Lovisa Jyllhed > Recent Status Updates

Jag gillar hur resan följer kejsarens planerade rutt. Även om man inte har en aning om vad som kommer hända med Keema och Jun så började dom i bergen, ner mot risfälten och nu är de på de tusen floderna.
Jag fick äntligen veta hur sköldpaddorna pratar med varandra också, spännande att få deras backstory genom den "verkliga" delen av berättelsen.

Eeeuuuhuhu Terrorns huvud talar från inne i burken!?? Obehagligt.
Hela kejsarens familj är obehagliga. Kejsarens mamma födde också kejsarens tre söner? Så låg han med sin mamma??
Och sen har den sonen ytterligare 34 söner? Hur?

Keema är smart ändå, han lurade vakterna snyggt så sköldpaddan fick följa med dem.
Jun verkar övertygad att de båda kommer dö innan resan är över, men om detta är en kärlekshistoria som Lola sa så får ingen av dem dö!!
Jag gillar sättet de långsamt avslöjar sina hemligheter för varandra.

Så kejsarinnans plan är att ge sin kropp till rebellerna, så att de kan få kraften att besegra tronen. Låter som en bra plan och det låter rätt. Men varför har hon lite ondskefulla vibbar? Varför verkar Jun inte helt säker?

Ännu en gång har dom undvikt Terrorn. Kanske hinner de hitta en båt ändå.
Vad är grejjen med den lilla fågeln? Det var ganska lustigt hur den dök peeeeeew RAKT ned i ansiktet på ryttaren hahha

Måste säga att boken har ganska högt tempo för en bok av den här tjockleken. Känns som det händer något hela tiden!

Jag hoppas sköldpaddan får resa med Keema och Prinsen, den förtjänar att få ligga på stranden iställer för att tjäna kejsaren. Och kanske kan risflickan också hänga med? Eller hjälpa prinsen skapa lite kaos bland vakterna i alla fall.

TÄNK om det Keema alltid letat efter, det som spåkvinnan sa han skulle hitta vid tigerporten, är prinsen?? Hohoho

RIP Araya, du gjorde ditt bästa och du gjorde det bra 💔
Och länge leve kejsarinnan, så jävla cool.
Nu är vi igång!!

Jag var lite osäker till en början, det var så spritt vad som introducerades så jag fattade inte hur det skulle hänga ihop. Och det vet jag fortfarande inte, men spelarna och handlingen börjar visa sig!
Det är väldigt vackert det som beskrivs i alla fall. Älskar den underjordiska kammaren med vattenfall och mosaik av snäckor.

Fyyyy det där var lite väl grafiskt för mig. Åhh hur ska de ta sig ur detta.

Älskar isslottet dock, känns som en saga. En otäck sådan...

Aaaaaa så gullig konversation. Älskar när Suren och Oak får vara vänner. Kan vi snälla bara fortsätta såhär, inga trick.

Det var fint att hon fick prata med sin mamma och syster. Just konstrasterna mellan älvvärlden och människovärlden är spännande.

Älskar att få höra älvfolkets gamla sagor. Det är en så intressant värld Black bygger upp. Mörk och blodig men samtidigt full av magi och skönhet.

Wohoo! Jag trodde det skulle bli utdraget men prinsen är minsann riktigt bra på att hantera sitt svärd, vilken kul fight.

Så Suren får vara hjälte som knäcker gåtor och förbannelser. Jag hoppas detta hjälper Oaks plan nu med när Hyacinthe inte längre är gisslan.

Det är konstigt hur svårt att blir att lita på feer när man vet att de inte kan ljuga! Suren vet att alla vinklar sina ord och döljer saker, så inget går att säga säkert.
Det är så sorgligt att hon inte heller vågar tro att Oak kanske gillar henne. Hon ifrågasätter och testar gränser men hon krossar bara sitt eget hjärta!

Jag vill också att Habetrot gör mig en klänning från en dröm och att solprinsen flätar mitt hår haha
Undrar hur länge Suren kommer misstro Oak. Det Hyacinthe säger tror jag inte är sant, men när kommer de behöva bemöta det?

Hiihihi ett lite klassisk "Whooops visste inte att du var i duschen!" moment gör mig inget.

Suren är en kul huvudkaraktär, hon känns full av potential men har varit ensam och förtyckt så länge. Och Oak verkar vara en perfekt prins men vad är hans motivation?? Och hur känner han för Suren efter alla år?

Kontrasten mellan att diskutera älvdrottningar, allianser och förbannelser och samtidgt ta fram snabbnudlar hahah

Stackars Suren, vilket liv...
Det känns kul med en timskip från Queen of Nothing men jag minns ju inte vad Surens roll var i den boken haha. Jag kanske får läsa om lite, jag vet inte hur mycket kontext Holly Black kommer ge.

Dragons and Decorum var kul, men kanske inte så bra som jag hade hoppats. Frustrationen och förvirringen från Pride and Prejudice saknades lite, de blev vänner så snabbt i denna. Och inga slag fick vi heller, även om Wollenstonecraft var en väldigt charmig drake.

Bara två noveller kvar nu, vi får se om hon har sparat det bästa till sist.

"Her slim figure standing upon the broad window-sill, heedless of the rain and wind which billowed the thin gown against her body and tore her hair loose - her arm outstretched to calm the savage beast bending towards her"
Magnifico 👌 mwaah

Pride and prejudice med drakar, det här är storyn som jag verkligen sett fram emot i denna boken!
Den rör sig snabbt genom handlingen just nu, men om en novell ska täcka hela handlingen från romanen är det bara rimligt haha

Jag hade nog inte läst denna om inte Bea lånade ut den till mig, men den är gullig.
Känns som jag läser en "lätt att läsa" bok dock, ett kapitel är verkligen 2 sidor haha.
Jag har ju redan sett filmen också, men boken skiljer sig något så det är kul

Jag gillade berättelsen 7 years from home. Spännande vinkel på ett krig, berättaren är en tredje part som varken vill vinna eller förlora kriget. Också kul med natur vs maskin temat. Hur kan vi inflitrera ett läger med svamp, mossa och myror? Lite Avatar, men mer vetenskap och list och färre flygande drakar.

Ooh haha levande kläder som äter bakterier och tar hand om huden, vilken rolig idé

Åh vilken fin scen. Två militärer som efter att ha överlevt skyttegraven tar en paus med dåligt te och drömmer sig bort med sagor om havsmonster

What the FUCK Alabaster!?

😭😭😭😭😭😭
Det var väntat på något vis men...fan också

Alltså jag får PANIK kan någon ställa förklara varför Essun var i Tirimo och vad som hände med Alabaster och Corundum och varför är Lerna här helt plötsligt och Hoa!?? Ska vi lista ut vad som är grejjen med Hoa nä finns inte tid för det herrrregud