe gewöhnt, durchaus überrascht. Die titelgebende Erzählung war motivisch Betrachtet guter Fan-service, in der Summe aber nicht mein Fall. "Der Sündenbock" und "Vom Flusspferd gebissen" hingegen deutlich ungewöhnlicher, aufregender und mMn auch besser. "Agui das Himmelsungeheuer" ist die mit Abstand beste Erzählung in diesem Buch und vielleicht sogar von Ōe insgesamt. Möglicherweise hat Ōe sie als eine der in "a personal matter" angesprochenen Parallelwelten geschrieben. In anderen Worten: das Buch hat drip und swag, profitiert aber von jedem vorher gelesenen Ōe

[Patrick Stuntebeck · Rating 3 out of 5]

"Agui, das Himmelsungeheuer" war für mich die beste Story. Ansonsten war mir der Schreibstil oft zu stark wiederholend, zu "gesprochen" und gleichzeitig zu prosaisch, besonders in der 2. (Und längsten) Geschichte.

[Johan · Rating 3 out of 5]

Man märker tydligt hur novellerna speglar olika delar av Ōes författarskap, och därmed även hans personliga liv. Detta är något som jag vet att en del har problem med, men personligen finner jag det inte negativt. Stilen i novellerna skiljer sig även stort, ifrån rent ut naturalistiska beskrivningar i "De dödas överflöd" till den så mycket mer vardagliga "Planetens övergivna barn".

Överlag helt klart läsvärd, med vissa noveller som står ut över de andra. Mina personliga favoriter var utan tvekan "Boskap" och "De dödas överflöd".

[Annett · Rating 2 out of 5]

Eigentlich ein Fan von skurriler, japanischer Literatur hat mich dieser Band von Oe nicht wirklich begeistert. Erst das Nachwort, das den engen Zusammenhang der Geschichten mit Oes Biographie aufzeigt, macht einiges deutlicher und erklärt auch die vielen Repetitionen.

[Michael · Rating 3 out of 5]

Ich hatte mehr erhofft. Aber gute Geschichten sind es schon.