What do you think?
Rate this book
Astarte
"De båda reklamexperterna från Stockholm lutade sig bakåt i var sin skinnfåtölj och lade var sitt välbenade och uppmärksamma huvud på sned för att bättre kunna se saken så att säga i publikperspektiv. Saken var en hög, smärt, förgylld kvinnofigur av trä med lätt stiliserad hå bakåtböjd i höftleden, skuldror och hals framskjutna, armarna mjukt och en smula tafatt lyfta till en åtbörd, som egentligen inte uttryckte någon som helst själsrörelse, varken fruktan, längtan eller glädje, men däremot gladde ögat med ett spel av fina, smältande linjer.
– Ja, sade herr Landers, det var en vacker kvinna."
Ur en skyltdockas perspektiv möter vi 1930-talets Stockholm, och de människor som rör sig runt dockan. Det är modister, konstnärer, och varuhusanställda. Och så alla kunder, som söker efter sig själva bland varuhusens diskar fulla med bijouterier och plagg.
"Astarte" är Boyes debutroman. Hon riktar häri skarp kritik mot sin tids begynnande konsumtionssamhälle, och det tidiga 1900-talets modeindustri.
Karin Boye var en svensk poet, författare och översättare och är en av Sveriges mest älskade författare med läsare i alla åldrar. Hon var som mest verksam under 30-talet, och lämnade efter sig en enastående samling av litteratur. Av hennes prosaverk har den dystopiska science fiction-romanen Kallocain blivit den mest uppmärksammade.
– Ja, sade herr Landers, det var en vacker kvinna."
Ur en skyltdockas perspektiv möter vi 1930-talets Stockholm, och de människor som rör sig runt dockan. Det är modister, konstnärer, och varuhusanställda. Och så alla kunder, som söker efter sig själva bland varuhusens diskar fulla med bijouterier och plagg.
"Astarte" är Boyes debutroman. Hon riktar häri skarp kritik mot sin tids begynnande konsumtionssamhälle, och det tidiga 1900-talets modeindustri.
Karin Boye var en svensk poet, författare och översättare och är en av Sveriges mest älskade författare med läsare i alla åldrar. Hon var som mest verksam under 30-talet, och lämnade efter sig en enastående samling av litteratur. Av hennes prosaverk har den dystopiska science fiction-romanen Kallocain blivit den mest uppmärksammade.
135 pages, Kindle Edition
First published January 1, 1931
28 people are currently reading
393 people want to read
About the author
Karin Boye
90 books244 followersKarin Boye was a Swedish poet and novelist.
She is perhaps most famous for her poems, of which the most well-known ought to be "Yes, of course it hurts" (Swedish: "Ja visst gör det ont") and "In motion" (Swedish: "I rörelse"). She also wrote a few novels including "Kallocain". Inspired by the rise of National Socialism in Germany, it was a portrayal of a dystopian society in the vein of Orwell's Nineteen Eighty-Four and Huxley's Brave New World (though written almost a decade before Nineteen Eighty-Four). In the novel, an idealistic scientist named Leo Kall invents Kallocain, a kind of truth serum.
Boye died in an apparent suicide when swallowing sleeping-pills after leaving home on April 23, 1941.
She is perhaps most famous for her poems, of which the most well-known ought to be "Yes, of course it hurts" (Swedish: "Ja visst gör det ont") and "In motion" (Swedish: "I rörelse"). She also wrote a few novels including "Kallocain". Inspired by the rise of National Socialism in Germany, it was a portrayal of a dystopian society in the vein of Orwell's Nineteen Eighty-Four and Huxley's Brave New World (though written almost a decade before Nineteen Eighty-Four). In the novel, an idealistic scientist named Leo Kall invents Kallocain, a kind of truth serum.
Boye died in an apparent suicide when swallowing sleeping-pills after leaving home on April 23, 1941.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 56 reviews
January 24, 2018
Så intelligent roman om konsumtion, makthierarkier, meningslöshet och mänsklighet. Imponerande aktuell och modern fortfarande, kunde varit skriven igår. Eller imorgon.
Topp 20 av lästa böcker någonsin!
Topp 20 av lästa böcker någonsin!
August 16, 2021
Astarte är Boyes debutroman, utgiven 1931. Jag upprepar NITTONHUNDRATRETTIOETT! Det är omvälvande hur långt före sin (och vår!) tid hon var i sin kritik mot konsumtion, ytlighet, mode, globaliseringens baksidor och inte minst den kvinnliga könsrollen.
