En svensk liten sommarkaramell. "Om du bara visste" är en vacker och fängslande roman om två kvinnor som möts över generationsgränserna. När Elin en dag hittar en förlovningsring i pojkvännen Zachs ficka får hon panik. Hon packar en väska och beger sig hals över huvud till Hallands Väderö en plats som hon svurit på att aldrig återvända till. Här får hon dela fyrvaktarbostad med Anja, en äldre dam som kommit till ön för att måla. Båda plågas av smärtsamma minnen från det förflutna och släpper inte gärna någon inpå livet, men efter en regnig kväll i en kohage rämnar några av de murar de ägnat så lång tid åt att bygga upp. Sommaren på ön förändrar allt. Omgivna av öns dramatiska naturlandskap utvecklar de två kvinnorna en djup vänskap, och tryggheten de känner i varandras sällskap ger dem modet att glänta på de inre dörrar som så länge varit låsta. Plötsligt blir den enas frågor den andras svar ...
Bokens första halva var kanske en av mina bästa och finaste läsupplevelser, fem stjärnor utan att tveka. Jag skratta, grät, ville vara i boken och ville ibland fly från den ångest som sidorna stundtals andades. Fantastisk. Bokens andra halva var svårare att greppa, hänga med i, segare. Ibland funderade jag på hur jag kunde ha så många sidor kvar att läsa, vad mer fanns att berätta om inget hände. Jag måste dock lägga till, att trots att vägen dit var lite långsam där på slutet, så var slutet och bokens sista sidor underbara. Jag kanske kommer byta till fyra stjärnor om ett tag, får se hur boken kommer ligga kvar i mig tiden framöver här…
"If you only knew" was sweet but a bit slow and just a bit too unrealistic--I know Swedes have a lot of vacation but months and months to wallow in one's troubles in a cabin on a little island isn't exactly reality.
En bra debutbok som skildrar två kvinnors liv! Den skildrar hur det var förr i tiden i ett gammalt äktenskap och hur det är nuförtiden. Kvinnornas öde flätas samman på ett vackert sätt.
Eftersom jag oftast inte läser denna genre så måste jag ändå säga att jag är positivt överraskad. Den här romanen, som inte alls är lika ”feel good” som Säfstrands andra böcker, skildrar de två kvinnorna Elin och Anja. Deras vägar möts när Elin hyr in sig hos Anja och deras vänskap blomstrar, samtidigt som Elins och Anja vardera tampas med demoner från tidigare upplevelser i livet. Boken är väldigt fin och det är en stundtals jobbig läsning då saker som uppdagas är väldigt tragiska. Jag tycker dock att det blev lite tungt ibland då tempot var ganska lågt och därför var det lite svårt att faktiskt ta sig igenom hela boken, speciellt när stora delar bestod av att Elin och Anja vältrade sig i sin egen sorg.
Berättelsen utspelar sig på en ö i skärgården och naturen beskrivs väldigt vackert och Säfstrands sätt att skriva tilltalade mig verkligen. Dock finns det väldigt mycket som kändes lite för verklighetsfrånvänt och överdrivet vilket också gjorde det hela mindre intressant. Jag tyckte också att slutet kom för hastigt med tanke på hur utdraget allting annat varit.
Summan av kardemumman är i alla fall att den här romanen är väldigt fin, om något för dyster och långtråkig, men trots detta helt klart läsvärd för den som gillar ett levande språk och en sorgsen men hjärtevärmande historia.
Elin är en sån som flyr istället för att möta konflikter. Hon har alltid gjort så. Hon flyr till Hallands Väderö där hon hyr ett rum av den äldre kvinnan Anja, som tillbringar dagarna med att måla. Elin och Anja utvecklar en speciell vänskap och deras historier rullas upp och flätas samman. Elins mamma är psykiskt sjuk och varit under hela hennes uppväxt, vilket gör berättelsen känslomässigt spännande. Det här är en roman, ingen feelgood som jag trodde. Trodde att det skulle vara en lättsmält och lättglömd mysbok men den lämnar kvar en känsla länge efteråt.
Bokens avslutande del där Anja åker till Paris fyller ingen som helst funktion för berättelsen, den leder inte framåt och jag tycker att den bara är överflödig.
Edit: efter tre månader har jag insett att boken är en 4 och inte 3.
Första halvan var riktigt bra. Bra språk, bra beskrivit och man ville veta mer om huvudkaraktärernas liv. Andra halvan var inte alls lika bra.. Men gillade slutet!