Mathea

“När jag i Montreal eller på andra platser möter flickor som frivilligt och avsiktligt skadar sig själva och vill få ärr inristade i huden för all framtid, kan jag inte låta bli att i hemlighet önska att de fick möta de där andra flickorna, som också de bär på outplånliga ärr, men så djupa att de är osynliga för blotta ögat. Jag skulle vilja att de träffades så att jag fick höra dem jämföra ett självförvållat ärr med ett som man tillfogats, det ena betalar man för, det andra gör man mot betalning, det ena är synligt och det andra hemligt, det ena är ytligt och det andra går på djupet, det ena är skarpt, det andra suddigt.”
― Kim Thúy, Ru