Astarte är namnet på en mytologisk gudinna. I boken bär en skyltdocka i guld samma namn, vilken tillbeds som vore den en gud. Reklamexperter menar att dockan ska få kunden att köpa kläder hon inte behöver. Boye lyfter problematiken med att shoppa sig lycklig. Det gör hon alltså 1931 ja, för drygt 90 år sedan.
Det är en väldigt mörk och tung liten roman det här. Boyes misantropiska inställning pulserar från början till slut.
”…dikten är kulturens kärna. Därför att kulturen är en enda stor dikt. Men den är en dikt i dyrbarare materia än ord – en dikt i kött och blod, i levande människors levande själar. Världen är i denna stund – och har väl alltid varit det, liksom den alltid kommer att så förbli – en strömmande flod av plågor och orenlighet. Väl den, som inte ger sin själ till spillo genom att sammanblanda sin inres vita dröm med den yttre världens mörker.”
Boye kullkastar inte bara reklamexperter, utan också en redaktion för en veckotidning och den romantiserande filmen. Tydligast och mest drabbande blir det när vi möter den kinesiska åttaåriga flickan Pih-li som arbetar med att göra silke till plaggen som ska säljas här sen.
Om det inte vore för kvinnorollen hade jag inte kunnat tagga den här romanen som historisk, det är otroligt mycket som är lika aktuellt idag. Och visserligen lider fortfarfarande många av snäva könsroller, förväntningar med mera men jag menar ändå att här har feminismen gjort fina framsteg. Boye utvecklar hur man inte föds som kvinna utan blir det. Kvinnan som en krydda. Kvinnlig konkurrens. Kvinnliga erfarenheter i relation till kroppen, skönhetsideal, sex, oönskade graviditeter, prostitution med mera.
Den känns inte helt sammanbunden i sin struktur utan mer som ett gäng essäer. Språket är bitvis mycket poetiskt och vackert, men uppläsningen tar tyvärr död på varje rytm och ton.
Astarte är namnet på en mytologisk gudinna. I boken bär en skyltdocka i guld samma namn, vilken tillbeds som vore den en gud. Reklamexperter menar att dockan ska få kunden att köpa kläder hon inte behöver. Boye lyfter problematiken med att shoppa sig lycklig. Det gör hon alltså 1931 ja, för drygt 90 år sedan.
Det är en väldigt mörk och tung liten roman det här. Boyes misantropiska inställning pulserar från början till slut.
”…dikten är kulturens kärna. Därför att kulturen är en enda stor dikt. Men den är en dikt i dyrbarare materia än ord – en dikt i kött och blod, i levande människors levande själar. Världen är i denna stund – och har väl alltid varit det, liksom den alltid kommer att så förbli – en strömmande flod av plågor och orenlighet. Väl den, som inte ger sin själ till spillo genom att sammanblanda sin inres vita dröm med den yttre världens mörker.”
Boye kullkastar inte bara reklamexperter, utan också en redaktion för en veckotidning och den romantiserande filmen. Tydligast och mest drabbande blir det när vi möter den kinesiska åttaåriga flickan Pih-li som arbetar med att göra silke till plaggen som ska säljas här sen.
Om det inte vore för kvinnorollen hade jag inte kunnat tagga den här romanen som historisk, det är otroligt mycket som är lika aktuellt idag. Och visserligen lider fortfarfarande många av snäva könsroller, förväntningar med mera men jag menar ändå att här har feminismen gjort fina framsteg. Boye utvecklar hur man inte föds som kvinna utan blir det. Kvinnan som en krydda. Kvinnlig konkurrens. Kvinnliga erfarenheter i relation till kroppen, skönhetsideal, sex, oönskade graviditeter, prostitution med mera.
Den känns inte helt sammanbunden i sin struktur utan mer som ett gäng essäer. Språket är bitvis mycket poetiskt och vackert, men uppläsningen tar tyvärr död på varje rytm och ton.
December 19, 2013
Boye was severely ahead of her own time. In some aspects, she's even ahead of ours. Astarte works as a feminist critique of gender standards, and consumption as a way to happiness. At times it is subtle, making most of the critics of the day completely misunderstand the book's purpose and labelling it "literature for women" due to a number of passages on fashion and trends. Simple chick lit however, this is not.
