Vardagar 2

Vardagar #2

by Ulf Lundell

Swedish / Svenska

Genres: Nonfiction, Music, Biography, Diary

1 pages, Pocket Book

Published October 8, 2020

Reviews

[Mind the Book · Rating 4 out of 5]

Lundells vidare betraktelser från gården utanför Simrishamn. Stör sig fortfarande på nyliberaler, Läckberg, Mello och På spåret. Instämmer i det. En person från mitt 90-tal hade en länga alldeles i närheten och dessutom liknande kynne - var omtänksamt faderlig och blev t.ex. deprimerad i en vecka över en död katt i dikeskanten - och jag känner som Uffe själv ömhet för trakten och Sverige generellt samtidigt som själen vill ha uppbrott och frihet.

Den här gången känns texterna mer content-medvetna. Men vem fan är inte det? Även genom den här boken får jag en inrikesnyhetskrönika med några års fördröjning. En del saker har inte gått mig förbi, exempelvis hashtag knytblus.

Trots tusentals dagbokssidors samvaro med återkommande åsikter och tankemönster förvånar författaren ibland, genom att hylla Veronica Maggio eller läsa Stål och beställa Brinn Oslo Brinn . Favoritpassager är de med:
1. Radbrytning
2. Tomrum för dramatisk effekt.
3. Ett existentiellt en-menings-uttalande, som "Jag får ingen ordning på mitt liv. " eller "Så jävla trött." eller "Har jag skrattat idag? Ja."

Tycker verkligen om att läsa om andras vardagar. En skillnad mot Noréns dagböcker är att Lundell knappt nämner sina barn. Kanske är det ett val.

[Online Stig · Rating 2 out of 5]

Nä nu blev det tjatigt

[Karenina (Nina Ruthström) · Rating 4 out of 5]

Jag var inte jätteimponerad av Vardagar (1), tyckte det var för mycket sur gubbe. Men ärligheten och samhällskritiken gjorde att jag ändå var sugen på den här. Förmodligen min egen inre sura gubbe som tar alltmer plats och vill känna sig förstådd. Kanske var mina förväntningar nu bättre kalibrerade för jag tycker det här är en riktigt fin läsupplevelse. Som namnet antyder är det vardagsbetraktelser och njutningar i form av blå himmel och fågelkvitter i kombination med tankar på sex, politik, filosofi, kroppen med mera. Irritation över fågelskit på altanen följer på oro för den globala uppvärmningen. Stora och små bekymmer och glädjeämnen snurrar om varandra i Lundells vardag, liksom i min. På så sätt blir det här en berättelse om vad det är att leva här och nu i vårt land. Eller ja, snarare 2018 som är året den här dagboken berör.

Bitvis är det komiskt och jag skrattar högt, exempelvis när han målar som besatt och allt blir skit, eller när en ruta i badrumsgolvet inte värms upp. Är det värmepumpen som är kass? Minnen från barndomen strös ut som chokladbitar i müslin, det finns inte så många så man njuter extra när man väl får tag på en. Folk som lägger sig för nära på stranden och yogajävlar som ska visa hur präktiga de är, varvas med ilskan över blå politik, samhällets orättvisor och maktmissbruk.

Han är ju sur alltså. Och det ska man väl helst inte va "i det här jävla landet". Å ena sidan gillar jag att han är sur, vem är inte det? Privatiseringar, krig, utvisningar, våldtäkter och allt annat som finns att vara arg över. Å andra sidan gillar jag inte när han skriver ner hela människor och öppet delar sin avsky mot exempelvis Annie Lööf.

Det är gulligt att han skrivit ”det finns bra folk av båda könen, av alla kön". Att han diggar på Beyoncé och läser Brinn Oslo brinn.

En bok är en monolog som ska bli en dialog genom att tala till en läsare. Att lyssna till Vardagar 2 är lite som att samtala med en vän, fast bara lyssna. Människor vill ha något av varandra, och ge en bit av sig själv till någon annan. Jag upplever att Lundell gör just det, han är bjussig, han visar sin sårbarhet och ger mig sin berättelse utan att skönmåla.

[Ali Esbati · Rating 4 out of 5]

Ja, vad ska man säga. Jag är fascinerad över att Ulf kan göra sådana intressanta och faktiskt nyfikna observationer och analyser av samhällstendenser och politik, och återkommande uttrycka sin berättigade och precist uttryckta avsky för både nyliberalismen och SD:s reaktionära högerpopulism, och ändå, ändå, så ofta vara helt hjälplöst fast i islamofobi och så mottaglig för senast lästa artikel/utspel om invandring, brottslighet, integrationsproblem. Likväl, man läser/lyssnar vidare. Som en trots allt, under den muttrande ytan oerhört varm, intelligent och charmig gubbe som man vill ha i närheten. Som vidgar världen med sina minnen och sin livslust. Gillar att höra honom prata om musik förstås, men också mat. Som detta minne av Toscana: "Sömsta pizza jag ätit. Ingen oregano ens".

[Therése Mellby · Rating 3 out of 5]

Vardagsbetraktelserna från Lundell på Österlen fortsätter. Det är allt från natur till politik till barndom och musik. Det är roligt och gnälligt och förvånansvärt trevligt att lyssna på. Och med tanke på hur mycket Lundell förekommer i skvallerpress så uppskattar jag ärligheten och sårbarheten som då och då kikar fram. Det är modigt.

