Hertha

Nya teckningar utur hvardagslifvet #9

by Fredrika Bremer

This is a pre-1923 historical reproduction that was curated for quality. Quality assurance was conducted on each of these books in an attempt to remove books with imperfections introduced by the digitization process. Though we have made best efforts - the books may have occasional errors that do not impede the reading experience. We believe this work is culturally important and have elected to bring the book back into print as part of our continuing commitment to the preservation of printed works worldwide.

Genres: Classics, Feminism, Fiction, Sweden, Swedish Literature

384 pages, Paperback

First published January 1, 1856

About the author

Fredrika Bremer was a Swedish 19th century writer and one of the earliest and perhaps most influential women rights activist in the country.

Born into a wealthy family in the Swedish speaking parts of Finland Bremer recieved a thorough education including a Tour d'Europe.

In 1828 she she started to publish her series Teckningar utur hvardagslifvet (Drawings from the everyday life), in which her story Familjen H... (The Family H...) was included. The work drew influences from the English 'novel of letters', as well as the utilitism of Jeremy Bentham and the works of Freidrich Schiller. The work was widely acclaimed and she continued her writings by publishing Grannerna (The Neighbours) and Hemmet (The Home).

Inspired by Alexis de Tocquevilles she travelled to the United States by herself and stayed for over a year. Bremer was dissapointed by the experience since she could not condone with policies such as slavery. She was however somewhat influencal in the US at the time, having many of her works translated by Mary Howitt, and she was mentioned in Little Women by Louisa May Alcott.

Her most important work would be Hertha. The book caused such a major discussion about the role of women in society that the Swedish parliment decided to grant unmarried women over 25 years of age legal majority. It also lead to the foundation of all women higher education schools.

Reviews

[Karenina (Nina Ruthström) · Rating 4 out of 5]

En feministisk boknörd kan väl knappast göra skäl för sitt epitet utan att ha läst vårt lands första stora idéroman av kvinnorörelsens förkämpe Fredrika Bremer. Hon kanske inte inledde första vågen (det gjorde Nordenflycht ett sekel tidigare), men hon med sitt emancipatoriska arbete ett avtryck som består. Romanen kom ut 1856 och gav upphov till ”Herthadebatten”, om ogift kvinnas myndighet. På 1800-talet stod Sveriges kvinnor under sina mäns, fäders eller andra manliga släktingars förmyndarskap. Fredrika Bremer hade själv lyckats bli myndig 16 år innan hon skrev Hertha, genom att få sin ansökan godkänd av kungen. Som myndig och fri från sina föräldrars förtryck (de var döda) lät hon publicera detta feministiska manifest för vilket hon ”neppeligen väntar nåd af någon svensk man”. ”Jag har för mycket smekt och lekt, och undvikit att stöta och såra”. Lik en tragöd skrev Bremer om den heliga Herthas lidanden varvat med mytologi. I Hertha belyser hon också kvinnors utbildningsmöjligheter och arbetsrätt, kvinnor inflytande på bostadsbyggandet, synen på barnuppfostran och kvinnohistoria som undervisningsämne. Några år efter att boken kom ut fick adel och präster, domare och kungen se sig besegrade, då riksdagen beslöt att ogifta kvinnor över 25 år kunde anmäla till domstol att de ville bli myndiga. 1865 blev de automatiskt myndiga när de fyllde 25 och 1884 sänktes åldern till 21.

Det är så spännande att äntligen kliva in genom Hertha-gate. Flera kvinnliga karaktärer i romanen bär fågelnamn som fru Dufva, Svanberg och Uggla. Passande eftersom kvinnor på den här tiden tvingades leva som vingklippta fåglar. Kvinnorna är många och olika. På 1800-talet var det i den nedre klassen överskott av ogifta unga kvinnor som hade svårt med sin försörjning (incel-problematiken är med andra ord inget nytt). För vår protagonist Hertha Falk är mansbristen ingen förlust, hennes första prioritet är inte att gifta sig. Hon vill vara fri att söka kunskap och vara en del av samhället. Hertha bor med sin patriark till far och sina systrar. Hon är en rak och egensinnig ung kvinna. På många sätt lik författaren i sina strävanden efter jämlikhet och jämställdhet.

”Hon är styfsint och trillsk, säger jag, och behöfver tuktas. Det är duger inte för flickor att få ha sin egen vilja, eller att få råda sig sjelfva. Och det är nu, en gång, min vilja, att mina döttrar skola rätta sig efter min vilja, och inte säga, eller göra något som är mig mot. Jag är herre i mitt hus…”

Vår kvinnliga hjälte bär sin far i sina armar ur ett brinnande hus, hon hjälper fattiga och utstötta, hon lugnar ner en argsint karl genom att spruta vatten på honom, likt Emil i Lönneberga. Hon är god, hennes själ är ren och hon framställs som en klanderfri person. Effekten är moraliserande. Det rimmar illa med min moderna syn på realism – vilken är den genre romen sorterades in under. Men det är ändå gott om realism i Herthas bitvis låga sinnesstämning, i de vardagliga poängerna som löper parallellt med de högre spörsmålen och i representationen av fattigdom, oönskade graviditeter och annat elände.

Språket är förstås gammaldags men inte svårläst. Jag upptäckte att jag tycker det är kul att läsa ”gamlare svänska om hvita qvinnor”. I min version från Vitterhetssamfundet finns dessutom ord- och sakförklaringar längst bak. Det är dock inte språket som i första hand gör den här gamla klassikern till en mäktig läsupplevelse. Det är hur förbehållslöst Bremer presenterar temat och karaktärerna som i en 1800-talskontext är rentut enastående. Vilken klokskap och vilket mod Fredrika Bremer måste ha besuttit. Hon var ingen Daddy’s girl (även om Hertha ibland framstår som det). Att vara så långt före sin tid skulle kunna ta livet av en vanlig människa, Bremer stod inte bara pall (hon led dock av depression) hon lyckades förändra och göra skillnad. Hon skapade en roman som bär inom sig ett evighetsfrö. Läsningen får mig att rysa.

