Status Updates From God's Strategy in Human His...

Början av appendix 1: kyrkofäder sammanfattade.

självfrälsning inom judendomen, varför det inte skulle fungera i Calvinismen.

Chazaq: hård, men också stark, beständig, m.m. Beskrivande, inte värderande. Ger en annan läsning av Faraos hjärta i moses.

Utvaldhetsdoktrinen, förklarad utifrån idén om kall. Jag känner (föga förvånande) igen weber i texten. Kanske är det så att jag borde läsa weber utifrån Calvin ist för att läsa calvinistisk teologi utifrån weber?

tolkning av vad jag har tolkat som tankekriminalitet i NT: idén om urladdning, där misslyckandet med att agera på den mindre onskan driver på mot den stora, eftersom den mindre onskans katarsis inte möjliggörs.

Påstående att antik judisk doktrin var frälsning som belöning för lag-hållande, vilket gjorde att dåd var större än tro.

Argument om att biblisk hebreiska använder kärlek och hat som relativa termer - där hat innebär älskad mindre än. Jag kan inte hebreiska. Ännu. Det straffar sig i denna läsning, precis som min dåliga matte straffar sig i nationalekonomin.

Isak och Ismael: löfte - förtröstan - mirakel, vs. löfte - egenarbete - förslavning.

Implikationen är att den egna viljan blir ett verktyg för själslig förslavning. Tron blir ett slags gräshoppe-tro (aesopos gräshoppa, inte moses).

Kärleken förutsätter förmågan att välja; i.e. änglarna har fri vilja. Löser problemet med Satans uppror, och är relativt elegant i förhållande till de apokryfa som hanterar änglaupproren.

Ett elegant argument för fri vilja. I grunden samma som Thomas, men applicerat på änglarna också.

"two Greek roots from which comes the words for God's will and God's plan. One root is thelo which means wish, will, or desire. The second root is 'boulomai', from which come such words as counselor". Argumentet är att dessa ordval indikerar den filosofiska omöjligheten av att det gudomliga skulle välja direkt kontroll över oss människor. Men telos betyder också tendens (motsv. genetisk kod) hos aristoteles. Hrn.

Jag behöver uppenbarligen läsa CS Lewis kristendomsteori.

25 enl. annat program.
Guds storhet beskriven som: att inte behöva kontrollera, men ändå segra. I motsats till kontrollerande hednagudar.

Det är en småsak, men det är intressant att se hur monolatrisk kalvinistisk teologi kan vara. Jag tänker på referensen till Persiens Herre som motstår Gud, till dess Gud direktagerar genom ängeln Rafael. Implikationen är att Gud endast är den mäktigaste bland flera, vilka står utanför Hans kontroll; beskrivningen är att guds ära ligger i hans förmåga att segra trots detta. De flesta teologer begraver detta synsätt.

Skillnaden mellan gudsriket och djävulens rike är att det senare vore baserat på list och våld, dvs mycket av det som leder stater. I detta framställs Job som en person som är lojalt olydig, vilket skulle vara ett tecken på den ivkedjävulska politiska kroppen. Lojal olydnad är ett intressant koncept som verkar återvända i många av de saker jag läst den senaste veckan...