Det omöjliga

by Göran Sonnevi

Angelägnare poesi än Sonnevis skriver ingen i Sverige... Det är en av den svenska diktens stora dagar i dag. Bengt Holmqvist, Dagens NyheterDet omöjliga är Sonnevis ur alla synpunkter största diktsamling... Den hör till det allra märkligaste i svensk poesi, alla kategorier, som över huvud taget har utgivits.

Genres: Poetry

430 pages, Hardcover

First published January 1, 1975

About the author

Göran Sonnevi is one of Sweden's most highly esteemed modern poets. In 2006 he was awarded the Nordic Council's Literature Prize for Oceanen (The Ocean).

Reviews

[Andreas]

I ”Det omöjliga” pågår en kamp mellan motsatser och ytterligheter. Intet och alltet. Ljus och mörker. Liv och död. Det möjliga och det omöjliga. Det kan låta som att dikterna spretar åt alla håll, men ”Det omöjliga” är istället som en symfoni där teman och återkommande bilder kläs i olika grader av intensitet och abstraktion. Sonnevi skriver: ”så nära / utplåningens punkt / varje gång // Inne i det mörka huvudet dansen / punkten av ljus / osynligt närvarande”. Ofta är dikterna förankrade i både vardagsliv och storpolitik för att snart, med en sökande blick, låta fysikaliska och astronomiska lagar utmana det nyss skrivna: ”Här finns inget ljus / Här finns bara ljus, inget mörker / Skuggan av ljus, var finns den?”.

[Elsa Billgren]

finasté vänsterblivna han, min konung. ständigt aktuell, ständigt gripandé

[Frederik]

Ik kocht een nederlandstalige vertaling van deze dichtbundel uit 1974 in de Groene Waterman. 'Het Onmogelijke' is een bundel prachtige gedichten. Fris, helder, eenvoudig zonder simpel te zijn. Werelds ook, politiek geëngageerd en tegelijk hoogst persoonlijk. Ze hebben mij geïnspireerd. Een bijzonder aangename kennismaking met één van de grootste levende Zweedse dichters.

[Frank]

Naturskildringar, musik, heterosex och vänsterpolitik.

”jag ska inte tiga om någonting

Ett självklart liv finns inte

inne i mig som en bädd av stenar
på botten av en gravsänka
eller ett okänt lager
inne i moränen,
också på havsbotten
Stenarna grå, i vitt ljus
Deras skrovlighets känsel
i min hud”