What do you think?
Rate this book
Översättarens anmärkningar: Dagbok från arbetet med Ringarnas herre
Erik Andersson ägnade nästan tre år av sitt liv åt att nyöversätta JRR Tolkiens stora verk Ringarnas herre, tidigare känd som Sagan om Ringen. Som ingen annan litterär översättare tidigare uppmärksammades han i medierna med mängder av intervjuer, och hans arbete följdes och diskuterades in i minsta detalj av tusentals tolkienister i hela landet.Under arbetet förde Erik Andersson dagbok med funderingar kring alla de problem som dök upp, från det verkliga livets trilskande e-post och misstänkta diskbråck till textens alver, anglicismer och översättargrodor.
155 pages, Hardcover
First published January 1, 2007
4 people are currently reading
50 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 20 of 20 reviews
August 1, 2014
Han har inte läst böckerna innan.
På något vis känns det oerhört befriande att få veta det. Erik Andersson får i uppdrag att göra en nyöversättning av Sagan om r… förlåt, Lord of the Rings till svenska, och han vet inte ens hur boken slutar. Han översätter som man läser, sida för sida, och låter överraskningarna komma när de kommer.
Redan där tappade han säkert en del Tolkienfanatiker – de är ett petimätert gäng. Men samtidigt är det väl egentligen något sådant den här sortens bok behöver; i stället för att skriva med en gigantisk Ohlmarksk ryggsäck och barndomsminnen av hur Frodo Bagger reser till Vattnadal kan han närma sig texten på dess egna villkor. Så är tanken i alla fall; ett och ett halvt år med fast anställning och en massa tomtar och troll. Men ju mer han översätter, desto mer får han att fundera på. Som läsare kan man kosta på sig lyxen att tolka en text som man känner för det, men översättaren har ju ett ansvar gentemot författaren, som i det här fallet dessutom varit pretentiös nog att själv klaga på den gamla svenska översättningen och ge ett helt gäng anvisningar om hur boken ska översättas. Och där sitter Andersson – en ordleksglad författare i sin egen rätt – och brottas med en text som samtidigt är saga, världskrigsparallell, kristen allegori och lingvistisk lekstuga.
Ö.a. är inte bara för Tolkienfans, långt ifrån. I korta, knastertorrt humoristiska anteckningar följer Andersson sitt eget arbete när han går i närkamp inte bara med Tolkien utan med språket självt. Ja, och så fansen då.
31 mars 2004
Blir medlem av Tolkiens Arda, vilket berättigar mig till att skriva inlägg på deras diskussionsforum. Jag ger mig genast in i debatten om nyöversättningen (under pseudonym).
2 april 2004
Blir åthutad av en tolkienist, som skriver att jag inte tycks förstå de principer som Erik Andersson arbetar efter. Bestämmer mig för att hålla mig borta från Ardas diskussionsforum.
Översättaren ska inte märkas, brukar det heta; en bra översättares uppgift är att överföra författarens verk inte bara ord för ord, utan också med andemeningen intakt. Språk har inte alltid något ett-till-ett-förhållande. Det är detta många (inte minst TV3s översättare) missar; ett ord som har en betydelse i svenskan kan ha flera olika – eller rentav ingen alls – i engelskan, och vice versa. Det är den där gamla historien om att eskimåerna har hundra ord för snö och inget för badstrand medan engelskan inte har något ord för ”lagom”… eller, om ni så föredrar, att hobbitar har hundratals ord för ”mellanmål” men troligtvis inget för ”höjdhopp”.
I händerna på en höjdarskribent som Andersson blir detta ren och skär underhållning, samtidigt som det är en fascinerande inblick i hur översättare arbetar (trodde ni att de sitter ensamma på sin kammare? Vänta tills ni ser fellistorna han får från de sakkunniga…) Men det blir mer än så. Det här med hur språk fungerar, till exempel. Tolkiens värld är gammal, och det enda sättet han kan översätta ett redan i ringens värld ålderdomligt namn som Baggins till svenska är att gå tillbaka till dess rötter, översätta dem och sedan låta det åldras även i svenskan. Svårigheten i att översätta ett så enkelt uttryck som ”the one ring” – den ”enda” ringen är det ju bevisligen inte, men vad säger man i stället? – eller dubbeltydigheten i ordet ”pity” (synd om/medlidande), som är ett grundtema hos Tolkien men inte existerar i svenskan.
