What do you think?
Rate this book
Hatet-trilogin #1
De man die met poppen speelde
Linn Stahl, een whizzkidd en cryptologie-expert, wordt door de politie om hulp gevraagd bij het oplossen van een macabare moord. Een jonge vrouw is dood gevonden in een appartement en de moordenaar heeft haar zo opgemaakt dat ze net een porseleinen pop lijkt. Als het onderzoek connecties begint te vertonen met de extreem-linkse beweging waar Linn ooit lid van was, lijkt haar eigen veiligheid in het geding te komen. Tegelijkertijd worden er meer dode vrouwen gevonden en als Linn en rechercheurs Stenlander en Svensson op het punt staan de moordenaar te ontmaskeren verdwijnt ze zelf spoorloos...
402 pages, Kindle Edition
First published October 1, 2016
10 people are currently reading
187 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 58 reviews
November 21, 2016
SWEDISH REVIEW
Inledningen av Mannen som lekte med dockor var mycket spännande och lovande. Action direkt, precis den typen av start som jag gillar och man får genast en ledtråd till bokens titel. Något jag hade lite svårare för var bokens högerextrema fokusering. Jag kan tänka mig att om man har ett intresse av att läsa böcker som tar upp högerextremismen frammarsch som kommer denna bok att falla läsaren i smaken. Personligen, är den inte något som intresserar mig så mycket, vilken gjorde att mitt intresse då och då under läsandets gång falnade. Jag hade desto lättare att engagera mig i de brutala morden som sker och polisens försök att finna mördaren.
När det gäller karaktärerna så tog det ett tag för mig att fatta tycke för dem. Jag hade förövrigt svårt i början att separera Erik och Rickard från varandra. Det kan vara de vanliga svenska namnen som gjorde det svårt att då och då veta vem som var vem. Linn, krypteringsexperten, gjorde inte heller ett stort intryck på mig. Men framåt slutet så kände jag ändå att de hade blivit intressanta nog att följa att jag utan tvekan skulle läsa nästa boken i trilogin för att se vad som kommer hända härnäst.
Något som Magnus Jonsson är riktigt bra på är dock miljöbeskrivningarna. de är så målade att det kändes som att man var i Stockholm en vacker vårdag. Han kan verkligen skriva!
Tack till Modernista och Louise Bäckelin Förlag för recensionsexemplaret!
ENGLISH REVIEW
Encryption expert Linn Stahl is working on her doctoral thesis at KTH when the police contact her for help with an investigation of a series of brutal murders. Young women are found murdered and carefully transformed into dolls in Stockholm.
Linn has been a member of AFA Antifascist Action - an organization that is blacklisted by the Security Service - and is already convicted of crimes against national security. So it is with mutual suspicion she starts working with detectives Rickard Stenlander and Erik Svensson.
While the women's killer pick new victims does the right-wing forces win new terrain in Sweden.
The question is whether Linn and police are all driven by the same motives...
********
The beginning of The Man who Played with Dolls was very exciting and promising. Action directly, just the kind of start that I like and you immediately get a clue to the book's title. Something I had a bit more difficult for the books extreme right focus. I can imagine that if you have an interest in reading books that take up how right-wing extremism is gaining momentum will this book appeal to you. Personally, it's not something that interests me very much. And, that meant that I now and then during the book did I feel that my interest faded a bit. I had the easier to connect with the storyline that deals with the brutal killings that take place and the police attempt to find the killer.
As for the characters, it took a while for me to take a liking to them. I had some hard time at first to separate Erik and Richard from each other. It may be the common Swedish names that made it difficult to occasionally know who was who. Neither did Linn, the encryption expert, impress me that much. But, towards the end, did I feel that they become interesting enough to read about that I would undoubtedly read the next book in the trilogy to see what will happen next.
Something Magnus Jonsson's really good at, however, is environmental descriptions. They are so well described that it felt like you were in Stockholm, a beautiful spring day. He sure knows how to write!
Thanks to Modernista and Louise Bäckelin Förlag for the review copy!
Read this review and others on A Bookaholic Swede
Inledningen av Mannen som lekte med dockor var mycket spännande och lovande. Action direkt, precis den typen av start som jag gillar och man får genast en ledtråd till bokens titel. Något jag hade lite svårare för var bokens högerextrema fokusering. Jag kan tänka mig att om man har ett intresse av att läsa böcker som tar upp högerextremismen frammarsch som kommer denna bok att falla läsaren i smaken. Personligen, är den inte något som intresserar mig så mycket, vilken gjorde att mitt intresse då och då under läsandets gång falnade. Jag hade desto lättare att engagera mig i de brutala morden som sker och polisens försök att finna mördaren.
När det gäller karaktärerna så tog det ett tag för mig att fatta tycke för dem. Jag hade förövrigt svårt i början att separera Erik och Rickard från varandra. Det kan vara de vanliga svenska namnen som gjorde det svårt att då och då veta vem som var vem. Linn, krypteringsexperten, gjorde inte heller ett stort intryck på mig. Men framåt slutet så kände jag ändå att de hade blivit intressanta nog att följa att jag utan tvekan skulle läsa nästa boken i trilogin för att se vad som kommer hända härnäst.
Något som Magnus Jonsson är riktigt bra på är dock miljöbeskrivningarna. de är så målade att det kändes som att man var i Stockholm en vacker vårdag. Han kan verkligen skriva!
Tack till Modernista och Louise Bäckelin Förlag för recensionsexemplaret!
ENGLISH REVIEW
Encryption expert Linn Stahl is working on her doctoral thesis at KTH when the police contact her for help with an investigation of a series of brutal murders. Young women are found murdered and carefully transformed into dolls in Stockholm.