The strength in this book is its surprising modernity. Boye brings up the same issues that we are still fighting about today - our indifference to badly treated workers in third world countries, media's role in dictating what makes a woman (and what doesn't), classism, and spending money as a way to find deeper meaning. Even though the book is over eighty years old, it still feels fresh and needed.
But in spite of the themes in Astarte being interesting and as relevant as ever, and the writing being absolutely beautiful (you can tell that Boye was a poet), something is missing. There is nothing to really pull you in and compel you to keep on reading, and no real reason for it to be an entire novel instead of, say, a collection of poems, which I believe would've fit it better. Astarte would either need a more clearly pronounced and engaging story line, or it would need to get rid of the story completely and stick to doing purely social criticism. Boye's poetic writing would easily turn a collection of essays on feminism and anti-consumerism into something very unique and special. Trying to squeeze a plot in somewhere just distracts, and since it's only really there to provide a background, it never really evolves into a strong and balanced narrative. Instead, it stays weak, and detracts from the actual meat of the piece. Here, Boye wants a little too much at the same time.
What Astarte probably suffers from the most is simply the fact that it is a debut novel. Boye's later works, such as Kallocain, are all much more grown up and put together, and have escaped the initial problems that plague the beautiful, but unfortunately somewhat uninspiring Astarte.
The strength in this book is its surprising modernity. Boye brings up the same issues that we are still fighting about today - our indifference to badly treated workers in third world countries, media's role in dictating what makes a woman (and what doesn't), classism, and spending money as a way to find deeper meaning. Even though the book is over eighty years old, it still feels fresh and needed.
But in spite of the themes in Astarte being interesting and as relevant as ever, and the writing being absolutely beautiful (you can tell that Boye was a poet), something is missing. There is nothing to really pull you in and compel you to keep on reading, and no real reason for it to be an entire novel instead of, say, a collection of poems, which I believe would've fit it better. Astarte would either need a more clearly pronounced and engaging story line, or it would need to get rid of the story completely and stick to doing purely social criticism. Boye's poetic writing would easily turn a collection of essays on feminism and anti-consumerism into something very unique and special. Trying to squeeze a plot in somewhere just distracts, and since it's only really there to provide a background, it never really evolves into a strong and balanced narrative. Instead, it stays weak, and detracts from the actual meat of the piece. Here, Boye wants a little too much at the same time.
What Astarte probably suffers from the most is simply the fact that it is a debut novel. Boye's later works, such as Kallocain, are all much more grown up and put together, and have escaped the initial problems that plague the beautiful, but unfortunately somewhat uninspiring Astarte.
April 8, 2023
Ibland läser man böcker vid rätt tid och ibland vid fel. Denna möte mig ganska fel, blev inte så berörd. Är rätt mättad på teman om kvinnlighet och utseende och status, men fattar grejen. Omläsning 2033 kanske?
March 15, 2023
Är kluven gentemot mot denna bok för den är skriven med baktanken att inte utveckla karaktärerna. I en värld som är förytligad (det som Boye menar är en konsekvens av kapitalismen) saknar karaktärer ett djup som annars är vanligt förekommande i andra romaner såväl som i verkligheten. I detta verk är samtliga karaktärer statiska, vilket i sin tur gör boken stundvis ointressant för man inte relaterar till karaktärerna. Detta, samt upprepande kronologiska avbrott, gör denna läsningen ännu mer onöjaktig. Härmed tyckte jag inte om boken särskilt mycket, även om den effektivt målar upp en dyster verklighet som präglas av materialism över gemenskap eller humanism.
*Varning för ???*
Denna parodi utgår också från en tankegång av Marx som är ganska bristfällig. Marx skriver följande: "the ideal is nothing but the material world reflected in the mind of man, and translated into forms of thought" (Capital, volym 1). Han menade att samhällets ideal, modemässigt, skönhetsmässigt, såväl som moraliskt, tar avstamp i den materiella världen. Självklart har materiella omständigheter en påverkan på samhällets och individens ideal, men att tro att detta är en den enda styrande faktorn vore felaktigt. Ibland kommer tankarna/idealen först och föremålen/skapelsen därefter. Den materiella världen, liksom vår egen, är i ständig utveckling, och det bevisas i att våra ideal är helt annorlunda från de som framtonas i boken (från tidiga 1930-talet). Med andra ord: våra ideal är en blandning av materiella förutsättningar, ärftliga drag och kulturen vi har från hemmet. I en värld där människan inte själv skapar sina ideal, så bör idealen vara ungefär densamma oberoende tidpunkten i mänsklig historia. Den dystra verklighet som Boye ser framför sig där "bilarnas vidöppna rovdjursögon [är] på jakt" är således lite för dystopisk och orealistisk för min smak.