”Menniskosinnet liknar den Svenska ö, (östersjöns öga, Gottland!) som, enligt en gammal sägen, länge syntes ömsom höja sig öfver hafvets yta, ömsom sjunka under den, ända till dess man bar ut eld till ön, hvarefter den blef stadigt uppe. Så stiger, så sjunker ömsom den oroliga ljussökande själens ö, ända tills en eld tändes i den, en eld som heter:…”

Och vad den elden heter är upp till var och en att finna. Att läsa Bremers bok om Hertha kan vara en hjälp på vägen.

[Eoinda · Rating 4 out of 5]

Hertha was a very important book for Swedish feminism and is about a woman whose father who embezzles her money and refuses to let her sister and later her marry the man she wants. It's more of a political manifesto than a book, but it's rather good. I passionately hate Hertha's father, so it did engender some strong emotions. It needs to be read as a document of (and a challenge towards) its time. We women of today have it immeasurably better and many of the things Hertha fights for (mostly freedom for and education of women) became reality. However, one does recognize some small parts even today especially when it comes to the men "courting" (or harassing) Hertha.

On a side note, I loved how Bremer used the chapter headings to frame and interact with the story by in many cases having an unfinished sentence in the earlier chapter finished in the next heading or letting the heading tell us what an otherwise incomprehensible beginning is about. I do think this is quite unusual and rather charming.

[Ina · Rating 5 out of 5]

Var ska jag börja? Böcker skrivs sällan så här längre. Den är djupgående i detalj samtidigt som språket driver manuset framåt. Vardagliga poänger tillsammans med de stora själsfrågorna samarbetar i harmoni. Boken är vad den lovar; en djupdykning i en själs historia. Läsaren får lära känna Hertha samt hennes omgivningar och följer dem under hennes levnadsår. Fredrika Bremer argumenterar kraftigt för kvinnors frihet (och boken var en del i argument för emancipationen av kvinnor i Sverige). Vad läsaren förstår efter läsning är att vi i feminismens fråga kommit en bit på vägen, men samtidigt blir det sorgligt tydligt att fortfarande har vi inte kommit så långt som vi borde. Med andra ord: boken är fortsatt aktuell. Om så inte för den fortfarande samhällsaktuella frågan om kvinnors frihet så för den fantastiska berättartalangen på display här. Var en fröjd att läsa och jag önskar att den var en erkänd del av svensk klassisk kanon - där den hör hemma.

[Lorens · Rating 4 out of 5]

Old fashioned, pathetic, religious, moralizing etc - and yet still a gripping and moving novel about a woman´s fight for freedom!
Beautiful old fashioned Swdish language in a style which has been lost today.
Really worth reading!

[Noor Dessein · Rating 4 out of 5]

Astonishingly radical for the 19th century

[Charlotta · Rating 4 out of 5]

I was pleasantly surprised by this book. It was interesting and the narration felt very... cozy. We've also talked about Bremer and this book in school, which made the reading experience a fun one.

[Lyona Rexedal · Rating 3 out of 5]

Att den här boken är skriven av en banbrytare och förgrundsgestalt i arbetet för kvinnans frigörelse blev min anledning till att läsa den.
1800-talet var en tid då hen skulle vara blek i hyn och överviktig för att visa status och välstånd och som kvinna vara eftertraktad. Det här var en tid då kvinnor var omyndiga och sysselsatte sig endast med hushållssysslor och barnafödande.
Berättelsens huvudperson är en ung kvinna från en ganska välbärgad familj. Hon är missnöjd med det meningslösa livet hon lever som är kvinnans lott. Samtidigt är det en omvälvande tidsperiod i historien.
Boken är skriven i mitten på 1800-talet vilket gör att språket är föråldrat. Huvudpersonens starka religiösa tro får texten att låta som någon slags bibelläsning. På vissa ställen talar författaren direkt till oss läsare. Ingen direkt spänning i själva händelsen men det som är intressant är en tydlig bild av hur människor tänkte och resonerade på den tiden. De föreskrivna moraliska normer är viktiga, det är viktigt vad andra tycker om en och kvinnor i brist på betydande sysselsättningar hängav sig mycket åt skvaller.
“En sådan oförskämdhet! Vackra lärdomar hon lär ge dem, hon, som har ett oäkta barn. Och därtill tar hon sent om aftonen emot besök av en herre, som lär vara far till hennes barn. Vem han är, har jag inte kunnat få reda på, men det ska jag minsann leta ut. En sådan historia!”
Huvudkaraktären är missnöjd med samhällsordningen där kvinnan har en i allra högsta grad underordnad roll och är omyndig.
“...jag vet, Yngve, att män sådana som du och lagman Carlsson, äro få i världen, och jag fruktar att det ska dröja länge ännu innan Sveriges lagstiftare skola medgiva kvinnans rätt till full mänsklig och samhällelig utveckling, länge innan de för Sveriges döttrar skola öppna läroanstalter, som ge de tillfälle till kunskap och självbestämmelse, med ett ord, innan de göra för dem vad de gjort för landets söner.”

Lite väl seg läsning och ganska dyster berättelse då tidslinjen är livet från början till slut. Boken kanske passar de som är intresserade av att studera kvinnans förändrade roll ur historisk perspektiv. Den ger en del intressanta uppgifter, men som nöjes läsning lite för ålderdomlig text och även upplägg.