Linn has been a member of AFA Antifascist Action - an organization that is blacklisted by the Security Service - and is already convicted of crimes against national security. So it is with mutual suspicion she starts working with detectives Rickard Stenlander and Erik Svensson.
While the women's killer pick new victims does the right-wing forces win new terrain in Sweden.
The question is whether Linn and police are all driven by the same motives...
********
The beginning of The Man who Played with Dolls was very exciting and promising. Action directly, just the kind of start that I like and you immediately get a clue to the book's title. Something I had a bit more difficult for the books extreme right focus. I can imagine that if you have an interest in reading books that take up how right-wing extremism is gaining momentum will this book appeal to you. Personally, it's not something that interests me very much. And, that meant that I now and then during the book did I feel that my interest faded a bit. I had the easier to connect with the storyline that deals with the brutal killings that take place and the police attempt to find the killer.
As for the characters, it took a while for me to take a liking to them. I had some hard time at first to separate Erik and Richard from each other. It may be the common Swedish names that made it difficult to occasionally know who was who. Neither did Linn, the encryption expert, impress me that much. But, towards the end, did I feel that they become interesting enough to read about that I would undoubtedly read the next book in the trilogy to see what will happen next.
Something Magnus Jonsson's really good at, however, is environmental descriptions. They are so well described that it felt like you were in Stockholm, a beautiful spring day. He sure knows how to write!
Thanks to Modernista and Louise Bäckelin Förlag for the review copy!
Read this review and others on A Bookaholic Swede
March 17, 2021
Simo_Mica - per RFS
.
L’uomo che giocava con le bambole è ambientato in Svezia ai giorni nostri, l’azione si svolge principalmente a Stoccolma. Nel romanzo, il commissario Rickard Stenlander e l’ispettore Erik Svensson, su suggerimento della loro capa Louise Sjostedt, saranno aiutati nelle indagini per un caso fuori dal comune da sua nipote Linn Stahl.
Linn da giovanissima apparteneva al gruppo AFA – organizzazione antifascista che teneva d’occhio i gruppi neonazisti ed estremisti di destra. Era stata incriminata e condannata a 3 anni di prigione perché durante una manifestazione aveva intercettato la frequenza della polizia e dato indicazioni ai suoi compagni su come spostarsi e su chi attaccare durante i disordini. Ma è anche un’esperta di computer e lavora presso il Policlinico come analista.
I tre devono indagare sull’omicidio di una studentessa.
Al commissario Stenlander piaceva pensare di averle viste tutte. In vent’anni di onorato servizio sui luoghi di tanti reati gli era toccata la sua parte di sangue, morte e disgrazie assortite. Eppure la scena che lo attendeva nella stanza con la luce bianca lo fece trasalire, suo malgrado. Nello spettacolo che si trovò davanti c’era un che di studiatamente morboso, artefatto. (Tratto dal libro)
I personaggi di questo thriller non sono convenzionali, come, del resto, il crimine su cui indagano.
Ecco come sono i due poliziotti visti da Linn:
Il più anziano lo avrebbe smascherato anche a due chilometri di distanza. Camicia nera. Spalle larghe. Il classico look da sbirro. Mancavano solo gli Aviator. Quello di colore sarebbe stato più difficile da sgamare se fosse andato in giro da solo. Era travestito da rapper, forse per un incarico sotto copertura. I pantaloni cargo informi gli penzolavano fin quasi a spazzare l’asfalto. Il capellino Fubuse se lo era infilato salendo in auto. Ai piedi, come da copione, delle Adidas Run-DMC. (Tratto dal libro)
Invece Linn, classica bellezza bionda, adora andare in skateboard, gli spazi aperti, le bellezze della sua città ed è appassionata di numeri.
La loro collaborazione ha alti e bassi ma si crea, comunque, un rapporto e un affetto sincero.
Durante la caccia al serial killer, la situazione si complica quando, nel corso delle indagini, Linn scopre il sito internet Love Dollz che apparteneva al Fronte Patriottico guidato da Jorgen Kranz, vecchio e acerrimo nemico dell’AFA. Così la nostra eroina si trova ad avere alle calcagna sia un assassino che una organizzazione fascista.
Il libro porta il lettore nella vita sociale anticonformista di Stoccolma fra locali storici, organizzazioni criminali, razzismo, comuni sociali, feste e la mentalità borghese.
La trama è originale ma devo riconoscere che mi sono trovata sovrastata, a volte, dai numerosi personaggi appartenenti alle varie frazioni presenti nel libro. Ho dovuto rileggere interi passaggi per capire e fare i collegamenti. Da questo punto di vista ho trovato il romanzo un po’ dispersivo: l’intreccio, infatti, non è lineare e la moltitudine dei personaggi a volte confonde.
Tutto sommato un bel thriller, ma non all’altezza del suo predecessore Stieg Larsson o forse sono io che sono partita con aspettative troppo alte.
Sicuramente, però, leggerò il seguito.
.
L’uomo che giocava con le bambole è ambientato in Svezia ai giorni nostri, l’azione si svolge principalmente a Stoccolma. Nel romanzo, il commissario Rickard Stenlander e l’ispettore Erik Svensson, su suggerimento della loro capa Louise Sjostedt, saranno aiutati nelle indagini per un caso fuori dal comune da sua nipote Linn Stahl.
Linn da giovanissima apparteneva al gruppo AFA – organizzazione antifascista che teneva d’occhio i gruppi neonazisti ed estremisti di destra. Era stata incriminata e condannata a 3 anni di prigione perché durante una manifestazione aveva intercettato la frequenza della polizia e dato indicazioni ai suoi compagni su come spostarsi e su chi attaccare durante i disordini. Ma è anche un’esperta di computer e lavora presso il Policlinico come analista.
I tre devono indagare sull’omicidio di una studentessa.
