Emma Widstrand > Recent Status Updates

DNF 🤓

"I came to recognize that assimilation as a whole was a race toward a horizon that wasn't fixed. The ideal was ever shifting, and your accent would never be quite perfect. It was a set of compromises sold to you as a contract. Assimilation was not a problem to be solved but the problem itself."

"Vad gör jag? Jag går omkring och låter saker hända mig. Jag reagerar och studerar reaktionen och väntar på nästa stimulus. Ja, jag väntar. Jag har fått den ruskiga vanan att räkna timmar. Inte till något särskilt, där finns inget särskilt, utan bara till kvällen. Tills dagen är slut. "Vad är klockan? Jaså inte mer." "

Hur sörjer man en sådan relation? En relation som hade varit mer på riktigt än någon annan relation jag haft men som ändå aldrig existerade i verkligheten, som aldrig manifesterade sig offentligt, som aldrig benämndes med en term som beskrev vad den faktiskt innebar.

"Jorden brinner och svämmas över och allt pekar på att det förvärras avsevärt tills mitt barn växer upp, och jag kan inte skydda henne från lidande, eftersom hon också är en människa, eftersom hon också är dömd till detta öde, eftersom jag ju dömt henne till det."

"Vi lever inte våra liv ensamma, men det betyder inte att vi ser dem vi lever med."

"One cannot think well, love well, sleep well, if one has not dined well."

"Hur skulle jag känna om jag hade varit en annan pojke? Hur skulle jag känna om jag varit en normal människa? Jag var besatt av dessa frågor. De torterade mig, de förstörde ögonblickligen och fullständigt också den lilla skärva av lycka som jag var övertygad om att jag ägde."

"åtta år, det är sjukt, sorgen har förändrats, blivit mindre akut, vet inte ens riktigt om jag kan urskilja känslan av att sörja dig idag, den är väl som inflätad i det som blivit jag, sorgen efter dig en del av mig, en del av mig dig, det är sorgligt, men ibland undrar jag vad som förändrats mig mest: att känna dig eller att förlora dig"

"Jag är bara tjugo, men jag känner att livet utanför dessa gröna rum rusar iväg som till ljudet av pukor och trummor för andra människor, medan dagarna faller lika omärkligt som damm på mig, den ena exakt likadan som den andra."

"I guess it can't be too often that two people can laugh and make love, too, make love because they are laughing, laugh because they're making love. The love and the laughter come from the same place: but not many people ge there."

"Being in a foreign country means walking a tightrope high above the ground without the net afforded a person by the country where he has his family, colleagues, and friends, and where he can easily say what he has to say in a languages ha has known from childhood."

"We can never know what we want, because, living only one life, we can neither compare it with our previous lives nor perfect it in our lives to come."

"Han älskade henne. Han skulle helt visst aldrig upphöra att älska henne, men hans hjärta var vant vid att förtrampas." (sida 155)

"Han tyckte ibland att allt han tänkte var ekon av det som andra tänkt. Då gällde det att sovra, så att han inte endast blev en ekokammare; och ibland tyckte han sig ha en tanke som var bara hans egen. Då kunde det svindla till, som inför ett bråddjup, och han kunde tänka: detta är det heliga."

"En stor del av andlig utveckling handlar just om att våga utsätta sig för osäkerhet. När vi kan stå ut med att inte veta och inte kontrollera, då får vi tillgång till en klokare del av oss själva. Att försöka hålla fast vid livet är som att försöka hålla fast i vatten. Dess natur är att flyta."

Det finns så mycket att vinna på att komma ihåg hur lite vi faktiskt vet om framtiden, på att sanningsenligt särskilja det vi tror, från det vi vet. Jag har sällan hört någon säga: "Allt blev precis som jag hade föreställt mig." Snarare kan åtminstone jag konstatera att det allra mesta som jag oroat mig för i mitt liv, det hände aldrig. Och det som hände, hade jag ingen aning om att det skulle bli som det blev.