”När jag gick ut för att stänga grinden visste jag inte att det fanns så många stjärnor Himlen var översållad av dem Det var faktiskt lite äckligt och en smula vulgärt
Så mycket prakt och för vem För honom som är borta eller för mig som är kvar Till hans minne eller till den som minns
Och just då visste jag inte vad jag fruktade mest Att sörja eller att glömma”