Men också hur fiktionen byggs upp, hur en författare skapar en värld med inget annat än ord och hur lätt det kan vara för en slarvig översättare att riva den. Till exempel: Tolkiens värld – speciellt då hobbitarnas – är ju uppenbarligen inspirerad av England. Engelskheten genomsyrar alltihop från små pubar med fryntliga bönder i polisonger till det eviga godsavethekingandet. Så det måste han bevara – samtidigt som han måste översätta namnen till svenska. Var drar man gränsen? Om hobbitarnas lantliga engelska plötsligt låter som svenska dialekter blir det ju fel.
Som en lek översatte jag en gång ett kapitel ur dialektromanen Trainspotting av Irvine Welsh till västgötska. Det gick över all förväntan. Hele schlätta mella Måggra å Fallköping ble fuller av heroinister.
Sådär funderar och grubblar han på medan Frodo och de andra vandrar mot berget och mot alla odds klarar av sitt till synes omöjliga uppdrag… precis som deras översättare till slut gör. Och ärligt talat vete katten om det idag inte är roligare att läsa Ö.a. än att ta sig igenom Tolkiens jättebibba en gång till.
På något vis känns det oerhört befriande att få veta det. Erik Andersson får i uppdrag att göra en nyöversättning av Sagan om r… förlåt, Lord of the Rings till svenska, och han vet inte ens hur boken slutar. Han översätter som man läser, sida för sida, och låter överraskningarna komma när de kommer.
Redan där tappade han säkert en del Tolkienfanatiker – de är ett petimätert gäng. Men samtidigt är det väl egentligen något sådant den här sortens bok behöver; i stället för att skriva med en gigantisk Ohlmarksk ryggsäck och barndomsminnen av hur Frodo Bagger reser till Vattnadal kan han närma sig texten på dess egna villkor. Så är tanken i alla fall; ett och ett halvt år med fast anställning och en massa tomtar och troll. Men ju mer han översätter, desto mer får han att fundera på. Som läsare kan man kosta på sig lyxen att tolka en text som man känner för det, men översättaren har ju ett ansvar gentemot författaren, som i det här fallet dessutom varit pretentiös nog att själv klaga på den gamla svenska översättningen och ge ett helt gäng anvisningar om hur boken ska översättas. Och där sitter Andersson – en ordleksglad författare i sin egen rätt – och brottas med en text som samtidigt är saga, världskrigsparallell, kristen allegori och lingvistisk lekstuga.
Ö.a. är inte bara för Tolkienfans, långt ifrån. I korta, knastertorrt humoristiska anteckningar följer Andersson sitt eget arbete när han går i närkamp inte bara med Tolkien utan med språket självt. Ja, och så fansen då.
31 mars 2004
Blir medlem av Tolkiens Arda, vilket berättigar mig till att skriva inlägg på deras diskussionsforum. Jag ger mig genast in i debatten om nyöversättningen (under pseudonym).
2 april 2004
Blir åthutad av en tolkienist, som skriver att jag inte tycks förstå de principer som Erik Andersson arbetar efter. Bestämmer mig för att hålla mig borta från Ardas diskussionsforum.
Översättaren ska inte märkas, brukar det heta; en bra översättares uppgift är att överföra författarens verk inte bara ord för ord, utan också med andemeningen intakt. Språk har inte alltid något ett-till-ett-förhållande. Det är detta många (inte minst TV3s översättare) missar; ett ord som har en betydelse i svenskan kan ha flera olika – eller rentav ingen alls – i engelskan, och vice versa. Det är den där gamla historien om att eskimåerna har hundra ord för snö och inget för badstrand medan engelskan inte har något ord för ”lagom”… eller, om ni så föredrar, att hobbitar har hundratals ord för ”mellanmål” men troligtvis inget för ”höjdhopp”.
I händerna på en höjdarskribent som Andersson blir detta ren och skär underhållning, samtidigt som det är en fascinerande inblick i hur översättare arbetar (trodde ni att de sitter ensamma på sin kammare? Vänta tills ni ser fellistorna han får från de sakkunniga…) Men det blir mer än så. Det här med hur språk fungerar, till exempel. Tolkiens värld är gammal, och det enda sättet han kan översätta ett redan i ringens värld ålderdomligt namn som Baggins till svenska är att gå tillbaka till dess rötter, översätta dem och sedan låta det åldras även i svenskan. Svårigheten i att översätta ett så enkelt uttryck som ”the one ring” – den ”enda” ringen är det ju bevisligen inte, men vad säger man i stället? – eller dubbeltydigheten i ordet ”pity” (synd om/medlidande), som är ett grundtema hos Tolkien men inte existerar i svenskan.
