”För henne skulle hela livet röra sig på ytan, och ytan måste vara behaglig att se och känna på. Hon kunde lägga ner stor möda på att polera ytor, bara hon slapp befatta sig med vad som dolde sig under dem. Nora förstod det nu. Stackars mormor. Hon gillade blanka ytor. Dels kunde hon spegla sig själv i dem. Dels kunde de förleda andra att tro, att allt de gömde var lika vackert och felfritt”.
— Jan 15, 2026 12:16PM
Add a comment
