(Description from the back of the book) SAGAEN OM ISFOLKET - etterkommerne til den onde Tengel, som hadde ingått en pakt med djevelen...
Villemo kunne ikke glemme sin elskede Dominic, på tross av at familien gjorde alt for å holde dem fra hverandre. Da de endelig møttes igjen i Danmark, var lengselen etter ham som en feber i blodet. villemo rømte fra familien og satte etter Dominic inn i Göingeskogene, der de beryktede snapphanene gjorde kort prosess med alle ukjente...
Margit Sandemo was a Norwegian-Swedish historical fantasy author. She has been the best-selling author in the Nordic Countries since the 1980s, when her novel series of 47 books, The Legend of the Ice People, was published. She has also written many other book series such as Häxmästaren and Legenden om Ljusets rike.
Zdecydowana większość książki to koszmarny wątek pod tytułem "ile razy bohaterka zostanie zmolestowana / prawie zgwałcona / podglądana i w jakich okolicznościach," a ciekawsze fragmenty w sumie zostają streszczone albo dzieją się w przyspieszeniu (ciąża, choroba, dziedzictwo zła).
Najlepszy moment: Dominik uznający, że Villemo jest genetycznie obciążona niechęcią do chodzenia do kościoła.
In Længsel ('Longing') we're still following Villemo and the other 3 of that generation, Dominic, Niklas and Irmelin. And I'd forgotten most of what happens in this book.
Truth be told, not a lot happens. Okay, another war between Denmark and Sweden erupts - which happens all the time at this point in history, that much I do know. Whether it is fate or simply bad luck, Villemo and Dominic end up on a desperate run for their lives through the forests of Skåne (Scania in English). Of course, this is highly problematic, since they're not-very-subtle-in-their-mutual-passion. The fear of the curse is what's been holding them back and made their families absolutely forbid them from getting married.
I doubt I'll be spoiling much by saying that all their efforts are in vain.
My problem with this book is once again Villemo's character. I know they explicitly state that she doesn't seem to have aged at all. But she still acts as naively, recklessly and crazily as when she was 17.
It just annoys me.
However, I don't hate this book. I've given it 3.5 stars and that's because it is really starting to feel like a battle between good and evil. Villemo sees Tengel the Good in a vision and as a reader, we finalyl get the sense that something big is about to happen. This is 12 books in, but like I've said before, the smaller arcs of the seperate books are just as interesting and important - often without you knowing it - in the grand scheme of things.
I think, I might be getting a bit tired of Villemo. Either way, I'm looking forward to Satans fodspor ('the Footprints of Satan'), which I'll admit, I read last night as well. So that review will be up in a minute or two.
Po raz drugi ciężko mi opisać o czym jest ta książka, ponieważ jest bardzo ściśle powiązana z tomem dziesiątym oraz jedenastym. Ponownie główną bohaterką jest Villemo (i tak szczerze miałam nadzieję, że po raz ostatni, ale niestety zakończenie nie pozostawia złudzeń, że jeszcze tę postać spotkam) i musi się zmierzyć z tym co ją spotkało w przeszłości oraz niechcianym dziedzictwem, które trochę jej rujnuje życie miłosne.
Równia pochyła w dół, tak można ocenić tę część. Już nieważne, że czytanie o Villemo zrobiło się nudne i jak na początku było to ciekawe to teraz, po kolejnym tomie z rzędu, chcę historię innego członka rodziny. "Gorączka" to mocny romans z przygodówką w tle.. i przede wszystkim ignorowanie zaleceń dorosłych, doświadczonych osób, które chcą dobrze, a ich obawy są uzasadnione. Jak się dziewczyna zawzięła to mogła doprowadzić swoim egoizmem do katastrofy - ale zrobi po uparcie po swojemu, bo tak, w końcu "starzy się nie znają". Tak poza tym to była tu jedna sytuacja, która była taka żenująca, że aż zdziwiłam się, że autorka wpadła na to, żeby to napisać. To bardzo wyjątkowa scena, więc jak ktoś na nią trafi to będzie wiedział, że o niej mówię.