Men också hur fiktionen byggs upp, hur en författare skapar en värld med inget annat än ord och hur lätt det kan vara för en slarvig översättare att riva den. Till exempel: Tolkiens värld – speciellt då hobbitarnas – är ju uppenbarligen inspirerad av England. Engelskheten genomsyrar alltihop från små pubar med fryntliga bönder i polisonger till det eviga godsavethekingandet. Så det måste han bevara – samtidigt som han måste översätta namnen till svenska. Var drar man gränsen? Om hobbitarnas lantliga engelska plötsligt låter som svenska dialekter blir det ju fel.
Som en lek översatte jag en gång ett kapitel ur dialektromanen Trainspotting av Irvine Welsh till västgötska. Det gick över all förväntan. Hele schlätta mella Måggra å Fallköping ble fuller av heroinister.
Sådär funderar och grubblar han på medan Frodo och de andra vandrar mot berget och mot alla odds klarar av sitt till synes omöjliga uppdrag… precis som deras översättare till slut gör. Och ärligt talat vete katten om det idag inte är roligare att läsa Ö.a. än att ta sig igenom Tolkiens jättebibba en gång till.
September 29, 2021
Det ultimata beviset på att jag kan läsa om vad som helst, bara det är Erik Andersson som skrivit om det. Trots noll intresse för Sagan om ringen, - eller förlåt! menar Ringarnas herre - så var detta väldigt rafflande!
October 7, 2021
Mkt mysigt
September 14, 2021
precis så ljuv som en kunde föreställa sig
October 6, 2021
Topp 3 i år.
March 25, 2020
Tolkien Reading Day, och då läser jag en bok som redogör för vedermödorna en översättare genomgår när han ska göra en nyöversättning av The Lord of the Rings. Rolig, nördig och mycket intressant läsning för den som är språkvetare och Tolkienentusiast.
February 24, 2023
En upplevelse att läsa den här boken – parallellt med ljudläsning av böckerna det handlar om. Översättandets djupa nördighet, så fascinerande när man anar kunnigheten och passionen bakom.
Läskärlek.
Läskärlek.
August 23, 2011
This book was written by the new Swedish translator of the Lord of the Rings trilogy, Erik Andersson. The Tolkienists debate most rabidly if this translation is better because it follows the original more closely, or worse, since it was translated by a person with no connection whatsoever to fantasy or Tolkien. This is the written account what trouble he faced and what his Tolkien expert panel had to say about his suggestions for the names or places and people in the book.
Åke Ohlmarks did the first translation of the books back in 1959-61 and Tolkien himself didn't approve of it. In the new project, set to launch the same year as the movies, Andersson took care of the prose and Lotta Olsson translated the poems. I haven't had the chance to read the new translation yet, but I hope to do so soon, I'm really curious if they got it all right this time.
I liked this book, it was really interesting to see from the translators point of view for once, and not to mention work on this epic story. There was a lot of pressure on Andersson and many people are fond of the names Ohlmarks introduced forty years ago. It is hard to please the conservative fandom.
Åke Ohlmarks did the first translation of the books back in 1959-61 and Tolkien himself didn't approve of it. In the new project, set to launch the same year as the movies, Andersson took care of the prose and Lotta Olsson translated the poems. I haven't had the chance to read the new translation yet, but I hope to do so soon, I'm really curious if they got it all right this time.
I liked this book, it was really interesting to see from the translators point of view for once, and not to mention work on this epic story. There was a lot of pressure on Andersson and many people are fond of the names Ohlmarks introduced forty years ago. It is hard to please the conservative fandom.
Read
February 12, 2025I just wanted to check one passage but then I could not stop and re-read the entire thing, again. This is one of my favorite books ever, and I wish I could recommend it to my English-speaking friends, but given the subject matter I guess it's literally untranslatable...
July 24, 2022
Underhållande och intressant om Erik Anderssons slitsamma arbete med att nyöversätta Sagan om Ringen, ett arbete där han inte bara har texten att förhålla sig till utan även många entusiastiska tolkienister.
