I s��ndagens DN publicerades Svenska Akademiens protest mot vad som i praktiken ��r en nedl��ggning av Terminologicentrum. Och d��r vi bland annat sagt att denna gamla institution ��r ”en viktig del av v��r spr��kliga infrastruktur, utan vilken vi alla blir l��ngt fattigare ��n de sparade 4 miljonerna g��r staten rikare”. Hela texten h��r: http://www.dn.se/debatt/forlusten-for-svenskan-ar-storre-an-statens-besparing/

Det finns en del att till��gga. Bo L��fvendahl i SvD p��pekar att

F��r regeringen ��r det en principfr��ga, s��ger hon [n��ringsministern statssekreterare], eftersom TNC ��r ett aktiebolag: ���De intressenter som de har, som branscher och f��retag, ska st�� f��r finansieringen.���

Det ��r en mycket m��rklig f��rklaring. Visst har de flesta aktiebolag som ��gs av staten till uppgift att ge vinst till ��garen, precis som andra bolag, men det finns ocks�� statliga aktiebolag som varje ��r f��r flera hundra miljoner i bidrag fr��n staten ��� dit h��r till exempel Kungliga Dramatiska teatern och Kungliga Operan. G��ller andra principer p�� n��ringsdepartementet?

Sedan 2009 har Sverige en spr��klag, framr��stad i enighet av alla riksdagspartier, ��ven de som ing��r i den r��dgr��na regeringen. S�� h��r st��r det i Spr��klagens tolfte paragraf: ���Myndigheter har ett s��rskilt ansvar f��r att svensk terminologi inom deras olika fackomr��den finns tillg��nglig, anv��nds och utvecklas.��� Det ��r allts�� inte ���branscher och f��retag��� som har ansvaret f��r det svenska fackspr��ket utan myndigheterna. Det ��r den verkliga principfr��gan.

Hela hans text ��terfinnes h��r: http://www.svd.se/kultur/strypta-anslag-hotar-facksprakvarden_4084425.svd

Och en jurist som arbetar med patentr��tt har h��rt av sig till mig med f��ljande viktiga p��pekande:

F��r n��gra dagar sedan n��ddes vi av nyheten att terminologicentrum skall l��ggas ner, eller ��tminstone ej l��ngre uppb��ra statligt st��d f��r sin verksamhet. S��som verksamma inom patentbranschen kan vi knappast l��ta bli att reagera p�� detta vansinne ��� trots att patent numera kan meddelas p�� engelska spr��ket kr��vs s�� fort det blir minsta br��k om ett patent en ��vers��ttning av patentet till svenska spr��ket. S��rskilt g��ller detta vid domstolsf��rfaranden, d��r spr��kkravet ��r mycket fastare rotat ��n vid patentverkets administrativa f��rfarande. Skall man i framtiden kunna f��ra meningsfulla patentprocesser vid svensk domstol kommer det kr��vas en universellt fastslagen svensk teknisk nomenklatur, vilket vi hittills haft genom terminologicentrums f��rsorg. Att l��gga ner terminologicentrum kan p�� sikt vara djupt skadligt f��r det svenska patentsystemet.

Det ��r uppenbart att man inte ��verv��gt genom vad detta f��rslag f��r f��r konsekvenser i praktiken, bortom Finansdepartementets Excel-ark, och att regeringen faktiskt m��ste t��nka om.