Al commissario Stenlander piaceva pensare di averle viste tutte. In vent’anni di onorato servizio sui luoghi di tanti reati gli era toccata la sua parte di sangue, morte e disgrazie assortite. Eppure la scena che lo attendeva nella stanza con la luce bianca lo fece trasalire, suo malgrado. Nello spettacolo che si trovò davanti c’era un che di studiatamente morboso, artefatto. (Tratto dal libro)
I personaggi di questo thriller non sono convenzionali, come, del resto, il crimine su cui indagano.
Ecco come sono i due poliziotti visti da Linn:
Il più anziano lo avrebbe smascherato anche a due chilometri di distanza. Camicia nera. Spalle larghe. Il classico look da sbirro. Mancavano solo gli Aviator. Quello di colore sarebbe stato più difficile da sgamare se fosse andato in giro da solo. Era travestito da rapper, forse per un incarico sotto copertura. I pantaloni cargo informi gli penzolavano fin quasi a spazzare l’asfalto. Il capellino Fubuse se lo era infilato salendo in auto. Ai piedi, come da copione, delle Adidas Run-DMC. (Tratto dal libro)
Invece Linn, classica bellezza bionda, adora andare in skateboard, gli spazi aperti, le bellezze della sua città ed è appassionata di numeri.
La loro collaborazione ha alti e bassi ma si crea, comunque, un rapporto e un affetto sincero.
Durante la caccia al serial killer, la situazione si complica quando, nel corso delle indagini, Linn scopre il sito internet Love Dollz che apparteneva al Fronte Patriottico guidato da Jorgen Kranz, vecchio e acerrimo nemico dell’AFA. Così la nostra eroina si trova ad avere alle calcagna sia un assassino che una organizzazione fascista.
Il libro porta il lettore nella vita sociale anticonformista di Stoccolma fra locali storici, organizzazioni criminali, razzismo, comuni sociali, feste e la mentalità borghese.
La trama è originale ma devo riconoscere che mi sono trovata sovrastata, a volte, dai numerosi personaggi appartenenti alle varie frazioni presenti nel libro. Ho dovuto rileggere interi passaggi per capire e fare i collegamenti. Da questo punto di vista ho trovato il romanzo un po’ dispersivo: l’intreccio, infatti, non è lineare e la moltitudine dei personaggi a volte confonde.
Tutto sommato un bel thriller, ma non all’altezza del suo predecessore Stieg Larsson o forse sono io che sono partita con aspettative troppo alte.
Sicuramente, però, leggerò il seguito.
Read
June 11, 2021Ik ben al meerdere dagen bezig om door dit boek te komen, maar het lukt me niet. Dus ik leg het voor nu maar even aan de kant. Het begin is op zich wel redelijk, maar daarna kan het mij op de een of andere manier niet boeien. Misschien dat ik later nog een nieuwe poging ga wagen....
June 15, 2019
Mannen som lekte med dockor är en välskriven och spännande deckardebut. Det tar inte många sidor för att jag ska vara fast. Jag gillar tonen och språket, och blir speciellt förtjust i jargongen och den underliggande humorn. De tre huvudpersonerna, Linn, Rickard och Erik är alla tre väl tecknade, och man får växelvis deras perspektiv på vad som händer. Speciellt förtjust blir jag i doktoranden och krypteringsexperten Linn som karaktär. Bitvis är det ganska tekniska beskrivningar relaterat till Linns expertisområde, lite över mitt huvud trots att jag har en bakgrund inom teknik/naturvetenskap. Men det är inte så mycket så att det stör för den som inte kan, och förmodligen något som kan vara en bonus för de som förstår mer.
Mannen som lekte med dockor är inget för den känsliga för det är mycket som är groteskt och brutalt. Lite väl mycket stundvis. Början av boken är riktigt riktigt bra, men efterhand blir det lite mycket ”extra allt” och upplösningen är minst sagt speedad med maximal dramatik. Inte heller förstår jag inte mordmotivet fullt ut, då trådarna inte riktigt vävs ihop.
Det är utförliga miljöbeskrivningar från Stockholm i Mannen som lekte med dockor, och en grundläggande kunskap om geografin är en fördel i läsningen. Men beskrivningen är såpass bra och välutvecklad att det inte är något problem att hänga med. Jag gillar beskrivningen av karaktärernas vardag, även om jag upplever att beskrivningen av en doktorands vardag är något förenklad… Men å andra sidan är det uppfriskande att en doktorand på KTH får vara en huvudperson i en spänningsroman.
Mannen som lekte med dockor ska vara en hommage till Stieg Larsson och Lisbeth Salander. För mig som läste den trilogin för flera år sedan, och inte minns miljöer mm, så var det inte alls uppenbart. Utöver att Linn och Lisbeth är begåvade hackare så ser jag inga liknelser. Men de som kan sina böcker mer i detaljer kanske ser fler likheter.
Läsningen av den första delen i Hatet-trilogin har gjort mig riktigt sugen på att läsa de andra två delarna, för Mannen som lekte med dockor var en glad överraskning, och cliffhangern lovar ju att några av de lösa trådarna får sin förklaring i kommande böcker.
Omdöme: Välskriven spänningsroman i högt tempo och groteska detaljer.
Betyg: 4
https://lottensbokblogg.wordpress.com...
Mannen som lekte med dockor är inget för den känsliga för det är mycket som är groteskt och brutalt. Lite väl mycket stundvis. Början av boken är riktigt riktigt bra, men efterhand blir det lite mycket ”extra allt” och upplösningen är minst sagt speedad med maximal dramatik. Inte heller förstår jag inte mordmotivet fullt ut, då trådarna inte riktigt vävs ihop.
