Mannen en andere tegenvallers

by Elin Wägner, Geri de Boer (Translator)

Stockholm, begin 1900. Vier jonge vrouwen wonen samen in een klein appartement. Terwijl familieleden en vrienden trouwen en kinderen krijgen, werken zij fulltime op kantoor. Daar worden ze slecht betaald en proberen ze de seksuele intimidatie van hun mannelijke collega's te verdragen. 's Avonds ontmoeten de vrouwen elkaar thuis, waar ze met veel humor het hoofd bieden aan het alledaagse onrecht, en dromen van een betere, gelijkwaardiger toekomst.

Elin Wägner schreef deze roman, haar debuut, op jonge leeftijd en putte uit haar eigen ervaringen. Ze zag stakingen, worstelde met de loonkloof en schreef als journalist over vrouwenemancipatie en burgerrechten. Mannen en andere tegenvallers raakt aan zoveel vurige thema's die we tegenwoordig als 'actueel' bestempelen, maar die dat helaas niet zijn: ze zijn van alle tijden.

Genres: Classics, Feminism, Fiction, Swedish Literature, Womens, Read For School, Roman

144 pages, Hardcover

First published January 1, 1908

About the author

Elin Matilda Elisabet Wägner (May 16, 1882 – January 7, 1949) was a Swedish writer, journalist, feminist, teacher, ecologist and pacifist. She was a member of the Swedish Academy from 1944.

Wägner's books and articles focus on the subjects of women's emancipation, civil rights, votes for women, the peace movement, welfare, and environmental pollution. She is best known for her commitment to the women's suffrage movement in Sweden, Swedish Society for Woman Suffrage, for founding the Swedish organization Rädda Barnen (the Swedish chapter of the International Save the Children Alliance) and for developing the women's citizen school at Fogelstad (where she was also a teacher on civil rights).

Alongside Fredrika Bremer, Wägner is often seen as the most important and influential feminist pioneer in Sweden.

Reviews

[Lisa · Rating 5 out of 5]

This was so much fun!

What was funny though? The misery of young, poor women in Stockholm in 1908, trying to make ends meet without having to marry or die out of exhaustion? The fact they earned 25% of their male counterparts for the same work, and that they were groped and treated like meat whenever they moved in the streets? How can that be funny? How canit be relatable in a world that has changed so much, and at the same time, so little?

The spirit of Elin Wägner is absolutely wonderful - she manages to show the joys of freedom in the narrow apartments and shared bread and coffee! To Elin - she paved the way!

[Marcia · Rating 4 out of 5]

Achter deze hilarische titel schuilt een grappig, maar schrijnend verhaal over vier jonge vrouwen in Stockholm, 1900. Hoewel het boek geschreven werd in 1908 voelt het verrassend hedendaags: en daar knelt het schoentje. Zijn vrouwenrechten wel zo veel beter geworden dan wij met z’n allen willen roepen? Wordt er niet nog altijd neergekeken op alleenstaande vrouwen? Is een relatie hebben voor velen niet het hoogste goed?

Een fijne korte roman, waar je luidop om lacht om dan vervolgens te beseffen dat veel vooroordelen vandaag de dag nog gelden. Alleen de afronding van vond ik persoonlijk iets minder goed - het verhaal was plotseling opeens afgelopen.

De schrijfstijl van Elin Wägner is heerlijk droog en komisch, terwijl ze belangrijke onderwerpen aan de kaak stelt. Mannen en andere tegenvallers is een klassieker die met recht onder het stof vandaan gehaald is (en stukken beter dan die andere Zweedse trilogie waar iedereen mee dweept).

[Magdarine · Rating 3 out of 5]

Ich wünschte, die Übersetzung wäre besser gewesen.

[Stina · Rating 5 out of 5]

Vass, dråplig, tidlös - älskade den här!

[Natalie (CuriousReader)]

Norrtullsligan är en humoristisk skildring av en grupp arbetande kvinnor och deras vardag i sekelskiftets Stockholm, fylld av drömmar och kärlek och vänskap och mödor. Vad som gör denna bok så speciell är just att den är publicerad 1908 men känns tidlös - kvinnor som får sämre betalt än män för samma arbetsuppgifter, trakasserier av manliga kollegor på arbetsplatsen som påverkar hennes rörelsefrihet, kostnader av liv och nöden av jobb (även då jobbet är själsdödande), bostadsbrist, stödjande vänskapsband i en slags familjekonstellation, trötta dagar och drömmar strax bortom horisonten. Det är vokabulär här och där som påminner oss att vi befinner oss i början på 1900-talet och inte när som helst under de senaste 100 åren. Och att kvinnor har rösträtt nu förstås. Men i de viktigaste avseenden är denna bok igenkännbar och så underhållande bitsk. Elin Wägner har helt charmat mig i gestaltningen av den arbetande kvinnan och hennes kvinnliga liga.