Anderssons trevliga sätt att berätta om hur han resonerar och vill översätta gör mig mer och mer positivt inställd till hans översättning, trots alla knepiga nya namn han gett familjära karaktärer och platser.
Läser för övrigt även Sagan om Ringen (Ohlmarks översättning), Ringens Brödraskap (Anderssons översättning) och Fellowship of the Ring parallellt gör att jämföra. Den här boken gav roliga insikter i den nya versionen som jag nu håller för bättre än Ohlmarks gamla.
Anderssons trevliga sätt att berätta om hur han resonerar och vill översätta gör mig mer och mer positivt inställd till hans översättning, trots alla knepiga nya namn han gett familjära karaktärer och platser.
Läser för övrigt även Sagan om Ringen (Ohlmarks översättning), Ringens Brödraskap (Anderssons översättning) och Fellowship of the Ring parallellt gör att jämföra. Den här boken gav roliga insikter i den nya versionen som jag nu håller för bättre än Ohlmarks gamla.
July 18, 2018
Lagom nördig + oväntat mycket humor 😊
November 16, 2024
Den här boken var en hysteriskt rolig betraktelse över både fandom-kultur och över svårigheterna att översätta. Mycket tankeväckande!
December 14, 2025
En underbar bok om översättararbetet. otroligt charmig och grundlig.
October 17, 2025
De thrillerartade skildringarna av arbetet med att översätta Tolkien gör mig darrsvettig, de allmänna diskussionerna om översättarens vedermödor ger mig en djup vördnad inför Anderssons yrkesskicklighet. De lågmälda humorismerna kompletterar allt det andra och gör "Översättarens anmärkningar" till en stor pärla i litet format:
"21 november 2004
Föreläser i Eslöv. Åhörarna är av den svårflörtade typen, tysta, sammanbitna. Det är omöjligt att avgöra om de är glada eller ledsna eller arga som bin. Jag berättar om diskussionen med mina kolleger kring ordet 'ämlig'.
- Fast det ordet kanske inte är så vanligt här i Sydsverige? säger jag prövande.
Ingen reaktion.
- Är det någon som vet vad 'ämlig' betyder?
En herre räcker upp handen. Jag nickar.
- Nej."
"21 november 2004
Föreläser i Eslöv. Åhörarna är av den svårflörtade typen, tysta, sammanbitna. Det är omöjligt att avgöra om de är glada eller ledsna eller arga som bin. Jag berättar om diskussionen med mina kolleger kring ordet 'ämlig'.
- Fast det ordet kanske inte är så vanligt här i Sydsverige? säger jag prövande.
Ingen reaktion.
- Är det någon som vet vad 'ämlig' betyder?
En herre räcker upp handen. Jag nickar.
- Nej."
September 24, 2024
For me this was a school assignment to read and analyze. Its a diary from Erik Andersson’s process of translating the Lord of the Rings books into Swedish. He mostly notes down everyday events or struggles that he runs into while translating, and he’s got an interesting perspective. Andersson’s never read Tolkien so he runs into a lot of surprises, and its interesting to see how he handles them, especially when most people of his circle seems to disagree with his solutions.
On the entertainment scale it was mildly enjoyable. Its not something i would read in my free time, but i didnt dread it like most course litterature. Couldnt help but wonder what the process would look like today, 20 years later. Quality-wise though… he’s got a lot of interesting things to say, but diaries is a new genre for me and i cant tell if its good or bad so im going off purely with the enjoyment factor
3/5 . Not the worst ive read but wouldnt recommend it to anyone not interested in translation work
On the entertainment scale it was mildly enjoyable. Its not something i would read in my free time, but i didnt dread it like most course litterature. Couldnt help but wonder what the process would look like today, 20 years later. Quality-wise though… he’s got a lot of interesting things to say, but diaries is a new genre for me and i cant tell if its good or bad so im going off purely with the enjoyment factor
3/5 . Not the worst ive read but wouldnt recommend it to anyone not interested in translation work
June 25, 2011
En liten pärla.
January 7, 2012
Funny and interesting to read especially since I am a translator myself.
Read
November 4, 2015Rolig! Ibland lite väl ingående, men för de riktiga LotR-fansen är det nog inget problem...
May 5, 2017
En livlig inblick i vad det innebär att översätta. Boken är på rätt nivå för en bred publik.
Displaying 1 - 20 of 20 reviews