[Christian · Rating 5 out of 5]

Jag vet inte vad det beror på, men jag gillade "Vardagar 2" mer än föregångaren. Kanske beror det på att min sinnesstämning efter flera månaders covidisolering gjort att igenkänningsfaktor blivit högre, eller så är det helt enkelt en bättre skriven bok. Att läsa den känns snudd på meditativt. Ibland skrattar jag högt, ofta nickar jag igenkännande, speciellt åt Ulf Lundells starka avsky för årets mörka månader i allmänhet och januari i synnerhet. En mycket bra bok!

[Merkurius · Rating 3 out of 5]

Ganska tröttsam men ändå tillräckligt bra för att jag ska tycka om den. Hur som helst tyckte jag att Vardagar 3 var betydligt starkare.

[Charlotte · Rating 3 out of 5]

Svårt att sluta läsa, men lite väl meta.

["Robert Ekberg" · Rating 3 out of 5]

Vassare än ettan. Argare. Inte själva nivån av ilska utan snarare mängden ilska. Slev slängs. Bäst och kanske mest emotionellt blir det när han en grå dag blir förbannad när han måste tända lamporna mitt på dagen. Ensamhet.

“Varför finns inte det som inte finns?” (s. 497).

“Längesen man hörde ordet pulla tycker jag” (s. 573).

[Jeffreyleepierce · Rating 4 out of 5]

Jag tycker om Ulf Lundells texter. Då är det också svårt att inte gilla hans Vardagar.

[Anders Demitz-Helin · Rating 4 out of 5]

A good summer company. No need to think that much. Political correctness on a fairly sound level. Nothing more Swedish to be found. Finding really excellent swedish male writers is mission impossible nowadays, so this old man is as good as it gets.

[Harald · Rating 4 out of 5]

Gillar ändå denna härliga blandning av gubbgnäll, ytligheter och mycket tänkvärda funderingar över litteratur och livet. Och härliga naturskildringar.

[Snoozygirlie · Rating 2 out of 5]

Känns som en tröttare Lundell än både 1:an och 3:an. Det brukar vara skönt att läsa hans vardagliga iakttagelser men här blir det mest långdraget, segt, mycket tillbakablickar till barndomen som gör det till en annan typ av bok.
Kanske va 2018 ett extra tungt år, det känns mer hopplöst, ilsket och sorgset, samtidigt uppskattar man att han bjuder på sina innersta känslor, både bra och dåliga, det är inte lätt att erkänna sina sämre sidor och det bjuder han verkligen på. Om jag inte hade läst 3:an redan skulle jag nog gett efter den här boken, men nu vet jag att det blir andra tider och starkare iakttagelser framåt.

[Anneli Waara · Rating 3 out of 5]

Tillbaka hos Lundell, ett jobbigt, mindre inspirerat år. 2018. Ett förhållande som tar slut, en kamp att överleva ensamhet och tristess och att världsutvecklingen är dyster. Fragment av vardagen och ibland bara så få ord som möjligt av en slags orkeslöshet snarare än att poesin flödar. Men även jag var ofta trött när jag läste och det påverkar. En artikel ur DN citerad s 567 och framåt ger en intressant analys av fascismens återkomst i samtiden, som populism. Hejdå för denna gång Lundell, ses.

[Ulrika · Rating 3 out of 5]

Mer av Ulf Lundells vardagsbetraktelser. Bra promenadsällskap. Han säger att han inte städar så mycket som många (inklusive jag) verkade tro när de läste ettan. Och att han absolut inte ville spela in betraktelserna som ljudböcker. Och här går jag och lyssnar och tycker det är ett bra sätt att inta dessa böcker.

[Daniel Svensson · Rating 3 out of 5]

3,5

[Andrea Johansson · Rating 5 out of 5]

Världsklass!

[Hillevi Forsgren · Rating 5 out of 5]

Helt underbar

[Anna · Rating 3 out of 5]

Intressant tidsdokument

[Peter · Rating 4 out of 5]

Intimt och befriande oängsligt. En röst från vänster som vågar tycka fel och skava, vara nyfiken och lära. Stor igenkänning om åldrande och samtid

[bokmal · Rating 4 out of 5]

Härlig blandning av aktuellt nyhetsflöde, kulturrecensioner, naturens växlingar och vardagliga sysslor på Österlen. Välskriven och underhållande.

[bejbi_187 · Rating 1 out of 5]

Förväntningarna blev inte mötta. Trött bok med trötta resonemang. Svår att ta sig igenom.

[Anders · Rating 4 out of 5]

Liknande del 1. Dagboken fortsätter 2018. Gammal fru dör. Sorg över en separation. Metoo rullar på. Fascinerande liv , ändå. Alla stugägares våta dröm - sitta på sitt gods och…läsa?

[ems]

ulf genom allt

[Torbjörn Nilsson · Rating 4 out of 5]

Glad att han läste in den, trots inledande motstånd! Läser förträffligt. Läste/ lyssnade på Vardagar, men denna skulle jag inte orka läsa. Men som tänkvärt och underhållande skval att lyssna på i hushållssysslorna är den utmärkt och berikande. Att jag är jämnårig med Uffe gör inslag om krämpor, åldrande och väntande död väl igenkännliga.
Många bra musiktips också, t ex "Dust My Broom" med Elmore James.
Ska bli spännande lyssna på fortsättningen om 2019 med turné, som jag övervägde att uppleva i bl a Oskarshamn, Karlskrona och Husqvarna. Och slutligen gjorde på avslutningen i Göteborg. Bästa Lundellkonserten jag varit på. Stor spelglädje!
Och undrar om han ska återse kvinnan vid disken för frysa veg.produkter...