What do you think?
Rate this book
Nathalie Svensson #8
Umennesket
Nathalie Svensson bliver tilkaldt sygehuset i Sundsvall, fordi en ung kvinde har låst sig inde på sin stue og truer med at begå selvmord. Da det endelig lykkes Nathalie at komme ind i lokalet, står kvinden i vindueskarmen, parat til at springe ud. Samtidig bliver en tyveårig kvinde fundet død i Selångersån, midt i Sundsvall. Hun er blevet dræbt og dumpet under en bro. Kvinden har været sporløst forsvundet i fire måneder, og da Johan Axberg overtager efterforskningen, må han erkende, at den afløste kollega har gjort et elendigt stykke arbejde.
Der viser sig at være en uventet forbindelse mellem kvinden på hospitalet og den myrdede kvinde i floden. Johan og Nathalie, som endelig har fundet hinanden igen, graver i fællesskab videre. Og sammen kommer de gradvist tættere på en morder, hvis motiv kommer fuldstændig bag på dem.
Der viser sig at være en uventet forbindelse mellem kvinden på hospitalet og den myrdede kvinde i floden. Johan og Nathalie, som endelig har fundet hinanden igen, graver i fællesskab videre. Og sammen kommer de gradvist tættere på en morder, hvis motiv kommer fuldstændig bag på dem.
- GenresCrime
460 pages, Paperback
First published October 20, 2021
4 people are currently reading
77 people want to read
About the author
Jonas Moström
45 books53 followersJonas Moström är författare och läkare. Han debuterade 2004 med thrillern Dödens pendel. Uppföljaren Svart cirkel kom år 2006 och blev hans genombrott med över 80 000 sålda exemplar. Sedan dess har Moström nått stora framgångar med böckerna om kriminalkommissarie Johan Axberg. 2014 kom första boken om Nathalie Svensson, Himlen är alltid högre. I Dominodöden förenas de två serierna.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 19 of 19 reviews
December 28, 2021
Nathalie Svensson blir larmad till en ung kvinnas rum. Han har stängt in sig på sitt rum på sjukhuset och hotar med att begå självmord.
Samtidigt hittas en tjugoårig kvinna död. Kvinnan har varit spårlöst försvunnen i fyra månader, och när Johan Axberg tar över utredningen inser han att kollegan som utrett försvinnandet har gjort ett uselt jobb.
Det visar sig finas ett samband mellan kvinnorna och Johan och Nathalie gräver tillsamman vidare.
Den omänsklige är del åtta i serien om psykiatriker Nathalie Svensson och kirminalkommissarie Johan Axberg.
Precis som vanligt när Jonas Moström skriver så börjar det oerhört spännande och historian griper snabbt tag om en. Den här boken innehåller allt jag vill ha i en bok. Korta kapitel, högt tempo och trovärdiga karaktärer. Det är så mysigt att få följa med i Nathalie och Johans relation som går framåt bok för bok.
Moström har skrivit en riktig bladvändare, igen.
Samtidigt hittas en tjugoårig kvinna död. Kvinnan har varit spårlöst försvunnen i fyra månader, och när Johan Axberg tar över utredningen inser han att kollegan som utrett försvinnandet har gjort ett uselt jobb.
Det visar sig finas ett samband mellan kvinnorna och Johan och Nathalie gräver tillsamman vidare.
Den omänsklige är del åtta i serien om psykiatriker Nathalie Svensson och kirminalkommissarie Johan Axberg.
Precis som vanligt när Jonas Moström skriver så börjar det oerhört spännande och historian griper snabbt tag om en. Den här boken innehåller allt jag vill ha i en bok. Korta kapitel, högt tempo och trovärdiga karaktärer. Det är så mysigt att få följa med i Nathalie och Johans relation som går framåt bok för bok.
Moström har skrivit en riktig bladvändare, igen.
July 20, 2024
Stadigvæk god underholdning.