Fabuła rozwija się bardzo powoli. To co miało być przygodowe to ciągnęło się jak flaki z olejem, a wątek romantyczny - ręce opadają. Ocena jest jaka jest, będę czytać dalej, bo liczę na to, że jak już Villemo będzie przerobiona z każdej strony to dostanę nowego bohatera i ciekawsze wydarzenia.
Yet another solid Ice People novel. While it's not my favorite, not even my favorite among this "generation" of Ice People books, it was still a fun time and a solid read. I really liked the parts in Skåne and Småland, mostly because I feel like I know those places pretty well and it was nice to be there. The descriptions of enviroment in the first half were also pretty good. The characters were all in all alright, but I gotta complain a bit. Jöns felt like a character straight out of a Laymon novel, and that is NOT a compliment. Villemo, well, I get why the author likes her, but I'm starting to get a bit tired of her. She's important to the plot, but I just feel like there's almost no character growth from her. But! I think someone else is the main character of the next book so there's that!
Also, I had a bit of a break from reading while I read this, and still, it was a joy to come back to, which is a good grade in itself.
The last 50 pages were a ton of action, and I liked that, but I felt that it could have been spread out over more time through the book, and while I liked it, it felt a bit rushed.
All in all, great as always to read an Ice People book, but not my favorite.
(Se min tumbler för en längre text om min upplevelse)
På det hela taget har det varit en bitvis seg bok, och jag tror det beror på att jag faktiskt inte gillar Villemo som karaktär. Visst skulle man kunna skriva spaltmeter om PTSD och händelserna i förra boken och hur de påverkar henne i den här boken men faktum kvarstår: Villemo lärde sig ingenting. Och boken ger gott om utrymme åt både Dominic (men framför allt Villemo) att tycka synd om sig själva. Boken är dock annars lika lättläst som de andra, även om Sandemos ton ibland skiftar till en historieberättande farmor och tillbaka till ett mer renodlat tredjepersonsperspektiv igen. Det är en del av hennes stil, och äbben om jag inte är förtjust i det så går det att leva med. Som det verkar så är intrigen inte färdig med Villemo, Dominic och Niklas eftersom de har sin stora uppgift framför sig fortfarande. Och eftersom boken koncentrerar sig på kvinnorna är jag rädd att vi får dras med en bok med Villemo i centrum. Eller kommer Irmelin hitta på något kul?
This entire review has been hidden because of spoilers.
Villemo otra vez causando problemas, han pasado 2 o 3 años desde que salió de problemas, tiene unos 20 años mas o menos y sigue siendo muy inmadura, y no es capaz de ver las consecuencias de sus actos, dominic intenta mantenerla a raya y hacerla ver las cosas pero simplemente no puede. Luego de que salen de problemas la manda con su familia y ella va y se mete en más problemas. En fin hay bandidos, piratas, una isla desierta una vaca, más gente mala y todo lo que pasa no tiene cierre ni sentido, solo ella metiéndose en un problema tras otro.
Lo único que me interesó fue la muestra de sus poderes y que tengel se le apareció, supongo que tiene que ver con el propósito que tienen los tres primos más adelante
Fortsatt lättläst. Fortsatt tillräckligt intressant för att få mig att läsa vidare. Men det här är helt klart en ganska så generisk och repetitiv bok och man bjuds inte på några direkta överraskningar. Jag gillar fortfarande dom första böckerna bäst och just nu känns det mest som att Margit har hakat upp sig lite i sitt skrivande och mest återupprepar sig i var och varannan bok. Ett längre omdöme finns att läsa på min Tumblr för den som känner sig manad till att göra så.
12 część nadal przedstawia losy Villemo i drogiego jej Dominika. Przez większość książki wydarzenia nie mają żadnego znaczenia, bo jest to podróż tych dwojga. Cała książka jest o pożądaniu i walce z samym sobą. Jedynie co mogę pochwalić to szczęśliwe zakończenie. Sądzę że kolejna 13 książka również będzie o Villemo oraz jej dziecku.
