What do you think?
Rate this book
Kvinnorna och staden #1
Hexenringe
Schweden zu Beginn der Gründerzeit: Am Ende des 19. Jahrhunderts dringt die neue Zeit auch in die hintersten Winkel des Landes, dorthin, wo Tora Lans in ärmlichsten Verhältnissen zur Welt kommt. Ihr Leben als Dienstmädchen scheint ebenso vorherbestimmt wie das ihrer Mutter Edla und der Großmutter Sara, bei der Tora nach dem Tod der Mutter aufwächst. Doch das erwachende Selbstvertrauen und der trotzige Lebenswille des jungen Mädchens helfen ihr, sich gegen ein Schicksal in Armut und Abhängigkeit aufzulehnen.
336 pages, Paperback
First published January 1, 1974
About the author
Kerstin Ekman
59 books282 followersKerstin Lillemor Ekman is a Swedish novelist.
She began her career with a string of successful detective novels (among others De tre små mästarna ("The Three Little Masters") and Dödsklockan ("The Death Clock")) but later went on to persue psychological and social themes. Among her later works are Mörker och blåbärsris ("Darkness and Blueberries"), set in northern Sweden, and Händelser vid vatten (translated as Blackwater), in which she returned to the form of the detective novel.
Ekman was elected a member of the Swedish Academy in 1978, but left the Academy in 1989, together with Lars Gyllensten and Werner Aspenström, due to the debate following death threats posed to Salman Rushdie. According to the rules of the Academy, however, she will remain a passive member for the entirety of her life.
She began her career with a string of successful detective novels (among others De tre små mästarna ("The Three Little Masters") and Dödsklockan ("The Death Clock")) but later went on to persue psychological and social themes. Among her later works are Mörker och blåbärsris ("Darkness and Blueberries"), set in northern Sweden, and Händelser vid vatten (translated as Blackwater), in which she returned to the form of the detective novel.
Ekman was elected a member of the Swedish Academy in 1978, but left the Academy in 1989, together with Lars Gyllensten and Werner Aspenström, due to the debate following death threats posed to Salman Rushdie. According to the rules of the Academy, however, she will remain a passive member for the entirety of her life.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 38 reviews
February 22, 2022
”Det är bättre att ingen oxe ha, än att ha en som inte går vägen.”
Om oxen som metafor för mannen talar Sara Sabina Lans, knektkärringen. Hon är grå som en råtta, fattig som en lus, slankig och mager som en rävhona om sommaren. Hon lever med man och barn i ett stationssamhälle 12 mil från Stockholm. Vi möter henne i början av1870-talet då hon vinner en vadslagning om en oxhud. Det kunde varit en förnedrande erfarenhet om hon inte varit praktisk och fokuserad på fördelar. När hon sätter tänderna i lädret och håller fast – även när hon far i backen, släpper väder i dansen och trots att barnen gråter av skam – visar hon att hon är seg som gräset och ettrig som nässlan. Karlarna raljerar över den ”lea och snåla knektkärringen”. Men skratta bäst som skrattar sist, skinnet blir hennes.
På Saras gravsten står: ”Här vilar soldat nummer 27 för skev och rote Johannes Lans. Född 29 juli 1833. Död 12 juni 1902. Och hans maka.”
Och det är just den här traditionen att osynliggöra kvinnor liv och leverne som Kerstin Ekman gör upp med. Tetralogin Kvinnorna och staden är liksom Vargskinnet historiska skildringar med kvinnor som subjekt. Med stor sakkunnighet, humor och empati skildrar Ekman människor, miljöer och normer från forna tider. Hon kombinerar socialrealism med parallella människoöden vilket ger omfattande bilder av människors vitt skilda erfarenheter. Hon både zoomar ut vilket ger läsaren en uppfattning om framväxten av det moderna samhället, och låter läsaren komma karaktärerna nära när hon detaljbeskriver skeenden.
