Långt ute i Söderhavet ligger Ön. I eget majestät, bortglömd och paradisisk under palmerna. Där arbetar Olivia, en svensk läkare, sedan tjugo år i sjukstugan. Hon har blivit en självklar del av Ön, älskar Taip men deltar även i danserna på Udden.
När turister från en lyxkryssning anmäler sexuella övergrepp på Ön skickas Christian, en brittisk socialchef, dit för att utreda sanningen bakom anklagelserna. Under några heta månader kommer allas föreställningar om frihet, sexualitet och skuld ställas på sin spets.
Ön är en av Samväldets sista kolonier i Stilla havet. Vems är paradiset? Och vem kan lämna förställningen om det?
Baksidetexten låter så jävla bra, men det blir bitvis så klyschigt och förutsägbart att det drar ner helhetsintrycket. Sedan tycker jag inte riktigt att boken behandlar eller på något sätt diskuterar gråzoner eller sexuella övergrepp eller rasism/kolonialsm för den delen. Det känns som att djupare eller mer tabubelagda frågor undviks eller liksom lämnas till sitt öde.
Jag blev besviken på den här boken. Den hade fått flera bra recensioner och verkade mycket intressant. Men tyvärr rann det hela liksom ut i sanden. Lundberg berör flera viktiga ämnen; kolonier kontra kolonisatörer, sedvänjors vara eller icke-vara och vems syn på en sedvänja som är den rätta och/eller bästa, kärnvapenprov etc. Jag begär inte att hon ska ha någon lösning på dessa problem, definitivt inte och inte heller att personerna i boken ska ha det. Men ändå, gör någonsin den omogna svenskan på ön upp med sitt självklara (man får i alla fall intrycket) accepterande av öns lättsinniga inställning till sex och graviditeter. Har hon köpt männens syn och kvinnornas tysta accepterande? Och framför allt hur fortsätter hon att tänka? Och hur fortsätter livet på ön? Blir allt bara frid och fröjd och inga flickor tvingas (?) längre till hårdhänt sex. Kan de kvinnor som anklagat män för våldtäkt fortsätta att leva där? Dock gillar jag slutet, även om det inte känns särskilt tillfredsställande.
This entire review has been hidden because of spoilers.
En ö i Söderhavet blir utsatt för granskning efter anmälan om sexuella övergrepp. En grupp britter kommer till den tidigare kolonin i syfte att ta reda på vad som har hänt. Vad de upptäcker är ett samhälle med helt annan syn på sexualitet och rättskipning.
Inte helt bekväm läsning för att uttrycka det milt, men en bra skriven bok som fick mig att fundera mycket. Man tvingas vidare i boken med oerhört kluvna känslor... får nog läsa mer av Lotta Lundberg!
Om MeToo innan MeToo uppstod. Jag tror att den här romanen får alla att ifrågasätta sina åsikter till sexualitet och övergrepp, oavsett var man stått inledningsvis - och det är såklart intressant. Tankeväckande men inte alltför djup, komplexa karaktärer som jag aldrig riktigt förstår, och ett snuddande vid problematiska ämnen kring kolonialism, rasism och maktstrukturer. Väldigt lockande miljö och väldigt bra skrivet.
Jag tycker boken var riktigt bra. (Hittade dock någon mening här och där som borde skrivas om och något ord som blivit fel (solen skulle vara stolen på något ställe.) Den var lättläst och svår att släppa ifrån sig. Jag ville hela tiden läsa vidare.
Jag blev lite arg över hur blåögda en del av personerna var, men det var ju mest för att jag tänkte mig in i deras situation. Det blev lite småskratt också för en del gånger var det som hände kul. Enkelt kan man säga att jag gillade boken och kan varmt rekommendera den. Den är verkligen läsvärd.
It was ok. Probably better as a book than as a audiobook. Although the actress Lo Kaupi reading has a good voice it's way too fast and you easily get lost between the scenes as there's no breaks inbetween. Storywise it's quite good though. During listening I read somewhere that it's based on real events. Hard to believe at the same time that it's not...