[Eva · Rating 5 out of 5]

Kvick, lättsamt samhällskritisk, klarvaken, skeptisk mot illusioner, om kvinnors tunga situation, med erotisk nerv och icke-dömande hållning. Imponerande som andra-bok! Genombrott!
Ursprungligen en kåseri-serie, som blev samlad till kortroman.
Kan ju bli lite betänksam över hur de klagar över sju timmars arbetstid, det är inte värre än idag. Och definitivt inte värre än fabriks- och annat arbete. Men sexuella trakasserier var tungt, liksom hur oerhört underbetalda kontorsflickorna var. Kvinnor skulle inte kunna leva på sin lön, det var filosofin.

[Morgane Bras · Rating 3 out of 5]

*3,5
Geschreven in 1908, nog steeds pijnlijk actueel.

[Elianne van Elderen · Rating 3 out of 5]

Drie sterren voor het feminisme en historische waarde, maar verder had ik er echt veel meer van verwacht.
De schrijfstijl (wellicht eerder: ouderwetse vertaling, naar mijn smaak misschien te letterlijk, had aangepast mogen worden naar hedendaags taalgebruik als je het in 2022 opnieuw vertaald/uitgeeft als ik zou mogen kiezen) stond me ook mateloos tegen. Voor zinnen als “Trillend als een galvanische kikker ging ik naar huis, en ik dacht: waar moet dit heen?
En voor mijn geestesoog zag ik hem in zijn auto op weg naar een of andere pokerpartij en las ik zijn gedachten: nu hoef ik alleen nog maar even vol te houden en dan...” hoef je me echt nooit wakker te maken. En al helemaal niet voor een boek vol ermee. Dan lees ik liever een essay met hetzelfde gedachtegoed, dan door dit woordgebruik moeten ploeteren alleen voor het verhaal.

[Moa Kronbrink Mannheimer · Rating 4 out of 5]

En fantastiskt bok. Så modern berättelse och otroligt modernt språk, trots att den är 110 år gammal. Systerskapet när det är som bäst. Nu vill jag bara läsa massor av Elin Wägner.

[Tom D'Hauwer · Rating 4 out of 5]

Sobere satirische roman over vier vrouwen die omstreeks 1900 met een onderbetaalde kantoorjob in Stockholm het hoofd boven water proberen houden.. Geen stemrecht, geen stakingsrecht… emancipatorisch avant la lettre. Dit boek verscheen in 1908. De auteur blijkt een voorvechtster voor vrouwenrechten te zijn geweest.

[Emma · Rating 4 out of 5]

Galghumor och systerskap på bästa sätt. Skrattade rakt ut flera gånger, och äcklades av slemmiga chefer och tänkte på arbetsplatser och #metoo.
Svårt att tro att denna var skriven 1908 och den som sa att Wägner stod med ena benet i 1800-talet och andra i 2000-talet hade sannerligen en poäng!

[Karenina (Nina Ruthström) · Rating 4 out of 5]

Roligt, elakt och upplysande.

[Maja · Rating 4 out of 5]

what a misery to be a woman!

[Ann-sofie · Rating 4 out of 5]

Omläsning! Som tål det.

[Irma · Rating 4 out of 5]

Jag hade högläsning av denna med en vän och under tiden samlade vi på oss en massa starka citat ur den som vi nu använder jämt och ständigt - det var toppen, och boken är inte så dum den heller.