December 25, 2021
Den omänsklige är en lättläst bladvändare. Spänningen är hög genom hela boken, både genom utvecklingen av handlingen och uppbyggnaden i korta kapitel, och jag sträckläste den på kort tid. Jag var verkligen på humör för den här typen av deckare, och tyckte det var en av de bättre i serien på senare år.
Jag har bitvis varit lite trött på karaktärerna i den här serien, det blir ju lätt så när man är uppe i så här många böcker, men i Den omänsklige är det inte så. Avvägningen mellan de återkommande karaktärerna och de som är kopplade till mysteriet är bra. Jag berörs särskilt av några av de unga kvinnorna som står i centrum.
En orsak till att jag gillar den här serien, eller de två serierna som går ihop till en, är miljön där den utspelar sig, nämligen i Sundsvall, Uppsala och Stockholm. Den omänsklige utspelar sig i Sundsvall, och det blir något extra när man som läsare direkt vet vilka miljöer de rör sig i. I synnerhet gillar jag bitarna runt campus. Sen blir man givetvis också en kritisk läsare, när saker inte riktigt hänger ihop, eller när miljön i stan ändrat sig den senaste tiden (det byggs och byggs om, inte minst gatorna).
Det finns en sak som verkligen stör mig i läsningen, en sak som någon utanför Sundsvall och Östersund förmodligen inte reagerar på. Däremot har jag hört andra som läst boken i min bekantskapskrets också studsat. En del av handlingen är bunden till Mittuniversitet. Där har Jonas Moström tagit sig en del friheter vad gäller utbildningar, ämnen, lokaler. Det kan jag förstå, det skulle bli utpekande annars, och den friheten kan man ta sig. Men genom hela boken kallas Mittuniversitetet för ”Mittis” av såväl unga som gamla. Jag har jobbat där i 22 år och hört endast en person kalla Miun för det (och hen är bosatt i en annan del av landet). Efter lite luskande bland mina vänner och kollegor så visar det sig att Mitthögskolan kallades det i mitten av 90-talet när den bildades, och enstaka personer som läste där då kan använda det. Men de flesta hade aldrig hört det. Det är inget som används generellt, på det sätt som det gör i Den omänsklige, av såväl unga som äldre. En detalj, men för mig störde det läsningen rejält.
Den omänsklige är bra underhållning och distraktion från verkligheten, i en miljö jag gillar. Jag kommer definitivt att vilja fortsätta läsa den här serien, och ser fram mot nästa bok.
Betyg: 4
https://lottensbokblogg.wordpress.com...
Jag har bitvis varit lite trött på karaktärerna i den här serien, det blir ju lätt så när man är uppe i så här många böcker, men i Den omänsklige är det inte så. Avvägningen mellan de återkommande karaktärerna och de som är kopplade till mysteriet är bra. Jag berörs särskilt av några av de unga kvinnorna som står i centrum.
En orsak till att jag gillar den här serien, eller de två serierna som går ihop till en, är miljön där den utspelar sig, nämligen i Sundsvall, Uppsala och Stockholm. Den omänsklige utspelar sig i Sundsvall, och det blir något extra när man som läsare direkt vet vilka miljöer de rör sig i. I synnerhet gillar jag bitarna runt campus. Sen blir man givetvis också en kritisk läsare, när saker inte riktigt hänger ihop, eller när miljön i stan ändrat sig den senaste tiden (det byggs och byggs om, inte minst gatorna).
Det finns en sak som verkligen stör mig i läsningen, en sak som någon utanför Sundsvall och Östersund förmodligen inte reagerar på. Däremot har jag hört andra som läst boken i min bekantskapskrets också studsat. En del av handlingen är bunden till Mittuniversitet. Där har Jonas Moström tagit sig en del friheter vad gäller utbildningar, ämnen, lokaler. Det kan jag förstå, det skulle bli utpekande annars, och den friheten kan man ta sig. Men genom hela boken kallas Mittuniversitetet för ”Mittis” av såväl unga som gamla. Jag har jobbat där i 22 år och hört endast en person kalla Miun för det (och hen är bosatt i en annan del av landet). Efter lite luskande bland mina vänner och kollegor så visar det sig att Mitthögskolan kallades det i mitten av 90-talet när den bildades, och enstaka personer som läste där då kan använda det. Men de flesta hade aldrig hört det. Det är inget som används generellt, på det sätt som det gör i Den omänsklige, av såväl unga som äldre. En detalj, men för mig störde det läsningen rejält.