Det här är en helt fantastiskt välskriven och underhållande roman, dessutom fenomenalt uppläst av Irene Lindh. Jag njuter av varenda minut. Kerstin Ekman är en av våra främsta författare och hennes berättarkonst är mästerlig. Prosan är uttrycksfull och håller hela tiden en mycket hög nivå även när den behandlar avföringens konsistens och lemmens mjukhet.
Eftersom det är en kollektivroman får man vara lite skärpt (åtminstone och man lyssnar på ljudbok) när fokaliseringen övergår från en person till en annan. Som ett ankare finns de tre generationerna Lans; Sara, dotter Edla och dotterdotter Tora. En annan person som närvarar genom hela romanen är restauratrisen Vinblad. Hon representerar en högre klass och bidrar med feministiska perspektiv som också innefattar barnrätt. I samband med henne får vi ta del av Ekmans suveräna förmåga att skriva om sex. Mamsel Vinblad hyser nämligen en lukullisk aptit på köttet. Förstås finns också här den destruktiva och patriarkala sexualiteten framskriven som hade långt värre konsekvenser pre-preventivmedel.
Bredvid järnvägen – detta preludium till den globaliserade nutidsmänniskan där inget avstånd är för långt – ägnar kvinnorna sig åt det vardagliga livsuppehållande arbetet med potatislandet, linnetvätten i april, brödbaket och vävningen av mörkt färgade trasor som ”håller med smutsen”.
När Sara säger att ”det är bättre att ingen oxe ha, än att ha en som inte går vägen”, ser vi att den kvinnliga erfarenheten har band som löper bakåt. Den samtida Nuckan kan intyga att det är bättre att vara ensam ensam, än ensam i en relation.
4,5 starkt lysande stjärnor 🌟🌟🌟🌟
Om oxen som metafor för mannen talar Sara Sabina Lans, knektkärringen. Hon är grå som en råtta, fattig som en lus, slankig och mager som en rävhona om sommaren. Hon lever med man och barn i ett stationssamhälle 12 mil från Stockholm. Vi möter henne i början av1870-talet då hon vinner en vadslagning om en oxhud. Det kunde varit en förnedrande erfarenhet om hon inte varit praktisk och fokuserad på fördelar. När hon sätter tänderna i lädret och håller fast – även när hon far i backen, släpper väder i dansen och trots att barnen gråter av skam – visar hon att hon är seg som gräset och ettrig som nässlan. Karlarna raljerar över den ”lea och snåla knektkärringen”. Men skratta bäst som skrattar sist, skinnet blir hennes.
På Saras gravsten står: ”Här vilar soldat nummer 27 för skev och rote Johannes Lans. Född 29 juli 1833. Död 12 juni 1902. Och hans maka.”
Och det är just den här traditionen att osynliggöra kvinnor liv och leverne som Kerstin Ekman gör upp med. Tetralogin Kvinnorna och staden är liksom Vargskinnet historiska skildringar med kvinnor som subjekt. Med stor sakkunnighet, humor och empati skildrar Ekman människor, miljöer och normer från forna tider. Hon kombinerar socialrealism med parallella människoöden vilket ger omfattande bilder av människors vitt skilda erfarenheter. Hon både zoomar ut vilket ger läsaren en uppfattning om framväxten av det moderna samhället, och låter läsaren komma karaktärerna nära när hon detaljbeskriver skeenden.
Det här är en helt fantastiskt välskriven och underhållande roman, dessutom fenomenalt uppläst av Irene Lindh. Jag njuter av varenda minut. Kerstin Ekman är en av våra främsta författare och hennes berättarkonst är mästerlig. Prosan är uttrycksfull och håller hela tiden en mycket hög nivå även när den behandlar avföringens konsistens och lemmens mjukhet.
