Ronja Gerthsson > Recent Status Updates

Öppnar upp för att prata om kolets kretslopp och om djurplågeri och slaveri

Utifrån beskrivningen var Einar hittade Siri, kan eleverna lokalisera platsen på kartan.

And the fingernails, the ones gripping the stone steps- Nesta blinked at her hand. She had seen sparks. Her fingers were embedded in the stone, the rock glowing as if lit with an inner flame. Gasping, she snatched back her hand, and the stone went dark. But the fingerprints remained, four furrows buried in the top of the step, a single hole in the riser where her thumb had pressed.

”If you think this training nonsense is going to result in you climbing into my bed, you’re delusional.” She added with a slice of a smile, ”I’d sooner let in a mangy street dog.”
”Oh, it’s not going to result in me climbing into your bed”. Nesta snickered, victory achieved, and had reaced the stairs when he croined, ”You’ll climb into mine”.

JA SNÄLLA, kan ni bara göra detta NU 😏😎

Cassian’s etes blazed, the ted Siphon tetheted on the back of the hand that gripped her fluttering with color. A wicked, taunting smile covered his lips.
”Glad to see you woke up ready to play, Nesta.” His voice dropped to a low rumble.

Kapitlet öppnar upp för att prata om densitet

Kapitlet handlar bland annat om att laga mat, kanske kan kopplas till matematik och proportioner/ samband kring recept och antal personer som äter, tex soppa och bröd. Kan de få baka bröd?

”Saker man gör, lämnar spår efter sig. De fina sakerna lämnar fina spår…och de onda sakerna lämnar onda spår. Om jag inte åker efter Miki, kan jag nog inte leva. Spåren i mig skulle göra ont.”

Bra att prata om, vad menar han?

The last name I handed out two weeks ago was by far the more important ones, yet somehow the easiest name to come up with. When they places our newborn son on my chest, I looked down at him through teary eyes, and said ”Hi, Scotty.”

❤️😭❤️😭

”I’m going to be so good to your girls, Scotty. I promise”

❤️

This might be the exact moment I fall in love with Ledger Ward.

”I am going to be the best person I can be for your daughter. I promise. I’m going to give her the best life, and when she asks about her mother, I’m going to tell her what a wonderful person you are. I’ll make sure she gtows up knowing how much you loved her.”

JAG GÅR SÖNDER!! Snälla ge mig ett happy ending 😭💔😭💔

”What if Scotty can see how we’ve been treating you?” A tear forms and spills down his cheek. Just one lonely tear, and it makes me so sad. ”I’m part of everything that’s been tearing you down all these years, and I’m sorry, Kenna. I’s so sorry”

😭

”There was before you and there was during you. For some reason, I never thought there would be an after you.
But there was, and I was in it.
I’ll be in it forever”

💔

”I made you something”
”What is this? A playlist?”
”Yeah. I made it this morning. It’s over twenty songs that have absolutely nothing to do with anything that could remind you of anything sad”

HUR FINT?! 🥹❤️

He slides his hands into my hair and looks at me with sincerity. ”She would be lucky to have a woman like you in her life. You’re selfless and you’re kind and you’re strong. You’re everything I want Diem to be someday”

”There is nothing in this world that would make me happier than you getting to meet Diem. If I knew how to change their minds, I would do it in a heartbeat, Kenna”

❤️

När han låter henne kolla på videos på sin dotter 😭

”I wish I could tell you what our daughter looks like, but I still have no idea.”
”I just wanted to see our daughter, Scotty. I just wanted to look at her.”

💔😭

”Du är modig, Vanessa Ford”, säger Joan. ”Oerhört modig. Du har visat vilken otroligt stark människa du är. Och jag vet att din pappa skulle ha varit stolt.”

Vanessa höll kvar hennes blick en stund till innan hon tryckte upp Joan mot dörren och kysste henne. Joan lade händerna på Vanessas kinder och kysste henne tillbaka. Och i den sekunden förvandlades nästan allt som Joan trott sig ha vetat om sig själv till en osanning. Och allt hon någonsin trodde sig ha önskat, fanns nu i hennes famn.”

”Jag är rädd att jag kommer att vänta i all evighet”. Vanessas röst var bara en viskning. ”Och det kommer ta kål på mig”. Joans hjärta började bulta. ”Jag ber dig säga att jag inte ska göra det”, sa Vanessa. ”Snälla. Säg att jag slösar bort min tid. Säg att jag är galen. Bespara mig lidandet, Joan. Kan du göra det?”
Joan såg på henne.”Det kan jag inte och jag vill inte säga det”

”Om du har känslor för nån - om det är nåt du går omkring och funderar på… jag är orolig att det kan bli kämpigt för dig. För hur fel jag än tycker att de har så vet jag att NASA inte officiellt tolererar vissa saker hos astronauterna. Utifrån vad jag har hört, alltså”. …”Jag bara… jag kommer försvara dig. Om det behövs. Jag ville bara att du skulle veta det.”
- Griff
❤️

”Jag menar det är faktiskt 1981, Joan” sa Lydia. ”Det är dags att sluta bli upprörd över dumma skämt och börja få saker och ting gjorda.”
”Jag skulle säga precis tvärtom”, sa Joan med andan i halsen. ”Det är 1981, och jag har fått nog av att låtsas som om sexistiska skämt är roliga bara för att män ska låta mig göra sånt som jag antagligen är bättre på än de.”

😎