*Varning för ???*
Denna parodi utgår också från en tankegång av Marx som är ganska bristfällig. Marx skriver följande: "the ideal is nothing but the material world reflected in the mind of man, and translated into forms of thought" (Capital, volym 1). Han menade att samhällets ideal, modemässigt, skönhetsmässigt, såväl som moraliskt, tar avstamp i den materiella världen. Självklart har materiella omständigheter en påverkan på samhällets och individens ideal, men att tro att detta är en den enda styrande faktorn vore felaktigt. Ibland kommer tankarna/idealen först och föremålen/skapelsen därefter. Den materiella världen, liksom vår egen, är i ständig utveckling, och det bevisas i att våra ideal är helt annorlunda från de som framtonas i boken (från tidiga 1930-talet). Med andra ord: våra ideal är en blandning av materiella förutsättningar, ärftliga drag och kulturen vi har från hemmet. I en värld där människan inte själv skapar sina ideal, så bör idealen vara ungefär densamma oberoende tidpunkten i mänsklig historia. Den dystra verklighet som Boye ser framför sig där "bilarnas vidöppna rovdjursögon [är] på jakt" är således lite för dystopisk och orealistisk för min smak.
May 11, 2020
Karin Boye har en förmåga att skriva väl, och den kritiken hon framför i romanen är fortfarande aktuell idag. Däremot upplevde jag att romanen snarare är en samling essäer, stundtals behövde jag pausa läsningen för att sedan gå tillbaka.
April 29, 2017
En skarp och lyriskt snirklig kritik över konsumtionssamhället (som gick de samtida, manliga, litteraturkritikerna helt över huvudet och avfärdades som "en damroman om kläder" när den först gavs ut). En berättelse som effektivt nedmonterar manlighets- och produktivitetsnormer, är förhållandevis lättläst, och väcker en viss hemlängtan till liv hos en utvandrad nollåtta.
May 23, 2020
Karin boye? More like.... Karin BOYAAAA cuz she out there calling out the patriarchy innan linnea claesson ens fanns....
October 4, 2020
Jag hade inte lyssnat klart om det inte vore för att vi ska prata om den i en bokcirkel som jag är med i.
Jag förstod mig inte på boken och fastnade inte alls för den. Den föreföll mig mest märklig.
Gav upp e-boken efter 11 % och satsar på ljudboken istället.
Jag förstod mig inte på boken och fastnade inte alls för den. Den föreföll mig mest märklig.
Gav upp e-boken efter 11 % och satsar på ljudboken istället.
March 27, 2021
Bra bok.
Read
May 18, 2025Boye har förmågan att skriva både samhällsskildring och karaktärsporträtt med mer skärpa än vad som erbjuds i hennes debutroman, Astarte. En bok om kapitalism, konsumtion, skönhetsideal, arbetsvillkor, genusroller och ojämlikhet i samhället. Astarte består av två huvudsakliga trådar: den ena en betraktare utan kropp - den distanserade verklighetsskildraren; den andra genom ett fåtal unga karaktärer som bistår med bokens "plot", Viola och Britt framförallt. Jag tycker båda delar stundvis visar på den kvalité Boyes skrivande har, i Viola och Britts liv ser vi tydligt många av de tidigare nämnda temana på display men vi kommer inte på djupet eftersom deras berättelse inte driver boken. Samma gäller den ansiktslösa betraktaren - eftersom vi aldrig fastnar länge nog känns iakttagelserna ofta out of place. Framförallt saknar jag en riktning som gör att vi bryr oss om fragmenten som boken består av - det blir mer ett kollage av bitar som ibland är bra, ibland lite väl oslipade. När boken är som bäst påminner den mig om Ditlevsens skrivande. Hade gärna läst mer av Boyes egna tankar om sin samtid utan fiktionens dimridå.
March 25, 2023
Detta var inte en bok som jag fastnade för. Den är svårläst och långtråkig vilket gör det tungt att fortsätta vända blad. Det kändes även som att det inte fanns en tydlig röd tråd genom kapitlen som knöt ihop boken utan den kändes väldigt spretigt upplagt.