Eftersom det är en kollektivroman får man vara lite skärpt (åtminstone och man lyssnar på ljudbok) när fokaliseringen övergår från en person till en annan. Som ett ankare finns de tre generationerna Lans; Sara, dotter Edla och dotterdotter Tora. En annan person som närvarar genom hela romanen är restauratrisen Vinblad. Hon representerar en högre klass och bidrar med feministiska perspektiv som också innefattar barnrätt. I samband med henne får vi ta del av Ekmans suveräna förmåga att skriva om sex. Mamsel Vinblad hyser nämligen en lukullisk aptit på köttet. Förstås finns också här den destruktiva och patriarkala sexualiteten framskriven som hade långt värre konsekvenser pre-preventivmedel.
Bredvid järnvägen – detta preludium till den globaliserade nutidsmänniskan där inget avstånd är för långt – ägnar kvinnorna sig åt det vardagliga livsuppehållande arbetet med potatislandet, linnetvätten i april, brödbaket och vävningen av mörkt färgade trasor som ”håller med smutsen”.
När Sara säger att ”det är bättre att ingen oxe ha, än att ha en som inte går vägen”, ser vi att den kvinnliga erfarenheten har band som löper bakåt. Den samtida Nuckan kan intyga att det är bättre att vara ensam ensam, än ensam i en relation.
4,5 starkt lysande stjärnor 🌟🌟🌟🌟
May 9, 2021
Set in 1870 as Sweden starts to change a lot. As the railway station becomes the heart of the city and we follow Tora in her life that is quite difficult but she stays strong. It had some really good bits and discussions to it but wasn't as engaging and page turnery as I had hoped but I will definitely continue on with the series, think I just need to warm up to Kerstin Ekmans writing style a bit. Se potential to a writer I would enjoy a lot but not sure about it yet.
July 12, 2023
Den s.k. Katrineholmssviten. Har tänkt läsa den i åratal. Tror jag lade vantarna på dem på antikvariatet Drotten i Visby för många år sedan, som en liten hyllning till min hemstad. En av dem.
Nu fick den första följa med när jag skulle göra comeback i K-holm för en familjehelg. Bl.a. besökte vi ett antal kyrkogårdar och formuleringen "... och hans maka" förekom förstås överallt. Det verkar ha varit den tändande gnistan för de här fyra romanerna. Ekman sommarjobbade på Katrineholms-Kuriren i början av 70-talet, så kanske gick hon omkring på samma platser.
Lyssnade via Storytel, med boken i handen. Nu när Göran Greider sommarpratade om samma bygd blev det en riktig Sörmlandsvecka.
Nu fick den första följa med när jag skulle göra comeback i K-holm för en familjehelg. Bl.a. besökte vi ett antal kyrkogårdar och formuleringen "... och hans maka" förekom förstås överallt. Det verkar ha varit den tändande gnistan för de här fyra romanerna. Ekman sommarjobbade på Katrineholms-Kuriren i början av 70-talet, så kanske gick hon omkring på samma platser.
Lyssnade via Storytel, med boken i handen. Nu när Göran Greider sommarpratade om samma bygd blev det en riktig Sörmlandsvecka.
June 3, 2020
Jag älskar denna bok, hur än många gånger jag läser den. Kerstin Ekman är mästare på att bildligt gestalta varje karaktär och dess omgivning och motivationer. Under 1970-talets socialrealism kom denna som en lysande stjärna, där kvinnorna och deras liv och sysslor fokuseras, på ett sätt som levandegör och bevarar, allt som idag är glömt. När Sverige var bondebygd, fylldes kvinnornas liv av trasmattor, och annan återanvändning av kläder, så långt från dagens slit och släng.
Det är också så tydligt åskådliggjort hur åtskilda männens och kvinnornas liv var, svårigheten att se varann över skrankorna. Titeln 'Häxringar' gestaltar detta via naturen, de ringar som skapas när rådjuren parar sig, och hur det skrämmer Tora, det obegripliga i jakten mellan könen, den obegripliga dragningskraften. Tora är själv offer för samma obegripliga livscirklar.