Det är utförliga miljöbeskrivningar från Stockholm i Mannen som lekte med dockor, och en grundläggande kunskap om geografin är en fördel i läsningen. Men beskrivningen är såpass bra och välutvecklad att det inte är något problem att hänga med. Jag gillar beskrivningen av karaktärernas vardag, även om jag upplever att beskrivningen av en doktorands vardag är något förenklad… Men å andra sidan är det uppfriskande att en doktorand på KTH får vara en huvudperson i en spänningsroman.
Mannen som lekte med dockor ska vara en hommage till Stieg Larsson och Lisbeth Salander. För mig som läste den trilogin för flera år sedan, och inte minns miljöer mm, så var det inte alls uppenbart. Utöver att Linn och Lisbeth är begåvade hackare så ser jag inga liknelser. Men de som kan sina böcker mer i detaljer kanske ser fler likheter.
Läsningen av den första delen i Hatet-trilogin har gjort mig riktigt sugen på att läsa de andra två delarna, för Mannen som lekte med dockor var en glad överraskning, och cliffhangern lovar ju att några av de lösa trådarna får sin förklaring i kommande böcker.
Omdöme: Välskriven spänningsroman i högt tempo och groteska detaljer.
Betyg: 4
https://lottensbokblogg.wordpress.com...
April 28, 2021
Un po' troppa roba, per i miei gusti, e un finale troppo accelerato.
Sicuramente pensato per la trasposizione cinematografica, per la descrizione delle scene di azione e i ritmi narrativi.
Ma il romanzo dovrebbe avere spazio anche per qualcosa in più, che aiuti il lettore a capire e a entrare nei personaggi, che invece rimangono un po' distanti...
Sicuramente pensato per la trasposizione cinematografica, per la descrizione delle scene di azione e i ritmi narrativi.
Ma il romanzo dovrebbe avere spazio anche per qualcosa in più, che aiuti il lettore a capire e a entrare nei personaggi, che invece rimangono un po' distanti...
February 28, 2021
”Hon visste inte vad som var mest förnedrande, att hon blivit kidnappad, fängslad och nästan dränkt. Eller att hon skulle bli tvungen att dra av sig den genomvåta tröjan som kylde ner henne och därmed riskera att någon såg henne och trodde att hon var en barbröstad vilsekommen amazon med en skruvliknande mejsel i handen, som kanske förvirrat sig från någon karneval. Men behöll hon tröjan på kunde det istället uppfattas som att hon var på rymmen från en wet T-shirt tävling.”
Okeej.
Den här boken var nog fan det sämsta jag läst.
Okeej.
Den här boken var nog fan det sämsta jag läst.
December 12, 2019
Boken med den här underbara och läskiga titeln dök upp som en överraskning för väldigt längesedan. Det finns ingen egentlig anledning till att den har förblivit oläst. Förutom den vanliga; så många böcker, så lite tid. När jag började gräva i mina dåliga samveten så fastnade blicken äntligen på den så nu var det dags. Läs mer på min blogg
July 28, 2020
Vydavatel knihy ve svých reklamách odkazuje na klasika žánru, novináře a spisovatele Stiega Larssona, jehož série Milénium spustila svého času zájem o severskou krimi. Těch společných rysu je tu opravdu celkem dost. Linn je taková sociálně zdatnější Lisbeth Salanderová (byť nad jejími hackerskými kousky by se asi Lisbeth rozesmála… inu je rozdíl, když se místo darknetu využívá univerzitní počítačová kapacita…), hlavním tématem knihy je prorůstání extremistických pravicových názorů do švédské společnosti, dojde i na další negativní jevy typu rasismu, obchodu se sexem apod. Na rozdíl od Larssona je to ale celé trochu méně promyšlené a také hůře uvěřitelné, hlavně ta ústřední linka. Pokud bych ale měla srovnávat s knihami, které jako pokračování Milénia napsal David Lagercrantz (Dívka v pavoučí síti a další dva díly), pak bych v hodnocení zas tak příkrá nebyla. V Muži, který si hrál s panenkami se dokonce občas objeví i humor, pěkný je popis stockholmských reálií, zejména čtvrti Södermalm, potěšili mě i relativně normální vyšetřovatelé, zejména ve druhé půli má kniha spád. Trochu mě zklamalo vyřešení titulní záhady, ono těch potencionálních pachatelů se s ohledem na počet postav zase tolik nenabízelo, oproti tomu technickým řešením šmírování na internetu je tu věnováno docela dost prostoru. Možná je to jen dojem, ale nějak mi přijde, že je to kniha zaměřená spíše na čtenáře – muže.
Více tady: https://naskokjinam.blogspot.com/2020...
Více tady: https://naskokjinam.blogspot.com/2020...
July 10, 2018
Dear god, this is a Stieg Larsson wannabe. But it falls flat on SO many levels.
The characters are utterly flat. The only half-interesting character is Linn Ståhl who is basically a blond, well-groomed Lisbet Salander. But of course the author doesn't want you to think that he doesn't realize that, so he even compares her to LS in the book to point out how different they are (hint - they are not). The rest of the characters are flat.
The author also seems to have a thing about one night stands/one-time hookups, but is very keen to point out every time that the woman sure enjoyed it and did not regret anything at AAALLLLLL.....
As for the mystery itself, I guess it started out ok, but then just became utterly ridiculous with perps hiding in the bushes and some perps ambushing other perps while they were busy ambushing the cops.... blah, blah, blah. BOOOOOORING.
The characters are utterly flat. The only half-interesting character is Linn Ståhl who is basically a blond, well-groomed Lisbet Salander. But of course the author doesn't want you to think that he doesn't realize that, so he even compares her to LS in the book to point out how different they are (hint - they are not). The rest of the characters are flat.
The author also seems to have a thing about one night stands/one-time hookups, but is very keen to point out every time that the woman sure enjoyed it and did not regret anything at AAALLLLLL.....
