Thea > Recent Status Updates

Det är så häftigt att känna sig själv växa i sin emotionella intelligens!!!

Äntligen ska jag läsa den här, har varit taggad på den så länge! Fint att någon inte kunnat stå emot att stryka under och skriva små kommentarer trots att det är en biblioteksbok:’) får mig att tänka på alla queera som läst den här boken innan mig, hur vi tar tillbaka o för vår historia vidare och hela tiden skapar historien<3

Lärde mig mer på en timme igår än vad jag gjort under alla år i skolan!!

Jag och Sigge har börjat högläsa ur den här! ser fram emot att göra det varje kväll jag fortfarande bor hemma<3

Ger den här en ny chans i år. Det känns helt rätt<3

”När vi vågar uttrycka hur vi verkligen känner kring det som händer omkring oss kan vi upptäcka en riktig skatt; vi inser att vår smärta gör oss mer levande. Allt förändras när vi inte längre trycker undan det som oroar oss utan istället förstår att vi hör samman med allt liv på jorden. Smärtan vi känner är bara en sida av myntet, den andra är vår stora kärlek till allt som lever”❤️

”Jag tittade mig stint i spegeln och såg en Stina som skulle ta plats i sitt liv”

”Jag tror inte jag måste förstå allt, men jag kan älska dig ändå. O det gör jag, jag älskar dig så det gör ont”.

Blodapelsinerna på köksborde och rösten nära örat. JAG GRINAR!!:’)

”Trots att persiennerna var neddragna trängde solen igenom, målade böljande ränder över händerna. Den hade hittat en plats på himlen där den trivdes, han förstod att den snart inte tänkte flytta sig mycket längre. Hela sommaren skulle den stanna, snart fanns det inte nåt som kunde hålla ljuset borta.”

Har redan läst i boken lite då och då, men tänker ta med den upp till fjället🏔️ den är lättskriven och så väldigt grundläggande men därför också så väldigt viktig! tror den kommer vara perfekt att läsa i och reflektera över efter långa vandringsdagar när jag är för trött för att läsa något längre🤭

Bror😭😭 Språket är det vackraste någonsin, så flytande, så intimt! Lyssnar på uppläsning av Stina själv och det känns som att hon sitter och berättar sin historia för mig i sitt vardagsrum över en låång fika. Aj, skulle satt bullen i halsen3

”Lisa ville fly in i Lilly så som hon flytt in i henne förut”

”De smalt samman som om man hällt silver och guld i samma kokkärl”

Har sträcklyssnat under hela eftermiddagen i trädgårn och under min cykeltur mot Gnesta<3 Nästan läskigt hög igenkänningsfaktor med små detaljer och egenskaper hos huvudpersonerna:0
Lillys ögon som lyser upp mörkret och vilket rum som helst! ”Världen och människorna i den blev bara mer och mer obegripliga för Lisa” berörde och fastnade djupt❤️‍🩹