För i synnerhet kvinnorna hamnar oftast understa i denna 'dans', om än inte lika maktlösa som barnen, som kom i kläm bortlämnade, trots att alla visste vem som blev gravid, och kanske med vem, kunde unga mödrar, oftast utnyttjade, inte ta hand om barnen, så de utackorderas, uppfostras av andra, efterfrågas sällan av fäderna. Som sagt, om än inte maktlösa, så nöttes cirklarna in för kvinnorna, eviga cirklar av obegriplig krav för överlevnad, skrankor mellan könen, lägst i hierarkin, inte minst sedan den gamla bondebygdens storfamiljer börjat brytas sönder.
Men Tora ger sig inte, hon har trots allt stolthet livskraft, hon kommer i kontakt med den nya tiden, genom järnvägshotellet, där hon får arbete. Nya graviditeter gör att hon åter förlorar det, men när mannen inte kan försörja dem, börjar hon sälja mat åt arbetare, och övergår sedan till att maka bröd att sälja. Och varje syssla beskriver Ekman minutiöst intressant.
Det är också så tydligt åskådliggjort hur åtskilda männens och kvinnornas liv var, svårigheten att se varann över skrankorna. Titeln 'Häxringar' gestaltar detta via naturen, de ringar som skapas när rådjuren parar sig, och hur det skrämmer Tora, det obegripliga i jakten mellan könen, den obegripliga dragningskraften. Tora är själv offer för samma obegripliga livscirklar.
För i synnerhet kvinnorna hamnar oftast understa i denna 'dans', om än inte lika maktlösa som barnen, som kom i kläm bortlämnade, trots att alla visste vem som blev gravid, och kanske med vem, kunde unga mödrar, oftast utnyttjade, inte ta hand om barnen, så de utackorderas, uppfostras av andra, efterfrågas sällan av fäderna. Som sagt, om än inte maktlösa, så nöttes cirklarna in för kvinnorna, eviga cirklar av obegriplig krav för överlevnad, skrankor mellan könen, lägst i hierarkin, inte minst sedan den gamla bondebygdens storfamiljer börjat brytas sönder.
Men Tora ger sig inte, hon har trots allt stolthet livskraft, hon kommer i kontakt med den nya tiden, genom järnvägshotellet, där hon får arbete. Nya graviditeter gör att hon åter förlorar det, men när mannen inte kan försörja dem, börjar hon sälja mat åt arbetare, och övergår sedan till att maka bröd att sälja. Och varje syssla beskriver Ekman minutiöst intressant.
June 27, 2012
Re reading for second time after finishing the tetralogy (ok I admit to having to look that up, after getting stuck at trilogy) over two years. Worth taking time over and enjoying the tiny details as well as the main story lines (of which there are many). A review I read somewhere described the author as having a "sly eye" - I certainly agree with that observation. I adore this book.
April 22, 2021
Åh, vad jag saknat kollektivromanen, även om den zoomar in på Tora mot slutet! Inser verkligen hur det självcentrerade egot brett ut sig, när jag läser denna bok.
Tydligt kvinnoperspektiv, men inga offerkoftor. Kvinnorna är av en helt annan kaliber och resning än männen. Eländet tar aldrig över, mustigt, muntert och realistiskt. Framstegstro. (Var tog den vägen?)
Gediget forskningsarbete som grund.
Tydligt kvinnoperspektiv, men inga offerkoftor. Kvinnorna är av en helt annan kaliber och resning än männen. Eländet tar aldrig över, mustigt, muntert och realistiskt. Framstegstro. (Var tog den vägen?)
Gediget forskningsarbete som grund.
July 17, 2019
First in a tetrology of four books on on the female hardman(woman)ship at the end of 1800. Kerstin Ekman is a favourite of mine and as always she's brutally honest and completely brilliant at carving characters. This book should have earned stars in being more 'obvious' in pointing out relationships between it's inhabitants though...
March 9, 2023
Yksi suosikkikirjailijoistani, Kerstin Ekman, kirjoittaa 1800- ja 1900-lukujen vaihteesta ja pienestä kylästä, joka sijaitsee junaradan varrella. Kerronnan keskiössä ovat naiset ja heidän elämänsä kaikessa karuudessaan ja vahvuudessaan. 13-vuotias vakava Edla, joka piikatyttönä tulee raskaaksi ja kuolee synnytykseen. Edlan äiti, Sara Sabine, röyhkeä ja häpeämätön, josta tuli onnellinen vasta miehensä kuoltua. Edlan tytär, Tora, vahva ja varmaotteinen.