[Jenny · Rating 5 out of 5]

Norrtullsligan är tidslös som samhällsroman trots att den skrevs för över 100 år sedan. Dess teman och språk är minst lika aktuell i dag som när Wägner skrev romanen.Kvinnans roll i det offentliga rummet är fortfarande en debattfråga. Jag tycker att Annika Lantz beskriver det oerhört bra i förordet. Trots att det gått så många år sedan Norrtullsligan skrevs, och det har förvisso skett förändringar i kvinnans ställning i samhället, så har vi fortfarande en lång väg kvar. Lantz inleder förordet med att berätta hur allt har förändrats och hur bra det är nu. Sedan erkänner hon att hon överdrivit:

Förlåt mig, Elin. Förlåt mina lögner. Men du är min föregångare och förebild. Jag vill imponera, springa emot dig med eld i håret och flammande hjärta och visa upp hur ditt arbete har lett till allas befrielse från ålderdomliga ideal och kvarglömda vrångbilder. Men så hittade jag liksom ingen början på den historien. Vilket såklart också är ett tecken på hur bekvämt jag ibland sjunker ner i den gamla offerfåtöljen som fortfarande kan upptäckas i finrummet i det mest jämställda hem.

Norrtullsligan är, som Boel Hackman skriver i efterordet, en klassiker bland stockholmsskildringarna. Och ack så bra den är! Wägner är samtida med Strindberg och Norrtullsligan liknar i mångt och mycket den bild av Stockholm som beskrivs i Röda Rummet. Båda romaner skildrar fattiga bohemer i kollektivets Stockholm. Den stora skillnaden är att de kvinnliga bohemer i Norrtullsligan inte bara är fattiga vad gäller pengar men även vad gäller inflytande och röst i samhället. De är inte män och har ingen naturlig medfött makt.

Kvinnorna som beskriv i Norrtullsligan är, som Hackman skriver, ”mycket begränsade socialt och sexuellt. Samtidigt är de utestängda från kvinnans traditionella plats i familjens och hemmets sköte”. De hör ingenstans till. Det är en oerhört intressant bild av kvinnan som målas upp i romanens handling. Jag känner att det är en bild av både kvinnan och Stockholm som jag inte vet så mycket om egentligen. Det är spännande att följa Elisabeth längst med Stockholms livliga gator och den mer lugna tvårummaren på Norrtullsgatan. Det mest klara tillfället där kvinnans roll uppmärksammas är, enligt mig, i en scen på Elisabeths jobb. Det är tydligt hur pass nytt det är att kvinnan börjat jobba och hur pass hotade alla män är. Nästan till det absurda:

Jag tror, att de inte just personligen har något emot mig, mina herrar på kontoret, men att de ogillar min därvaro av princip. Chefen själv tror jag inte har några vidare principer i kvinnofrågor, dem löser han för egen del enkelt och rationellt, sägs det, men de två unga juristerna har så många flera. I dag stack vi emellan med ett förfärligt gräl, när chefen åt frukost. Det gick, som det alltid går, jag blev tystad, men inte övertygad. Det gällde rätten för oss kvinnor att arbeta, och tänk, att man i våra dagar skall behöva gräla om den saken! Men bägge de unga herrarna, mycket unga är de för resten, hade obevekligen klart för sig, att vi ingenting hade att göra på arbetsmarknaden och aldrig gjort annat än förtret där. Det var vår därvaro, som var skulden till den sjunkande äktenskapsfrekvensen. Vi tog ju rakt av med berått mod brödet ur munnen på männen

Och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det är bara så tragiskt att vi idag, över hundra år senare som Lantz skriver, inte just har tagit oss någonvart.

[vera nordlind · Rating 3 out of 5]

(3,5) rolig och mysig i allt det tragiska!

[janasbuecherwelt · Rating 4 out of 5]

"Die Sekretärinnen" wurde bereits 1908 von Elin Wägner geschrieben. Und es könnte nicht moderner und zeitgenössischer sein. Absolut passend.

Wir begleiten in "die Sekretärinnen" junge Frauen und ihre Leben in der schwedischen Großstadt Stockholm. Als Leser:in erfährt man die Kraft der Frauen, die sich selbst von Widerständen nicht einschüchtern lassen. Jede einzelne Frau möchte, was zu der Zeit unerhört ist, auf eigenen Beinen in Stockholm leben.

Mir hat die Geschichte um die Frauen sehr viel Vergnügen bereitet beim Lesen. Mit Humor und einer modernen Sprache schafft es die Autorin tolle Szenen und Persönlichkeiten zu Leben zu erwecken. Trotz der wenigen Seiten war die Geschichte für mich ein absoluter Pageturner, welche ich gerne gelesen habe.

Übersetzt aus dem Schwedischen von Wibke Kuhn

[Frida · Rating 4 out of 5]

En vacker men realistisk skildring av Stockholm i början av 1900-talet.
("Vi talar ofta illa om Stockholm, och det kan vi ha orsak till, men vi älskar stan med en hopplös och outrotlig kärlek." Vissa saker är sig fortfarande likt).