Den omänsklige är bra underhållning och distraktion från verkligheten, i en miljö jag gillar. Jag kommer definitivt att vilja fortsätta läsa den här serien, och ser fram mot nästa bok.
Betyg: 4
https://lottensbokblogg.wordpress.com...
June 28, 2023
Full fart i denna tempostarka Nathalie Svensson-deckare som trots sin tjocklek bara tog mig en dag att ta mig igenom. Den känns stundtals som en Kepler-light med sina korta kapitel och raska tempo, och som en av sommarläsningens första deckare funkar den utmärkt.
Själva mysteriet är intressant uppbyggt, det finns ett antal intressanta karaktärer att bekanta sig med och Johan och Nathalie försöker jämka ihop någon form av vardag tillsammans.
Det som jag kan bli lite trött på är att jag känner att det ganska ofta blir samma typ av händelser och teman som återkommer i flera böcker och ibland känns det som att uppfinningsrikedomen och fantasin är lite begränsad hos våra kära svenska deckarförfattare, som t ex ung kvinna kastar sig ut från hög höjd i början på boken (som jag precis läst i Sofie Sarenbrants bok) och temat äldre kvinna får oväntat familjebesked (som jag läser om i Maria Adolfssons Doggerland-böcker).
Men förutom dessa invändningar en bra och spännande bok i sommarhettan för dem som vill ha full fart och som inte är så noga med djup och mening i alla böcker de läser.
Själva mysteriet är intressant uppbyggt, det finns ett antal intressanta karaktärer att bekanta sig med och Johan och Nathalie försöker jämka ihop någon form av vardag tillsammans.
Det som jag kan bli lite trött på är att jag känner att det ganska ofta blir samma typ av händelser och teman som återkommer i flera böcker och ibland känns det som att uppfinningsrikedomen och fantasin är lite begränsad hos våra kära svenska deckarförfattare, som t ex ung kvinna kastar sig ut från hög höjd i början på boken (som jag precis läst i Sofie Sarenbrants bok) och temat äldre kvinna får oväntat familjebesked (som jag läser om i Maria Adolfssons Doggerland-böcker).
Men förutom dessa invändningar en bra och spännande bok i sommarhettan för dem som vill ha full fart och som inte är så noga med djup och mening i alla böcker de läser.
May 11, 2022
Spännande bladvändare!
Det är lite som ett lotteri när man ska läsa en ny bok i en pågående serie. Även om de oftast är fristående så finns det ju alltid en viss koppling till tidigare böcker. Om inte annat så brukar ju en eller flera karaktärer hänga med genom stora delar av serien.
Så är det med psykiatrikern Nathalie Svensson och kriminalkommissarien Johan Axberg i boken "Den omänsklige". De jobbar i samma team och har även, genom böckernas gång, utvecklat ett förhållande som de nu äntligen känner sig trygga i. Hela deras personliga resa har jag ju missat eftersom jag inte har läst någon av de tidigare sju böckerna. Men jag upplever inte det som ett problem utan kom snabbt in i boken och handlingen tack vare väl insmugna tillbakablickar.
Boken är ruskigt bra och tiden springer iväg när jag läser, mycket tack vare de korta kapitlen. Det är ett bra driv och högt tempo utan att för den del kännas forcerande. Jonas Moström låter intrigen och karaktärerna utvecklas i sitt egna tempo och han håller spänningen vid liv från första till sista sidan.