"Tämä oli Sara Sabina Lans: harmaa kuin rotta, köyhä kuin täi, hontelo kuin naaraskettu kesällä. Kukaan ei puhutellut häntä etunimeltä. --- Koko elämänsä hän juoksi ja touhusi jotain hankkiakseen. Hän oli sitkeä kuin ruoho, karvas kuin nokkonen. Hänen hautakivensä on Vallmstan kirkkomaalla. Siinä lukee:
Tässä lepää Skebon ruodun sotamies numero 27 Johannes Lans *29 Heinäkuuta 1833 +12 Kesäkuuta 1902
ja hänen puolisonsa"
"Tämä oli Sara Sabina Lans: harmaa kuin rotta, köyhä kuin täi, hontelo kuin naaraskettu kesällä. Kukaan ei puhutellut häntä etunimeltä. --- Koko elämänsä hän juoksi ja touhusi jotain hankkiakseen. Hän oli sitkeä kuin ruoho, karvas kuin nokkonen. Hänen hautakivensä on Vallmstan kirkkomaalla. Siinä lukee:
Tässä lepää Skebon ruodun sotamies numero 27 Johannes Lans *29 Heinäkuuta 1833 +12 Kesäkuuta 1902
ja hänen puolisonsa"
January 20, 2024
Den bästa bok jag läst på väldigt länge.
Read
July 15, 2025Varför är det beskriven som humoristisk?? Det var den inte. Verkligen en bok om kvinnor!
August 1, 2025
Helt otrolig kollektivroman! Kvinnorna och staden tetralogin hittills är allt jag önskar att mina drömmars stad var. En skildring av starka livskraftiga kvinnor och deras ängsliga och lynniga män med magproblem.
Bättre att ingen oxe ha än att ha en som inte går vägen.
Bättre att ingen oxe ha än att ha en som inte går vägen.
August 13, 2023
Fantastisk! Kerstin Ekman är ju en av Sveriges absolut bästa författare. Här skriver hon om några vanliga kvinnornas strävan och beslutsamhet i slutet av 1800-talet.
August 18, 2009
1 of: Witches' Rings (Series B: English Translations of Works of Scandinavian Literature) [Paperback:]
By: Kerstin Ekman, Linda Schenck
Condition: Used - Good
Sold by: greener_books £2.65
Begins mid 1870 and ends 1904 ...
This entire review has been hidden because of spoilers.
September 19, 2007
fantastic fantastic series of 4 books. It's the story of a small Swedish town told from the perspective of the women's lives. This is the first book and starts around the industrial revolution. The 4th book ends in present day.
November 13, 2023
*Witches' Rings,* by Kerstin Ekman, is the first of a four-part series featuring the lives of ordinary people in rural Sweden over a 100-year period. It is translated from the original Swedish by Linda Schenck, who says in an afterward, "I have consciously resisted all temptation to make the novel less demanding for the English language reader than for the reader of the original." She says of the writing style, "Time is sometimes compressed and at other times drawn out, [suddenly] becoming incomprehensible or enigmatic."
So that explains why it took me about a year to finish, as I kept putting it down and reading something else. The story hit its stride toward the end, when a woman from the third generation of strong, impoverished women (Tora) begins to take control of her life -- and the author takes steadier control of the narrative.
Tora has been working in a railroad inn since childhood. Despite an unplanned pregnancy and having to give the baby to another family, she has always worked hard, and her dedication has been recognized by the powerful inn owner (once a brothel madam?), who has moved her up to cashier. Tora must give up the job, though, when she becomes involved with the sickly FA Otter, who aspires to become a train engineer.
From there on, the story became more interesting to me, as Tora soldiers on through the challenges of poverty and life with FA.
