Byråchefen Siljeberg får i uppdrag att organisera Statens boskapsinspektion, ett nytt organ för utslaktning av svin. Många hinder reser sig i den nitiske ämbetsmannens väg, men med outtröttlig energi forcerar han den byråkratiska labyrinten och når häpnadsväckande resultat. Det är bara en fråga han aldrig ställer sig - varför?
P.C. Jersilds roman Grisjakten är en både hejdlöst rolig och kuslig satir över den hypereffektiva organisationen där människor fastnar i kuggarna och dras med i ett maskineri som inte längre kan stoppas. I djupare mening handlar den om allas vårt ansvar.
Per Christian Jersild, better known as P. C. Jersild, is a Swedish author and physician. He also holds an honorary doctorate in medicine from Uppsala University, and another one in engineering from the Royal Institute of Technology.
Med tanke på att boken utgavs 1968, associerar jag till den starka kritiken av tidens byråkrati, liksom miljöförstöringen med kvicksilver som skadade fåglar, fiskar och annat levande. Noterar också att radioaktiv renlav nämns (18 år före Chernobyl), här pga sovjetiska kärnvapenprov.
Jersild tycks lekande lätt skapar en mycket genuin dagbok, av en splittrad byråkrat, som åtar sig att utrota grisar - utan att fundera över varför. Även om vissa saker kan få mig att le, så är det ändå en obehaglig bok, denna vettlösa utrotningsjakt utan eftertanke. Han är trots allt chef, det borde vara hans ansvar att ifrågasätta.
De allra mörkaste skuggorna, med tanke på att militär kallas in, gör att tankarn även går till världskrig och utrotningen av människor - kanske pga George Orwells bok Animal Farm. Och även den lilla referensen till den 'falska ambulansen' där några i ortsbefolkningen försökt rädda en mängd unggrisar ...
⭐️⭐️⭐️(⭐️) En i dagboksform (i stort sett rakt igenom korta meningar) berättad historia om en byråkrat som får i uppdrag att utrota alla grisar på Gotland. Inte svårt att dra paralleller till andra världskriget. Något obestämt gör att jag inte sätter en stjärna till nu, för jag gillade den verkligen! Jersild är bitvis helt briljant.
Som vanligt stark bok av Jersild. Dagboksformen till början lite jobbig, men funkar helt klart. Humoristisk. Som vanligt vad gäller Jersild är jag orolig för slutet. I onödan - bra slut! Dock mer pga romanen som helhet än slutet som sådant. Spännande!
I think maybe P.C Jersild is a bit insane, just like the main character in this book. Only a crazy person could think up stories like in his books. He's a big fav and this book didn't disappoint me even though I read it directly after Barnens Ö - one of my top 10 ever.