I am extremely glad that in this book Villemo finally gets her fulfillment, as the tension and intensity of her desires was growing through quite few volumes. Villemo was a star and the centre of the plot, which other characters were revolving around like planets on their orbits around the sun (nice one, considering Villemo's hot temper and burning touch), but I am ready to move on and see trials and tribulations of the next generation. "Fever" or "Gorączka" as says my translated to Polish book has taken me many places, I feel like I've traveled through Scandinavian countries wide and far. When the English translation is going to happen?
Äntligen lite mer av den Villemo jag minns! Hon är fortfarande lite naiv/dumdristig men hon löser situationerna mer själv och är driftig. Inte lös lika hjälplös och i behov av räddas som i tidigare böcker. Bättre boken på länge, snabbt tempo och mycket händer, även om ”ingenting” händer kring isfolkets historia. Många olika platser och miljöer. Få sidor som känns överflödiga vilket det gjort i senaste böckerna.. Direkt taggad på att läsa nästa bok! Känns som något byggts upp ett tag och något stort kommer att hända.
A historical romance I loved when I first read it as a teenager. It's not that great when you reread it as an adult. I love historical romance so it's still good especially as the author weaves actual historical events and persons into the plot. I find that I'm not that thrilled about the oldish language used and the somewhat condescending tone towards both me as a reader and the female characters in the book that slithers through from time to time.
Villemo is as always going her own way and ends up in some scary situations. No unnecessary descriptions of surroundings I love that the characters is familiar and I get a hint of what’s to come This saga is excellent and must be read in order.
5 stars for my favourite saga and I warmly recommend it.
Maybe more of a 3,5? Hände mycket I denna och jag älskade äventyret men ändå var det något som gav mig avsmak 🤔 Kan inte riktigt sätta fingret på det men börjar nog finna Villemo ganska jobbig som karaktär, ibland gillar jag henne starkt så som hon växer och utvecklas till att senare falla tbx tillbaks till det jag inte gillar med henne som man tror hon växer ifrån
There's more foreshadowing than actual action. Another generic romance story in order to make babies for the next generation. It's so tiring (it better be worth it)
Helt okej bok, lite melodramatisk och tonåringsnaiv ibland kanske. Delar var intressanta, andra delar var inte så intressanta. Det känns som om det blir slutsats till Dominic-Villemo delen av Sagan om Isfolket. Jag undrar dock om jag har missat något, för att jag läste boken innan dessa, men 10, dvs Vinterstorm, har jag inte lyckats få tag på.
Jag tycker om hur historien händer i bakgrunden, så att jag får lära mig lite av Skandinavisk historier utan att det blir för tungt eller detaljrik. I denna bok är Sverige och Danmark igång igen i krig, och de slåss över södra Sverige, så runt Malmö och detta området. Kriget börjar medan alla delar av familjen befinner sig i Danmark till ett bröllop. Och äventyren tar Dominic och Villemo till södra Sverige där de kommer i kontakt med Snapphanerna, som jag inte hade hört talas om förrut.
Boken handlar om att vara ung och kåt antar jag. Vad man inte vet om man inte har läst boken innan, är att Villemo och Dominic är kär. Men de är kusiner som ligger under Tengel den Ondes pakt, och det är för stort ett risk att de blir ihop. Föräldrarna har förnekat deras begäran att gifta sig. Men de är unga och kåta och inte kan glömma varandra, och under boken händer det så att de blir ensamma tillsammans i skogen....
Hela äventyr i skogen och Snapphanernas jakt efter de var den bästa delen i boken för mig. Det dröjade lite senare med de där sjörövare, och sedan att hänga runt på en ö, men men.... Både Villemo och Dominic är så naiva, man kunde skratta nästa ibland. När hon springer runt naken i skogsflod - å nej, men ingen ska se på mig... herregud, hopplös! Och sedan efter att några av gruppen har dödats av Snapphanerna, och de hamnar i en by är inte Dominic misstänksam alls när en präst ber honom att dra tillbaka till prästgård för att han måste ge honom en komplicerad meddelandet... oj, men nej, inte någon annan ska med. Självklart att det är ett fälle!