The author was recommended by a Swedish woman I'm related to through marriage, and I'm glad I persevered. The ending was beautifully done.
So that explains why it took me about a year to finish, as I kept putting it down and reading something else. The story hit its stride toward the end, when a woman from the third generation of strong, impoverished women (Tora) begins to take control of her life -- and the author takes steadier control of the narrative.
Tora has been working in a railroad inn since childhood. Despite an unplanned pregnancy and having to give the baby to another family, she has always worked hard, and her dedication has been recognized by the powerful inn owner (once a brothel madam?), who has moved her up to cashier. Tora must give up the job, though, when she becomes involved with the sickly FA Otter, who aspires to become a train engineer.
From there on, the story became more interesting to me, as Tora soldiers on through the challenges of poverty and life with FA.
The author was recommended by a Swedish woman I'm related to through marriage, and I'm glad I persevered. The ending was beautifully done.
September 1, 2017
This is a beautifully fluid account of late 19th-c Swedish rural life with some very smart writing (Ekman gets from sublime to ridiculous and back again in very few chess moves all through the book), and nos. 2-4 in the series are practically impossible to get hold of.
Norvik Press (which has the *best* branding) is still listing print versions of these on its website, isn't it about time to join the modern e-world? But keep the 90s covers, please.
Oh yes, also seemed like a very nice translation job.
Norvik Press (which has the *best* branding) is still listing print versions of these on its website, isn't it about time to join the modern e-world? But keep the 90s covers, please.
Oh yes, also seemed like a very nice translation job.
May 1, 2021
En fantastisk berättelse om det hårda livet som fattig i Sverige i slutet av 1800-talet. Det här är den första av fyra böcker. Man får följa samhällsutvecklingen genom ett antal personers liv och öden. Temat väldigt likt Vogelströms Stockholmsserie. Men ännu bättre! Man kommer så nära, så nära. Smutsen, det hårda arbetet, orättvisorna, man nästan känner lukten själv. Har redan börjat på tvåan.
May 7, 2022
Fantastisk fortælling om de allerfattigste i Sverige i slutningen af 1800-tallet og starten af 1900-tallet. Ekman fortæller levende, usentimentalt og detaljeret om hverdagslivet for de allerfattigste kvinder, og om det ukomfortable liv og de manglende muligheder, som fattige kvinder havde for 125 år siden.
February 8, 2025
Deel 1 van 4. Zweeds sociaal drama van Kirstin Ekman. Warm en tegelijk nuchter. Mensen leven en gaan dood. Mensen krijgen kinderen. Sommigen worden ziek. Mensen zijn arm en overleven toch. Met moeite. Kortom, het leven in Sörmland eind 19e eeuw. Toch ook met een vleugje humor en met verrassende plotwijzigingen.
December 20, 2021
Fantastiska miljöskildringar och personporträtt, en imponerande detaljrikedom ... Det finns inte ett ord som sitter fel och jag är där, på plats. Känner lukten från tåget, värdshusköket, det lilla torpet osv.
December 21, 2024
Har försökt läsa några böcker av denna författare och let me just say..
Jag ÄLSKAR historierna: idéerna i sitt stora hela, karaktärerna, miljöerna..
Men det är något med hur denna författarinna skriver som får mig att känna som att jag drabbats av plötslig & intensiv dyslexi??
Jag ÄLSKAR historierna: idéerna i sitt stora hela, karaktärerna, miljöerna..
Men det är något med hur denna författarinna skriver som får mig att känna som att jag drabbats av plötslig & intensiv dyslexi??
July 4, 2021
For anyone interested in more than just flash-bang action.
May 21, 2023
jag tror inte jag gav den vad den förtjänade
September 7, 2023
Orkade bara 100 sidor in i boken, den här ger ju ingenting för mig.