Jag skulle dock säga att innehållet måste varit aktuellt vid tidpunkten som de släpptes men även idag. Det känns som att kvinnosynen och tanken på hur en kvinna ska vara speglas annorlunda i boken jämfört med hur det är idag. I boken finns det ett kvinnoideal som man strävar efter och visserligen är det så idag också men jag skulle säga att kravet idag inte är ouppnåeligt som det var då boken släpptes. Det går att grotta ner sig ännu mer i Boyes olika budskap med boken om man vill och det finns så mycket mer saker som hon tar upp som är viktiga att reflektera över.
Men ja, överlag så tyckte jag inte att boken var så bra.
Jag skulle dock säga att innehållet måste varit aktuellt vid tidpunkten som de släpptes men även idag. Det känns som att kvinnosynen och tanken på hur en kvinna ska vara speglas annorlunda i boken jämfört med hur det är idag. I boken finns det ett kvinnoideal som man strävar efter och visserligen är det så idag också men jag skulle säga att kravet idag inte är ouppnåeligt som det var då boken släpptes. Det går att grotta ner sig ännu mer i Boyes olika budskap med boken om man vill och det finns så mycket mer saker som hon tar upp som är viktiga att reflektera över.
Men ja, överlag så tyckte jag inte att boken var så bra.
April 29, 2024
Karin Boyer är en fantastisk författare och även om boken är skriven för nästan 100 år sen finns det så oroligt mycket som går att applicera på dagens samhälle, alltifrån kvinnoideal till att det är billigare med att små asiatiska barn syr kläder till män på fester. Hennes beskrivningar och sitt sätt att skriva på är många gånger fängslande men boken tappar också ett litet flöde av att det är väldigt oklart om det ens finns en huvudperson, vad handlingen och den röda tråden är och att det inte riktigt finns några intriger som ska lösas. Men väldigt bra underlag om man vill ha något att diskutera
October 10, 2018
Språket/liknelserna nådde mig lite för sällan för verklig drabbning annars mkt bra grundkoncept. Kanske försöker igen senare
December 22, 2021
Boye kan skriva och omhöljer sin banala spaning om kapitalismens bedräglighet med ett skimrande språk.
May 14, 2023
kanske mer 2 och en halv men kom aldrig riktigt in i o vips var den slut… väldigt fint skriven iallafall
March 10, 2025
Tog sin lilla tid.
Intressanta och väldigt relevanta tankar än idag. Men för dekorativt och poetiskt språk för min smak, vilket (för mig) dödade motivationen i att fortsätta vända blad.
Intressanta och väldigt relevanta tankar än idag. Men för dekorativt och poetiskt språk för min smak, vilket (för mig) dödade motivationen i att fortsätta vända blad.
September 4, 2017
Presenterades som en roman om en skyltdocka; är i själva verket en toman om könsmaktsordningen, fortfarande lika aktuell som när den skrevs 1931 (då den tydligen recenserades som "en damroman om kläder" which just goes to show).
December 18, 2022
3.5 stars
Quite an intresting novel which mainly discusses consumerism, along with other cultural things happening in Sweden in the 20-30s. Although this novel is definitely still very relevant to this day. I'll start off with some of my favorite quotes from the novel (though they are in swedish).
"Detta är inte havets dröm, det är människans! Och det mest främmande och skrämmande hos de stora skeppen är att de själva livlösa herrar över tusen liv."
"När jag gr här och ser hennes dansande ugndom på avstånd, begåvar jag henne med alla de högsta fullkomligheter, och jag går hem berusad [...] Vore hon en verklig människa - men det är hon ju inte. Jag vill ju inte ha henne verklig."
Intresting concepts
The continuity of the novel is unique. The novel is kind of set up as essays discussing different societal topics, sort of independently and almost unrelated to each other. But there are a couple recurring characters who we get a window into their mostly daily lives'. As how I understand it, it is an examination of Swedish culture -> consumerism, a person's image, relatioships, and societal ideals.
Final thoughts
Boye was really ahead of her time with this novel. To this day it is still very relevant. I believe consumerism started becoming popular in the 20s in the U.S. and this novel was written only 10 years later. Boye caught on and analysed these trends quite skillfully.
I very much doubt I caught on to everything Boye was trying to say, but it was still intresting, though a little confusing in the beginning. I should and want to re-read this some day.
Quite an intresting novel which mainly discusses consumerism, along with other cultural things happening in Sweden in the 20-30s. Although this novel is definitely still very relevant to this day. I'll start off with some of my favorite quotes from the novel (though they are in swedish).