Det är lite som ett lotteri när man ska läsa en ny bok i en pågående serie. Även om de oftast är fristående så finns det ju alltid en viss koppling till tidigare böcker. Om inte annat så brukar ju en eller flera karaktärer hänga med genom stora delar av serien.
Så är det med psykiatrikern Nathalie Svensson och kriminalkommissarien Johan Axberg i boken "Den omänsklige". De jobbar i samma team och har även, genom böckernas gång, utvecklat ett förhållande som de nu äntligen känner sig trygga i. Hela deras personliga resa har jag ju missat eftersom jag inte har läst någon av de tidigare sju böckerna. Men jag upplever inte det som ett problem utan kom snabbt in i boken och handlingen tack vare väl insmugna tillbakablickar.
Boken är ruskigt bra och tiden springer iväg när jag läser, mycket tack vare de korta kapitlen. Det är ett bra driv och högt tempo utan att för den del kännas forcerande. Jonas Moström låter intrigen och karaktärerna utvecklas i sitt egna tempo och han håller spänningen vid liv från första till sista sidan.
March 22, 2023
Nathalie Svensson, överläkare och expert på psykopater, har tagit emot en ung patienten, Julia, på morgonen. Senare under dagen larmas hon till rummet där Julia stängt in sig. Julia står i fönstret och tänker hoppa.
Samtidigt är Bengt Möller ute på sin kvällspromenad med sin hund Lotus. Lotus fick vittring på något i vattnet. Det visar sig vara en ung kvinna som varit borta i fyra månader.
Nathalie börjar tillsammans med Johan Axberg jobba med utredningen av de två kvinnornas dödsfall. De försöker se om det kan finnas något gemensamt med deras död, den ena mördad och den andra som tog sitt liv.
Man rycks med i mordutredningen. Kan det finnas någon som kände de båda kvinnorna? Som kidnappade dem för att sedan göra dem illa? Spännande lösning med upplösningen är lite oväntad och osannolik, och håller med Julia som skrek till Nathalie innan hon hoppar: ”Du kommer inte att tro mig!”
Samtidigt är Bengt Möller ute på sin kvällspromenad med sin hund Lotus. Lotus fick vittring på något i vattnet. Det visar sig vara en ung kvinna som varit borta i fyra månader.
Nathalie börjar tillsammans med Johan Axberg jobba med utredningen av de två kvinnornas dödsfall. De försöker se om det kan finnas något gemensamt med deras död, den ena mördad och den andra som tog sitt liv.
Man rycks med i mordutredningen. Kan det finnas någon som kände de båda kvinnorna? Som kidnappade dem för att sedan göra dem illa? Spännande lösning med upplösningen är lite oväntad och osannolik, och håller med Julia som skrek till Nathalie innan hon hoppar: ”Du kommer inte att tro mig!”
November 26, 2024
Boken börjar rätt spännande men tyvärr spårar det rätt snart ur. Slutet blir lite av en parodi på något ur en rysare. Det som drabbar kvinnorna är hemskt men det är inte särskilt realistiskt. Visst, det skulle kunnat vara något som doktor Mengele hittade på, men inte något som känns som det skulle inträffa i Sverige nu.
Det finns inte så mycket att skriva, jag blev rätt besviken på den här boken som ändå började på ett sätt som lovade spänning men som blev en tröttsam gäspning.
Några få ljuspunkter finns dock, som när Nathalie träffar på Johans ex och erbjuder sig att vara barnvakt. Jag gillar dessutom Julias familj, jag hade hellre läst om något som de hittat på och som polisen varit tvungna att lösa.
Betyg: 3/10
Det finns inte så mycket att skriva, jag blev rätt besviken på den här boken som ändå började på ett sätt som lovade spänning men som blev en tröttsam gäspning.
Några få ljuspunkter finns dock, som när Nathalie träffar på Johans ex och erbjuder sig att vara barnvakt. Jag gillar dessutom Julias familj, jag hade hellre läst om något som de hittat på och som polisen varit tvungna att lösa.