May 23, 2025
Kerstin Ekman skriver rakt in i hjärtat
June 24, 2023
De fyra böckerna i Kerstin Ekmans “Kvinnorna och staden”-serie är årets “sommarbok” i vår bokcirkel. Och hade de inte varit det hade jag DNFat ganska tidigt pga allt eländes elände och förvirrande svängningar…
De tre första böckerna följer - mestadels - Tora och kvinnorna i hennes närhet, med start i grundandet av Katrineholm, via järnvägen, dess station och nödvändiga byggnader för hanteringen av dem.
Den första är skriven som man brukar se denna typ av romaner: man följer personer över tiden, när de åldras och nästa generation kommer och i sin tur åldras.
De följande två känns mer som om de är skrivna med en ramberättelse och så är varje kapitel en egen berättelse inom denna. Allt hänger ihop i slutändan, men det är aningen förvirrande när man tror att händelser ska fortsätta i en viss riktning i nästa kapitel, men istället dyker vi ner i en helt annan persons händelser och skeenden - troligen vid ungefär samma tidpunkt, men ibland inte.
Den fjärde boken är helt annorlunda. Det är mer en självbiografi, skriven i jag-form och det dröjer lång tid innan jag inser vem personen är och hur hon passar in i historien från tidigare böcker… Och det blir väldigt förvirrat när Ishnol och Choryn och “skinnet av Robor” dyker upp - har huvudpersonen fått en psykos eller har jag missat något?!
Så nej, jag rekommenderar dem inte… 🤷♀️
Men det ska bli intressant att diskutera dem ikväll. 🙂
De tre första böckerna följer - mestadels - Tora och kvinnorna i hennes närhet, med start i grundandet av Katrineholm, via järnvägen, dess station och nödvändiga byggnader för hanteringen av dem.
Den första är skriven som man brukar se denna typ av romaner: man följer personer över tiden, när de åldras och nästa generation kommer och i sin tur åldras.
De följande två känns mer som om de är skrivna med en ramberättelse och så är varje kapitel en egen berättelse inom denna. Allt hänger ihop i slutändan, men det är aningen förvirrande när man tror att händelser ska fortsätta i en viss riktning i nästa kapitel, men istället dyker vi ner i en helt annan persons händelser och skeenden - troligen vid ungefär samma tidpunkt, men ibland inte.
Den fjärde boken är helt annorlunda. Det är mer en självbiografi, skriven i jag-form och det dröjer lång tid innan jag inser vem personen är och hur hon passar in i historien från tidigare böcker… Och det blir väldigt förvirrat när Ishnol och Choryn och “skinnet av Robor” dyker upp - har huvudpersonen fått en psykos eller har jag missat något?!
Så nej, jag rekommenderar dem inte… 🤷♀️
Men det ska bli intressant att diskutera dem ikväll. 🙂
August 23, 2014
This was Sara Sabina Lans:
grey as a rat, poor as a louse, pouchy and lean as a vixen in summer. No one called her by her given name. He was hardly ever at home. He had his orders, his regiment at Malmahed and his drills with the officers on Fyroe island, strutting like a pheasant cock in his uniform. She had her children and the croft with its potato patch, a cottage nearly smothered in lilacs as the years passed, but where happiness had no place, at least not before 1884 when the train chopped the legs off soldier Lans.
grey as a rat, poor as a louse, pouchy and lean as a vixen in summer. No one called her by her given name. He was hardly ever at home. He had his orders, his regiment at Malmahed and his drills with the officers on Fyroe island, strutting like a pheasant cock in his uniform. She had her children and the croft with its potato patch, a cottage nearly smothered in lilacs as the years passed, but where happiness had no place, at least not before 1884 when the train chopped the legs off soldier Lans.
July 3, 2018
This novel from 1974 (published in English in 1997) follows the lives of three generations of extremely poor women in a little town in 19th century Sweden. It pays meticulous attention to the material condition of their lives, while leaving mysterious and unexplained some of the larger forces that move them. Whether they are forced to have sex or fall in love, they have no choice but to deal with pregnancy and birth. Ekman takes the reader really close in to negotiations for shoes, the baking of bread, the cleaning of a floor. Masterfully written.
Displaying 1 - 30 of 38 reviews