As for the mystery itself, I guess it started out ok, but then just became utterly ridiculous with perps hiding in the bushes and some perps ambushing other perps while they were busy ambushing the cops.... blah, blah, blah. BOOOOOORING.
December 10, 2023
Een tussendoor-thriller, maar niet een van de betere. Het verhaal begint met een crime scene waarin een vrouw als pop werd “opgemaakt”, wat ik een zeer sterk beeld vond. Ik verwachtte een Silence-of-the-lambs achtige thriller, maar 80% van het boek gaat over een ex-anarchiste (die de politie helpt bij het oplossen van de poppenmoord) die wordt opgejaagd door een nazistische groepering. Heel veel actie, weinig psyche, niet mijn kopje thee. Blijkbaar deel 1 van een trilogie, maar ik zal de andere 2 delen toch aan mij voorbij laten gaan.
May 1, 2022
Se fossi Merlino direi “Un bel guazzabuglio moderno”. Nazisti, danesi, siti porno, un casino poco leggibile condito con elementi irreali (la giovane hacker assoldata dalla polizia, la lovestory lampo buttata lì senza seguito e senza senso).
May 4, 2021
La risoluzione del caso è stata trattata troppo velocemente a parer mio.Trama interessante. Buon libro per chi ama i gialli scandinavi.
Read
October 5, 2021Deze recensie is eerder verschenen op Koukleum.nl.
De korte inhoud maakte mij heel nieuwsgierig. Ik kende deze auteur nog niet en ik vind het altijd erg leuk, om voor mij, nieuwe auteurs te leren kennen. Het boek begint meteen goed. Iemand is razend op een vrouw die ligt te slapen en vermoord haar. Het wordt niet duidelijk waarom hij razend is, het wordt alleen duidelijk dat ze zich niet aan bepaalde afspraken gehouden heeft. Dit maakt mij meteen nieuwsgierig en ik moet gewoon snel verder lezen. Je merkt al snel dat je geen alledaagse whodunit aan het lezen bent. Er wordt al snel een wizzkid, Linn, ingehuurd om de zaak mee op te lossen. En Linn is natuurlijk eigenwijs en doet veel meer dan eigenlijk de bedoeling is. Hier kan ik echt van genieten. Op een bepaald moment merk ik dat ik het verhaal even wat warrig vind, maar Jonsson weet het verhaal vervolgens weer snel te ontwarren en de spanning ook meteen op te drijven. Jonsson krijgt het voor elkaar iedere scène, hoe warrig deze in eerste instantie ook lijkt, te ontwarren en goed af te werken, zonder losse eindjes over te laten.
De hoofdstukken zijn van een mooie lengte, waardoor ik regelmatig nog even door las, terwijl ik het boek eigenlijk aan het einde van het hoofdstuk weg had moeten leggen, maar het boek was te goed. Hierdoor moest ik gewoon doorlezen.
De hoofdpersonages zijn goed uitgewerkt, waardoor je een goed beeld van ze krijgt. Al blijft Linn het liefst wel wat voorzichtig met haar privéleven, omdat ze voor de rechercheurs toch een vreemde eend in de bijt blijft. Maar ondanks dat weet je als lezer wel meer dan de rechercheurs, waardoor je ook van Linn een goed beeld krijgt.
Je merkt ook dat de auteur verstand van skateboarden heeft, want Linn beweegt zich voort op een longboard, en de manier waarop Jonsson dit omschrijft laat een duidelijke kennis zien.
Ik hoop dat Jonsson er voor kiest om meer thrillers te schrijven met Linn, Rickard Stenlander en Erik Svensson in de hoofdrol, want ik vind dit een echt gouden team. Ik weet zeker dat ik een volgend boek van Jonsson weer oppak. Want de uitwerking tot in detail zonder losse eindjes over te laten kan ik heel erg waarderen.
De korte inhoud maakte mij heel nieuwsgierig. Ik kende deze auteur nog niet en ik vind het altijd erg leuk, om voor mij, nieuwe auteurs te leren kennen. Het boek begint meteen goed. Iemand is razend op een vrouw die ligt te slapen en vermoord haar. Het wordt niet duidelijk waarom hij razend is, het wordt alleen duidelijk dat ze zich niet aan bepaalde afspraken gehouden heeft. Dit maakt mij meteen nieuwsgierig en ik moet gewoon snel verder lezen. Je merkt al snel dat je geen alledaagse whodunit aan het lezen bent. Er wordt al snel een wizzkid, Linn, ingehuurd om de zaak mee op te lossen. En Linn is natuurlijk eigenwijs en doet veel meer dan eigenlijk de bedoeling is. Hier kan ik echt van genieten. Op een bepaald moment merk ik dat ik het verhaal even wat warrig vind, maar Jonsson weet het verhaal vervolgens weer snel te ontwarren en de spanning ook meteen op te drijven. Jonsson krijgt het voor elkaar iedere scène, hoe warrig deze in eerste instantie ook lijkt, te ontwarren en goed af te werken, zonder losse eindjes over te laten.
De hoofdstukken zijn van een mooie lengte, waardoor ik regelmatig nog even door las, terwijl ik het boek eigenlijk aan het einde van het hoofdstuk weg had moeten leggen, maar het boek was te goed. Hierdoor moest ik gewoon doorlezen.
De hoofdpersonages zijn goed uitgewerkt, waardoor je een goed beeld van ze krijgt. Al blijft Linn het liefst wel wat voorzichtig met haar privéleven, omdat ze voor de rechercheurs toch een vreemde eend in de bijt blijft. Maar ondanks dat weet je als lezer wel meer dan de rechercheurs, waardoor je ook van Linn een goed beeld krijgt.