Betyg: 3/10
October 30, 2025
Mördare Carl Dalén och Simon Nilsson.
Carl Dalén var Toves handledare på gymnasiet och Simon har haft dejter med tjejer för att locka dem till Carl. Simon har haft olika namn som Christoffer och Lucas för att vilseleda.
Faktiska mördaren Renée Calldén. Rickards fru och ”hemlig” syster till Carl.
Carl har bra DNA och skulle sprida det vidare. Renée har sämre DNA och skulle transplantera från Carls avkommor för att göra sin kropp bättre.
Carl - rättspsykiatrisk vård
Simon - två årigt fängelse
Renée - ostraffad (sparat sperma från Carl och ska fortsätta sitt projekt)
Carl Dalén var Toves handledare på gymnasiet och Simon har haft dejter med tjejer för att locka dem till Carl. Simon har haft olika namn som Christoffer och Lucas för att vilseleda.
Faktiska mördaren Renée Calldén. Rickards fru och ”hemlig” syster till Carl.
Carl har bra DNA och skulle sprida det vidare. Renée har sämre DNA och skulle transplantera från Carls avkommor för att göra sin kropp bättre.
Carl - rättspsykiatrisk vård
Simon - två årigt fängelse
Renée - ostraffad (sparat sperma från Carl och ska fortsätta sitt projekt)
This entire review has been hidden because of spoilers.
February 2, 2022
Åttonde delen i serien om Nathalie Svensson och Johan Axberg är precis som övriga böcker i serien lättläst (lättlyssnad) och spännande. Hela serien känns stabil på något sätt. Det varierar lite hur intresserad jag blir av själva deckarintrigen, men de återkommande karaktärerna gillar jag och jag fortsätter gärna att följa dem.
July 14, 2022
Älskar denna serien, alla böcker hittills har varit bladvändare.
Moström har även en fantastisk förmåga att skriva scenarion, både polisiärt och vardagsmässigt, som känns verkliga.
Dock är det efter åtta böcker ganska lätt att lista ut problemen som handlingen stöter på samt vem/vilka som är skyldig!
Moström har även en fantastisk förmåga att skriva scenarion, både polisiärt och vardagsmässigt, som känns verkliga.
Dock är det efter åtta böcker ganska lätt att lista ut problemen som handlingen stöter på samt vem/vilka som är skyldig!
October 27, 2021
Boken är som de tidigare en lättsmält deckare. Handlingen utspelar sig den här gången i Sundsvall, och även om Nathalie och Johan återkommer är det uppfriskande att det inte är samma utredningsgrupp som tidigare. Handlingen är spännande, det är många olika trådar som hänger ihop med varandra.
February 8, 2022
Som alltid är Jonas Moströms böcker fantastiska! Det går inte att sluta läsa. Och slutet ger en krypningar längs ryggraden...
August 30, 2022
Aningen för mycket fiction, annars en välskriven och spännande deckare hela vägen. Som förväntat.
September 27, 2023
3-/5. Fick i julklapp av lillebror.
October 19, 2024
Den kunde kortats av utan att ha förlorat nåt i handlingen, men jag gillade att det var korta kapitel som drev handlingen framåt i ett högt tempo.
March 10, 2025
Helt okej bok i serien om Nathalie Svensson.
February 5, 2023
Del åtta om Nathalie och Johan är början på något riktigt STORT!
Jag hoppas verkligen att det blir fler böcker i denna serie.
Det borde absolut bli fler böcker i denna serie då slutet inte bara bjöd på en utan två fantastiska cliffhangers.
Språket i boken är som vanligt toppen och lättflytande.
Jag hoppas verkligen att det blir fler böcker i denna serie.
Det borde absolut bli fler böcker i denna serie då slutet inte bara bjöd på en utan två fantastiska cliffhangers.
Språket i boken är som vanligt toppen och lättflytande.
Displaying 1 - 19 of 19 reviews