Dorian hade verkligen bestämt sig för att skärpa sig och börja ta ansvar. Men dessvärre har hans försök att ställa allt till rätta istället orsakat inbördeskrig bland Stockholms bortbytingar. Nu rustar både Väsenverket och De överblivnas armé för strid, och Dorian och hans vänner dras in i ett kaos av intriger och mörka hemligheter. Hans nya liv som älva hade kort sagt kunnat börja bättre.
Han har svikit killen han är kär i, svikit sina mänskliga föräldrar och själv blivit förrådd av sina närmaste.
Hur han än försöker verkar han bara lyckas göra allting värre.
Vem kan han lita på? Inte på sig själv i alla fall.
Till råga på allt visar det sig att De överblivnas armé har en plan som kräver hans hjälp. Och de är beredda att göra vad som helst för att få honom att lyda.
De dödas längtan är andra delen av Bortbytingar, en trilogi i ett nutida magiskt Stockholm där nordiska väsen lever dolda bland oss, och vardag och magi existerar sida vid sida.
Berättelsen börjar relativt lugnt, och fortsätter ganska lugnt. Det är inte lika mycket action i denna bok som det var i den första delen av trilogin. Här får läsaren i stället bygga på sina kunskaper i takt med att Dorian lär sig mer om bland annat sig själv och väsen. Trots avsaknaden av riktigt explosiva scener är boken välskriven. Jag får känslan av att packa upp en ny men ändå bekant värld pö om pö. Gustav Tegby bjuder på en del vändningar i berättelsen och jag ser verkligen fram emot den avslutande delen i trilogin.
Jag vet inte varför denna inte fångade mig på samma sätt, första slukade jag verkligen. Men kommer ändock läsa fortsättningen eftersom det är en trevlig miljö att visas i.
Det tog sig i del två. Saker som var oförklarliga i del ett fick svar här och äventyret är rafflande. Känslorna rätt grunda men det är okej för det hela är ju en saga.