Je merkt ook dat de auteur verstand van skateboarden heeft, want Linn beweegt zich voort op een longboard, en de manier waarop Jonsson dit omschrijft laat een duidelijke kennis zien.
Ik hoop dat Jonsson er voor kiest om meer thrillers te schrijven met Linn, Rickard Stenlander en Erik Svensson in de hoofdrol, want ik vind dit een echt gouden team. Ik weet zeker dat ik een volgend boek van Jonsson weer oppak. Want de uitwerking tot in detail zonder losse eindjes over te laten kan ik heel erg waarderen.
May 30, 2022
Avete mai letto un libro che alla fine vi ha lasciato perplessi? 🤔 Io sì, questo ne è un esempio.
L'inizio è stato molto interessante. L'ispettore Rikard vorrebbe solo curare il proprio orto, seminare le patate da raccogliere in estate, e invece viene chiamato su una scena del crime.
Speravo fosse lui il protagonista, ma la verità è che, malgrado la pletora di personaggi, un vero protagonista non c'è. Tutti hanno il loro momento. Tutti fanno sentire la loro voce, purtroppo anche all'interno dello stesso capitolo (e non vi dico che fatica con il continuo cambio di pov!). Tutti sono, alla fine, sono uno schizzo, anziché un ritratto ben riuscito.
Eppure la storia funziona e mi sono affezionata a ciascuno di loro. Un po' meno a Linn, la coprotagonista femminile, che trovo troppo presuntuosa e che si è cacciata nei guai per colpa sua. A un certo punto, tifavo per i cattivi, affinché la facessero fuori una volta per tutte 😂
Un ultimo difetto? Troppa politica. Scendere nei dettagli in quella maniera prolissa annoia il lettore e non è mai una buona idea, in my opinion 🤷
Ma credete che mi fermerò qui? Certo che no! E poi voglio sapere se quelle patate verranno seminate o no...
L'inizio è stato molto interessante. L'ispettore Rikard vorrebbe solo curare il proprio orto, seminare le patate da raccogliere in estate, e invece viene chiamato su una scena del crime.
Speravo fosse lui il protagonista, ma la verità è che, malgrado la pletora di personaggi, un vero protagonista non c'è. Tutti hanno il loro momento. Tutti fanno sentire la loro voce, purtroppo anche all'interno dello stesso capitolo (e non vi dico che fatica con il continuo cambio di pov!). Tutti sono, alla fine, sono uno schizzo, anziché un ritratto ben riuscito.
Eppure la storia funziona e mi sono affezionata a ciascuno di loro. Un po' meno a Linn, la coprotagonista femminile, che trovo troppo presuntuosa e che si è cacciata nei guai per colpa sua. A un certo punto, tifavo per i cattivi, affinché la facessero fuori una volta per tutte 😂
Un ultimo difetto? Troppa politica. Scendere nei dettagli in quella maniera prolissa annoia il lettore e non è mai una buona idea, in my opinion 🤷
Ma credete che mi fermerò qui? Certo che no! E poi voglio sapere se quelle patate verranno seminate o no...
May 11, 2020
Den här boken hade knappast blivit skriven om inte Millenium-trilogin hade blivit en succe. Uppenbarligen har Stieg Larsson en del att stå till svars för. På bokomslaget så används citatet "Doktoranden Linn Ståhl på KTH är en trovärdigare Lisbeth Salander" som ett säljargument. Men att använda ordet trovärdig i samband med den här boken borde vara förbjudet.
Hade den här boken varit tänkt som en parodi hade den inte varit helt misslyckad. För min del kom den insikten relativt tidigt i boken när den 45-årige poliskommissarien blivit beskjuten av tre män i en Audi och han tar upp jakten på skateboard, hinner ifatt bilen och lyckas dra ut en av gärningsmännen ur bilen. Allt sker givetvis medan bilen är i rörelse. Frågan är väl sedan om det kanske ändå överträffas av bokens utdragna final?
Är man snäll kan man säga att den här boken inte är speciellt bra - om man vore elak kunde man säga en hel del!
Hade den här boken varit tänkt som en parodi hade den inte varit helt misslyckad. För min del kom den insikten relativt tidigt i boken när den 45-årige poliskommissarien blivit beskjuten av tre män i en Audi och han tar upp jakten på skateboard, hinner ifatt bilen och lyckas dra ut en av gärningsmännen ur bilen. Allt sker givetvis medan bilen är i rörelse. Frågan är väl sedan om det kanske ändå överträffas av bokens utdragna final?
Är man snäll kan man säga att den här boken inte är speciellt bra - om man vore elak kunde man säga en hel del!
August 9, 2021
För mycket. Av allt. Jag förväntade mig en spännande kriminalroman, ett eller en serie mord och en polisavdelning som försöker lösa fallet och fånga en gärningsman. Men inte ens halvvägs genom boken har jag fått så mycket mer och verkligen inte på ett bra sätt. Historien tappar all trovärdighet och all spänning. Upplösningen som är utformad som att den skulle vara en bladvändare gäspar jag mig igenom och önskar bara att det snart var slut. Man märker när något skulle ha varit en twist, men det var skrivet så uppenbart redan i början av boken att det var verkligen ingen överraskning. Författaren borde ha valt ett par av alla sina idéer och hållit sig till dem istället för att kasta in allt hans fantasi kunde uppbåda i en och samma bok. Utöver detta märks författarens förkärlek för en viss stadsdel lite för tydligt, det blir bara ett irriterande inslag som inte har med historien att göra.
December 20, 2022
Tento thriller je jeden z nejslabších, které jsem kdy četla. Dokonce mi tak moc nesedl, že mám už teď problém si pořádně vybavit, co se v něm stalo.
