Raija fann sig väl tillrätta i sitt nya hem. Om Karl inte riktigt var den stora kärleken - så tyckte hon i alla fall mycket om honom. Och hon avgudade lilla Maja. Men Raija som var van vid stora vidder, där hon kunde springa i kapp med vinden, blev aldrig riktigt förtrolig med de höga fjällen och den mörka skogen. Och hon kunde inte glömma sin ungdoms älskade. Trots Karl - tänkte hon på Honom dag och natt. Hon visste att han en dag skulle komma och då skulle hela hennes liv bli förändrat...
Bogen var ikke super god, opdagede først at det var anden bog i serien efter jeg var begyndt og der var en del af handlingen jeg derfor ikke fattede, men det var præcist den type bog jeg havde brug for og har haft lyst til at læse længe! Rent stemningsmessigt ville jeg give den 5⭐️
(En bi-ting: hvorfor filan skal de hede det samme alle sammen?! Hovedpersonen hedder Raija, en anden vigtig karakter hedder Reijo og de bor i Ruija? tror endda der var flere sidekaraktere som hed noget derhenad! Wtf Finland!)
Jak i przy poprzedniej części urzekły mnie opisy Laponii i ten skandynawski klimat. Oczywiście Pedersen nie była by sobą, gdyby nie opisała niezliczonych perypetii miłosnych Raiji. Niemniej jednak książkę czytało się bardzo dobrze, nie była nudna, mdła i bardzo przewidywalna. Przede mną jeszcze 38 tomów. Już nie mogę się doczekać, co dalej spotka Raiję.
I dont care if this book isnt written in the best way, I still love the feeling it gives me. It reminds me of a younger me reading this series every night before bed, and dreaming all the hard times as a child away.
I will read all the books in this series, because it gives me something that is hard to describe with words.
Það gerist alveg rosalega mikið í þessari bók og hún er miklu meira spennandi en fyrsta bókin - þó að hún sé góð líka. Ég er að komast að því núna að Raiju bækurnar eru vel skrifaðar og miklu betri en mig minnti.
Puha, denne bog falder jo om muligt endnu mere uheldigt og ubehageligt ud end den første ("Fremmed fugl"). Forfatter-tippet der siger, at man skal gøre sin karakter alt det ondt man kan komme i tanke om, fordi ingen kan lide en idyllisk fortælling, er så sandelig blevet brugt grundigt her.