Dania > Recent Status Updates

Nuttis sätt att skriva på är så eget. Korta meningar men sprängfyllda av betydelse. Jag är svag för diskbänksrealism och författaren lyckas så snyggt med detaljerna. Språket aldrig överflödigt. Hon vet precis när en mening ska ta slut

Så himla fin bok och jag har många gånger svårt att hålla tillbaka tårarna. Så fort jag börjar läsa är det som att jag sitter bredvid Bo i hans kök och dricker kaffe och lyssnar på hans livsberättelse.

Bo och Hans. Som dag och natt. Pappan sosse och sonen moderat. Två olika generationer och ett jätteavstånd känslomässigt. Men Bo vill reparera relationen samtidigt som han blir rasande över att sonen försöker ta Sixten ifrån honom.

Boken ger perspektiv om ens liv och historia. Vad vi lämnar efter oss och om vilka vi vill vara för våra nära och kära. Viljan om att existera bortom tid och rum

”Tänker på Ture, att han inte har någon Ellinor. Hans familj kommer att dö med honom. När hans hjärta slutar slå är det slut i det ledet. Jag håller hårt i fotografierna. På vissa sätt kommer jag att leva vidare genom Ellinor. Hon kommer kanske att berätta för sina barn om dig och mig. Jag undrar vad hon kommer att säga då”

Manlighet, far-son relation, kärlek, vänskap. Det är fint att läsa om hur Bo i sina äldre dar reflekterar över livets som varit

”Så är det att vara mamma - det enda som finns är nuet. Nuets förtvivlan, nuets lättnad”
Äntligen börjar spänningen mellan Blythe och Violet släppa och avståndet mellan de blir mindre. Att läsa en bok som denna som mamma själv väcker en hel del starka känslor. Realistiska känslor skildras och mycket kan man relatera till. Även i sin relation till sin partner och hur den ändras efter skaffat barn

En väldigt spännande bok redan från första sidan. Blythe är för mig en intressant karaktär på det sätt att jag kan både sympatisera med henne samtidigt som jag blir provocerad av henne. Hon är oförutsägbar och jag vill bara fortsätta att läsa och förstå henne mer. Gillar att boken är skriven i du-form.