Případ, na který se kniha soustředí, mi ze začátku připadal velmi originální a těšila jsem se, jak ho budou hlavní postavy řešit a na co všechno přijdou. Tento můj zájem bohužel opadl hned po několika stranách.
K postavám jsem si nevytvořila vůbec žádný vztah, v podstatě mě nezajímalo, co se s nimi stane a příběh jsem s nimi neprožívala. Nejzajímavější a nejvýraznější postavou příběhu byla Linn, která se v případu nachomýtla v podstatě náhodou a provázela ji její temná minulost. Ta pro mě ale naprosto narušila samotný případ a příběh začal působit dost překombinovaně.
Kniha se nečetla špatně, ale autorův styl psaní mě ničím nepřekvapil a nenadchnul, což by v tomto případě možná zmírnilo zklamání. Často se mi ale stávalo, že jsem plně nevnímala a nebyla jsem zcela začtená.
Tím, jak překombinovaný příběh byl, jsem se přestala zajímat o to, čím celá kniha začala. V podstatě mi bylo jedno, kdo to udělal, jak příběh dopadne a jestli se případ vyřeší.
Další díl mě určitě mine.
Případ, na který se kniha soustředí, mi ze začátku připadal velmi originální a těšila jsem se, jak ho budou hlavní postavy řešit a na co všechno přijdou. Tento můj zájem bohužel opadl hned po několika stranách.
K postavám jsem si nevytvořila vůbec žádný vztah, v podstatě mě nezajímalo, co se s nimi stane a příběh jsem s nimi neprožívala. Nejzajímavější a nejvýraznější postavou příběhu byla Linn, která se v případu nachomýtla v podstatě náhodou a provázela ji její temná minulost. Ta pro mě ale naprosto narušila samotný případ a příběh začal působit dost překombinovaně.
Kniha se nečetla špatně, ale autorův styl psaní mě ničím nepřekvapil a nenadchnul, což by v tomto případě možná zmírnilo zklamání. Často se mi ale stávalo, že jsem plně nevnímala a nebyla jsem zcela začtená.
Tím, jak překombinovaný příběh byl, jsem se přestala zajímat o to, čím celá kniha začala. V podstatě mi bylo jedno, kdo to udělal, jak příběh dopadne a jestli se případ vyřeší.
Další díl mě určitě mine.
July 18, 2020
2,5*, protože:
- pachatel bez zjevné motivace
- falešná stopa, u které je od prvního okamžiku jasné, že je falešná, jen policie to nechce vidět
- plot twist, co není plot twist
- scény, které bych věřila možná v americké gangsterce, ale ne v současném Stockholmu
- osobní zapojení vyšetřovatelů (obecně nesnáším a tady bylo hrozně špatně zdůvodněné)
- některé linky nejsou dovysvětlené
+ jeden z vyšetřovatelů je odlišné barvy pleti a je s ním docela legrace
+ hackerka, která rozhodně není Lisbeth (trochu jsem se bála, že zapadne do tohoto stereotypu, ale nestalo se, navíc i na rozdíl od Lisbeth dělá hrozné pirátské chyby)
+ skvělá scéna útěku před pachatelem
Obecné doporučení: spíš nečíst. Jazykově to taky není žádná slast.
- pachatel bez zjevné motivace
- falešná stopa, u které je od prvního okamžiku jasné, že je falešná, jen policie to nechce vidět
- plot twist, co není plot twist
- scény, které bych věřila možná v americké gangsterce, ale ne v současném Stockholmu
- osobní zapojení vyšetřovatelů (obecně nesnáším a tady bylo hrozně špatně zdůvodněné)
- některé linky nejsou dovysvětlené
+ jeden z vyšetřovatelů je odlišné barvy pleti a je s ním docela legrace
+ hackerka, která rozhodně není Lisbeth (trochu jsem se bála, že zapadne do tohoto stereotypu, ale nestalo se, navíc i na rozdíl od Lisbeth dělá hrozné pirátské chyby)
+ skvělá scéna útěku před pachatelem
Obecné doporučení: spíš nečíst. Jazykově to taky není žádná slast.
May 2, 2024
De kaft is een afbeelding van de de stad Bergen.
De titel heeft totaal niets met het verhaal.
De eerste moord waar het boek dadelijk begint heeft iets met poppen en daar stopt alle gelijkenis met het verhaal.
Dan start een verhaal tussen Linn, een linkse activist en nicht van de chef politie.
Zij moet de computergegevens analyseren van het slachtoffer Anna.
Zij komt zij echter snel in contact met een vijand uit het verleden.
Het verleden in de politiek.
Uiterst rechts tegen links.
Onze twee inspecteurs hebben meer werk met Linn te beschermen tegen aanslagen dan de moorzaak op te lossen.
De dader valt zeer onverwachts in de handen van de politie zonde echter veel speurwerk.
Er komen nog twee delen in deze serie.
Het eerste deel geeft niet veel energie om de volgende zeker te lezen.
De titel heeft totaal niets met het verhaal.
De eerste moord waar het boek dadelijk begint heeft iets met poppen en daar stopt alle gelijkenis met het verhaal.
Dan start een verhaal tussen Linn, een linkse activist en nicht van de chef politie.
Zij moet de computergegevens analyseren van het slachtoffer Anna.
Zij komt zij echter snel in contact met een vijand uit het verleden.
Het verleden in de politiek.
Uiterst rechts tegen links.
Onze twee inspecteurs hebben meer werk met Linn te beschermen tegen aanslagen dan de moorzaak op te lossen.
De dader valt zeer onverwachts in de handen van de politie zonde echter veel speurwerk.
Er komen nog twee delen in deze serie.
Het eerste deel geeft niet veel energie om de volgende zeker te lezen.