[tea · Rating 3 out of 5]

Intressant och ständigt aktuell, skulle jag säga. Har tyvärr haft svårt att hänga med hela tiden och det beror nog på språket. Kunde tyvärr inte sluta störa mig på de märkliga kommateringarna före att-satser? Samtidigt kan jag också uppskatta språket som är rappt och ibland charmigt gammalmodigt.

Det känns som en viktig bok att läsa – om hur kvinnor hade det för 100 år sedan. Det går säkert att dra paralleller till dagens samhälle. Ibland saknade jag djup i karaktärerna som vi får följa, men ändå var alla speciella på sitt sätt!

[Sofia Svensson · Rating 3 out of 5]

Kul!

Typ:
"Han stannade och började prata. Han såg inte alldeles så bra ut som vanligt, men snällare och litet ledsen. Och när en man är det, måste han ögonblickligen tala om det för en kvinna helst under de trettio."

"– Bästa Elisabeth, sade fästmannen och såg på Eva, medan han talade, sedan när är du socialist?
– Sedan jag började försöka försörja mig själv, sade jag.
– Därför skall icke heller kvinnor försörja sig själva, avgjorde han."

[Elise Peeters · Rating 4 out of 5]

3,5
'Ik verbeeld me dat ik ben als een bolletje deeg dat wordt geplet tot een koek die zo dun moet worden dat hij al zijn individualiteit verliest, zo dun dat de randen in de bakplaat verdwijnen zonder dat je het ziet. Zo gaat het leven met je om, en hoe soepeler je bent, hoe eerder de gevechten afgelopen zijn, maar de procedure is pijnlijk, en je huivert onder de hardheid ervan als onder een deegroller.'

[Agnes · Rating 4 out of 5]

För att citera Annika Lantz som skrev förordet - vilken underbar bok!

[Hannah Homan · Rating 3 out of 5]

3.5*

Een tragikomisch verhaal waarbij je jezelf soms moet herinneren dat het in 1908 is geschreven.

[Sofiahallstn · Rating 5 out of 5]

Verkligen en underbar bok! Träffsäker och mycket mer humor än jag förväntade mig. Vill läsa mer Wägner nu

[Gustav · Rating 3 out of 5]

Gav insikt i landets historia. Inte alltid så spännande men inte en dålig bok. 5/10

[WalderianWarden · Rating 5 out of 5]

Så himla bra! Rapp, rolig, förträfflig! Mitt enda klag är att det slutade så ljummet, men ärligt talat var läsningen så ljuvlig att det gjorde mig inte så mycket. Ibland snubblar man över gammförfattare som bara har knycket. Det blir mer Wägner för mig i framtiden!

[Lovisa Snickars · Rating 3 out of 5]

Väldigt mysig och fin bok. Fantastiskt rolig och otroligt hög igenkänningsfaktor (på gott och ont) trots att den är skriven för över 100 år sedan. En till sidantalet väldigt kort bok som på något sätt kändes väldigt mycket längre. Inte för att den var långsam eller tråkig utan för att den rymmer så mycket. Väldigt intressant att få följa fyra hårt arbetande kvinnors liv under ett par år (som jag förstod det) och se både hur mycket som har förändrats i samhället för kvinnor, och hur mycket som är sig likt i många avseenden. Ger den ändå inte ett högre betyg än en stark trea då det stundvis gammalmodiga språket och bristen på "spänning" i handlingen drar ner något.

[Shirley · Rating 3 out of 5]

Vrouwenemancipatie. Loonkloof, seksisme, misogynie, stakingen. Met alle gevolgen van dien in de vroege 20ste eeuw. Op basis van eigen ervaringen keerde de schrijfster terug naar de tijd de onzichtbare positie des vrouwen. Aan haar schrijfstijl te merken waande ik me ook helemaal in 1900. Voor de rest was het boek grotendeels gebaseerd op karakterontwikkeling, waardoor het verhaal alle kanten uit kon, want wat betekende geluk als je een vrouw was?

[Felisha · Rating 2 out of 5]

Oeps, een andere tegenvaller was dit verhaal. Had er voor een klassieker gewoon meer van verwacht. Soms was het wel even slikken, want voor vrouwen op kantoor is de werksfeer vandaag de dag helaas nog steeds niet veilig.