Nu är jag tvungen att hoppa över en bok till, sedan har jag bara 14 och 15 och jag vet inte hur jag kommer att kunna läsa hela serien i framtiden. Men men...
Dawno nie czytałam tak fatalnej książki. Jeśli poprzednie dwie były po prostu słabe i nudne, to nawet nie wiem, jak określić tę część. Osobiście nie znalazłam tutaj nic do lubienia (czyżby to dlatego, że w ogóle brakuje tutaj fabuły jako takiej?). Pociesza mnie fakt, że to nieszczęsne przeznaczenie żółtookiej trójki ma się pojawić w trzynastym tomie. NARESZCIE. Ale przysięgam, że jeśli będę musiała czytać o Villemo w roli głównej przez kolejne pięć tomów, to chyba jednak podaruję sobie dalszą lekturę. Tak pustej postaci w tej serii jeszcze nie było, a dostała aż trzy książki na rozwinięcie charakteru /facepalm/. Zwłaszcza, że dotychczas w sadze pojawiło się sporo nieźle nakreślonych postaci kobiecych, więc tym bardziej nie mogę wyjść z podziwu, że można było stworzyć takiego koszmarka. W każdym razie mam nadzieję, że następny tom będzie ostatnim, w którym Villemo i Dominik będą odgrywać znaczące role, bo więcej bullshitu nie zdzierżę.
"Dominiku! Dominiku!" słyszeć będziemy w tej części nie raz i nie dwa. Wydzierać się tak będzie nie kto inny jak Villemo, której rozterki uczuciowe były już na tapecie tom wcześniej. Niestety, Sandemo postanowiła uraczyć nas powtórką z rozrywki i tom dwunasty również będzie dotyczył głównie tego tematu. Nawet w założeniu pełna przygód wędrówka głównych bohaterów, nie jest w stanie zatuszować raczej nudnego wątku uczucia łączącego tę parę. Takie chciałabym, a boję się. A wynik tej uczuciowej ruletki i tak jest z góry przesądzony, więc po stu stronach miałam już ich dosyć czytania o pragnieniach Villemo.
Zakończenie trochę nadrabia, chociaż poza pirackimi przygodami dalsze dzieje Villemo są bardzo podobne do losów innego członka jej naznaczonej piętnem rodziny, a jakie dokładnie przygody czekały na naszą dzielną Villemo - przekonajcie się sami, ja tej tajemnicy nie zdradzę. 4/10
”Varför ska alla karlar ha de bästa och vackraste flickorna, oavsett om de själva är fula som troll?”
Och kan vi snacka om Dominic, och hur jävla poetiskt han pratar om Villemo?!!
”Jag har funnit mig i mitt öde, att avstå från dig, bara för att få ha kvar vetskapen om att du finns på jorden. Om du skulle gå bort? Vad fanns det då kvar på jorden som kunde glädja mig? Himlens ljus skulle slockna, blommorna skulle svartna och havet stelna. Hela världen skulle dö med dig, förstår du inte det? Jag älskar dig ju, i ordet innerligaste betydelse.”
Villemo din gås! Jag måste erkänna att jag hade mer förväntningar av Villemo då en klasskamrat döpte sitt barn till det men ack så jag inte alls tycker om henne. Det är på den nivån att jag önska vi hade en Dominic och Niklas bok istället. Jag fattar att det ska vara Sol genen men detta är tredje karaktären i bokserien som är densamme som Sol och Cecilie och efter att introt ändrat till att de kanske främst är som kvinnorna i isfolket är jag rädd att det kommer ännu fler av samma stuk. De andra kvinnorna är också intressanta såsom Yrja och Hilde.