November 10, 2018
Det börjar inte hända något förrän i slutet av boken och innan dess så ska vi lära känna huvudpersonerna. De är platta och dryga och relationerna känns otrovärdiga. Vem fasen utvecklar "fars-känslor" till någon han egentligen inte känner och bara har träffat några enstaka gånger? Det enda jag tyckte om var väl hon Salander-kopian (som själv tyckte att hon va lik) och det antifascistiska spåret. Hade gett boken en tvåa om inte hunden hade dödats. Onödig död är bara onödig. När det kommer till djur är det oförlåtligt.
This entire review has been hidden because of spoilers.
August 31, 2022
la trama nell'insieme mi è piaciuta molto ma il modo di scrivere e di strutturare, SOPRATTUTTO, le relazioni tra i personaggi dell'autore 😭😭...
il plot twist davvero bello e inaspettato (più o meno) però Sten poteva essere inserito un po' di più prima del finale, poteva avere più interazioni con Linn,così dal rendere ancora più interessante il finale, però non mi è dispiaciuto. Anche se leggere lo sviluppo, soprattutto le parti "lunghissime" tra Erik e Linn 😟 la noia; anche la relazione tra Linn e Rickard non ha molto senso, in 2 giorni sono diventati come padre e figlia???
il plot twist davvero bello e inaspettato (più o meno) però Sten poteva essere inserito un po' di più prima del finale, poteva avere più interazioni con Linn,così dal rendere ancora più interessante il finale, però non mi è dispiaciuto. Anche se leggere lo sviluppo, soprattutto le parti "lunghissime" tra Erik e Linn 😟 la noia; anche la relazione tra Linn e Rickard non ha molto senso, in 2 giorni sono diventati come padre e figlia???
This entire review has been hidden because of spoilers.
October 11, 2023
Ik was benieuwd naar het verhaal nadat ik de cover had gelezen. Ik lees graag Nesbø’s Harry Hole en dacht een andere nordic schrijver te proberen.
Ik heb het boek uitgelezen, omdat het toch spannend genoeg was om weg te leggen, maar het verhaal kan niet tippen aan de Hole thrillers. Het blijft oppervlakkig en weinig uitgewerkt. Er zitten vaak ook onrealistische stukken in of scènes die echt onvoldoende zijn uitgewerkt. (Zoals de ontsnapping uit de villa op het einde)
Ik ga de andere delen niet lezen.
Ik heb het boek uitgelezen, omdat het toch spannend genoeg was om weg te leggen, maar het verhaal kan niet tippen aan de Hole thrillers. Het blijft oppervlakkig en weinig uitgewerkt. Er zitten vaak ook onrealistische stukken in of scènes die echt onvoldoende zijn uitgewerkt. (Zoals de ontsnapping uit de villa op het einde)
Ik ga de andere delen niet lezen.
January 6, 2019
This was an impulse buy at the airport when I saw that the main character had been compared with Lisbeth Salander from the Millennium trilogy. Considering the latter is among my favourite series, it could be either a success or a catastrophe.
It did not disappoint. I read it in one sitting and cannot wait to get my hands on the sequel. The story is complex with just enough twists and turns to keep my interest, and the characters are dynamic and believable.
4.5 stars
It did not disappoint. I read it in one sitting and cannot wait to get my hands on the sequel. The story is complex with just enough twists and turns to keep my interest, and the characters are dynamic and believable.
4.5 stars
October 20, 2017
Mannen som lekte med dockor får en svag 4:a i betyg. Väldigt bra grundberättelse som har större potential än vad boken levererad, dock är det intressanta karaktärer och på sina ställen spännande handling. Saknar en förklaring till varför mördaren försöker göra sina offer till dockor. Kommer fortsätta läsa de kommande två böckerna i Hatet-triologin.
June 11, 2019
Nån här skrev att det här är en Stig Larsson wannabe. Alltså.. ja, många likheter. Men trotts det gillar jag den här supermycket. Riktigt obehagligt mord. Bra slut. Ganska rolig dialog. Inte de skarpaste porträtten men jag tycker inte det gör något i den här historien. Jag plöjde på, var nyfiken ända till slutet.
Summa summaro: en mindre mörk och dyster Stig Larsson.
Summa summaro: en mindre mörk och dyster Stig Larsson.
April 3, 2020
Spännande, lästes som rinnande vatten. Några tvära hopp och kanske några lösa trådar men sammanfattningsvis en spännande bok med kliande obehag. Mycket inlevelse och målande miljöer. Kanske något överdrivet dramatisk i upploppets action-kavalkad. Hade önskat en lite längre avslutning, tog tvärstopp efter upplösningen.
April 14, 2018
Lite "gott humör och oömma kläder" över den här deckaren; hög ansats och mycket vilja men kanske inte så mycket språk eller teknik. En Lisbet Salander-epigon med fokus på högerextremister och skateboard. Ett plus för avslappnad och modern stockholmsskildring.
April 11, 2019
Inte så imponerad. Platta karaktärer. Sidospår som knappt fick någon förklaring. Huvudhistorien kändes krystad och mer som en ursäkt för att koppla ihop andra historier i boken. Finns betydligt bättre deckare än såhär.
April 1, 2022
Niet slecht, maar het einde is onsamenhangend en niet realistisch. De verbindingen worden niet genoeg uitgelicht en de rol van Ahmed te snel afgehandeld. Een leuk verhaal, maar zeker niets vergeleken met Stieg Larsson.
June 23, 2022
En deckare i Stockholm med många referenser till Södermalm. Bra skriven, med några vändningar som gjorde att jag ville fortsätta läsa varje gång.
Jag ser fram emot att läsa de 2 uppföljare då den var bättre än förväntat.
Jag ser fram emot att läsa de 2 uppföljare då den var bättre än förväntat.
Displaying 1 - 30 of 58 reviews