"Detta är inte havets dröm, det är människans! Och det mest främmande och skrämmande hos de stora skeppen är att de själva livlösa herrar över tusen liv."
"När jag gr här och ser hennes dansande ugndom på avstånd, begåvar jag henne med alla de högsta fullkomligheter, och jag går hem berusad [...] Vore hon en verklig människa - men det är hon ju inte. Jag vill ju inte ha henne verklig."
Intresting concepts
The continuity of the novel is unique. The novel is kind of set up as essays discussing different societal topics, sort of independently and almost unrelated to each other. But there are a couple recurring characters who we get a window into their mostly daily lives'. As how I understand it, it is an examination of Swedish culture -> consumerism, a person's image, relatioships, and societal ideals.
Final thoughts
Boye was really ahead of her time with this novel. To this day it is still very relevant. I believe consumerism started becoming popular in the 20s in the U.S. and this novel was written only 10 years later. Boye caught on and analysed these trends quite skillfully.
I very much doubt I caught on to everything Boye was trying to say, but it was still intresting, though a little confusing in the beginning. I should and want to re-read this some day.
March 18, 2021
Kanske 3.5? Några delar var väldigt bra, andra var bara bra. Boyes språk eller mina koncentrationssvårigheter eller en kombination av båda gjorde det lite svårt att hänga med ibland så jag fick läsa om sidor flera gånger vilket drog ner mitt betyg lite.
May 4, 2022
Som roman betraktad är Astarte ganska spretig. Det är ganska många karaktärer som har ganska lite med varandra att göra och en hel del sidospår och utvikningar.
Det som gör att jag väljer att ge boken fyra och inte två stjärnor är framförallt språket och de väldigt träffsäkra porträtten av hur till exempel unga män eller tonårsflickor tänker och agerar.
Det som gör att jag väljer att ge boken fyra och inte två stjärnor är framförallt språket och de väldigt träffsäkra porträtten av hur till exempel unga män eller tonårsflickor tänker och agerar.
April 22, 2024
An instant all-time favorite! Brilliant!!!!!
Read
February 19, 2025boye var före sin tid på alla sätt och vis
May 19, 2023
I den här boken kritiserar Boye det post kapitalistiska samhället från flera olika perspektiv. Hon berör ämnen som arbetsvillkor och exploatering, styrning av behov och begär, alienering och själslig tomhet, moral och etik, m.m. Grejen är bara den att allt som hon tar upp är exakt lika relevant i dag. T.ex. kan man köpa lycka, och till vilket pris? Ett problem jag har med boken är att inget känns chockerande eller ögonöppnande. Det är väldigt typiska teman och resonemang som inte skapar en spänning. Bokens format - som är modernistiskt (huller om buller) - känns lite som en bagatell… Man kan läsa alla kapitel var för sig, varav vissa var bra … andra tråkiga.
Den får fyra stjärnor för att det är Boye, förtjänar nog en trea.
Den får fyra stjärnor för att det är Boye, förtjänar nog en trea.
May 27, 2021
I had to quit this one early. Disjunct narratives and overdone criticism of consumerism and the way we view women is apparently all it had to offer. I didn't find the writing appealing at all, nothing original was uttered - the 'philosophy' is high school level at best. For its time, this might have been a modern thought though I doubt that. Pretty sure the same themes have been worked through thoroughly about 100 years earlier already. There just wasn't any life or intellect on these pages.
March 3, 2025
Den här funkade inte alls för mig. En plottrig roman (där slutet med den lilla flickan skriver en på näsan) där berättarrösten ligger som ett täcke. Innehållsmässigt och tematiskt dock intressant och modernt - för att inte tala om aktuellt! Men det märks också att det är en debutroman; så mycket Boye vill säga och sånt stort patos! 2.5? Jag plågade mig igenom den.
December 31, 2020
Karin Boye’s writing is so poetic it becomes difficult to read. Astarte doesn’t have much plot, it is mostly a collection of situations that paint a picture of the world. Nevertheless, it’s a great book.
January 30, 2018
The second last chapter made the whole book for me. It was very ahead of it's time, but I find that that applies to most modern classics that is well known today.
January 24, 2019
En språkligt precis roman om det moderna konsumtionssamhället och dess hierarkiska strukturer, samt vår inneboende, kontinuerliga längtan. Gillade verkligen!
Displaying 1 - 30 of 56 reviews