Status Updates From Relationellt ledarskap i kl...

Lärare agerar inte
bara utifrån "inre övertygelser", deras handlingar formas också av signaler som omgivningen
skickar. Deras handlingar formas av vad omgivningen uppmuntrar, men också av vad den tillåter
och möjliggör (Säljö, 2000)

verksamhetsteori. En verksamhet i skolan – som
exempelvis lärares undervisning – existerar inte i ett vakuum eller är opåverkad av den kontext där
den finns. Man kan säga att precis som elevernas lärande är beroende av den undervisning de får
och hur den organiseras, så är lärares arbete beroende av yttre omständigheter.

Det är i kamrat bedömningssituationen – där det finns en uttalad förväntan på att eleverna ska värdera varandra och utifrån det ge varandra återkoppling – som känslor av underlägsenhet och skam kan uppstå. Kamratlärandesituationer beskrivs däremot, i vårt material, uteslutande som positiva.

Också kamratbedömning kan vara en utsatt situation i affektiva termer. Och precis som ovan gäller att tillämpandet av strategin kamratbedömning är ett verktyg i händerna på någon. Huruvida strategin blir gynnsam eller ej beror på hur den hanteras och vilka elever man har att göra med

En aspekt som eleverna återvänder till i samtliga
intervjuer – och som verkar vara en av de starkast bidragande orsakerna till att de känner sig
otrygga och osäkra i klassrummet – är känslan av att allt man säger och gör kan bli föremål för
utvärderande bedömning. Detta skapar i sin tur en rädsla hos eleverna att ställa frågor till läraren
och att be om hjälp när de inte förstår.

Nytta v. skolverksfokus.

Variation

I intervjuanalysen kunde urskiljas att eleverna även talade om fyra närliggande aspekter som
samverkar med varandra:
• • lärarens kunnighet i ämnet,
• • lärarens passion för ämnet,
• • lärarens passion för att undervisa i ämnet,
• • lärarens passion för att eleverna ska lära i ämnet.

"Man vill ju gärna höra att läraren tror på att man kan bättre."
Under senare år har man hört många använda begreppsparet growth mindset-fixed mindset, eller den svenska motsvarigheten dynamiskt respektive statiskt tänkesätt.

Här finns ett annat ytterst viktigt budskap. "Han försöker ändå lära mig svåra grejer, men inte på samma sätt som han lär någon som redan har jättebra kunskaper."

betydelsen av att lärare tydligt kommunicerar budskapet "vi gör det här tillsammans". Genom samtliga 20 intervjuer som genomfördes ger eleverna uttryck för något som jag i min analys tolkar som skillnader i var lärare lägger ansvaret för lärande. De bästa lärarna tillhandahåller inte bara
undervisning, de uttrycker också tydligt att lärande är ett delat ansvar mellan lärare och elever:

Genomgående beskriver eleverna att de vill ha lärare som är tydliga ledare, som visar vem
som bestämmer och vilka regler som råder i klassrummet. Samtidigt vill de känna att lärarna
tycker om dem och genuint bryr sig om dem både som elever och människor

Genomgående i intervjuerna beskriver eleverna hur undervisningsprocessen i de bästa lärarnas
klassrum kännetecknas av ömsesidig respekt. Lärarna lyssnar på eleverna och ser dem som
kompetenta partner vars insikter och åsikter är av värde.

"Det viktigaste är att man kan känna sig trygg med läraren ... att man typ ska kunna
säga fel eller ha fel utan att behöva skämmas."

Sammanfattningsvis kan konstateras att det senaste decenniets reformer har inneburit ett ökat fokus
på skolans kunskapsuppdrag och på bedömning av elevers kunskaper.

De tre frågor som måste ställas av elev och lärare
är:
• • Vad är målet?
• • Hur ligger jag/eleven till?
• • Hur ska jag/eleven gå vidare? (s. 16)

Ovanstående 36

empati för eleverna och deras taktfulla pedagogiska förståelse för individers olika behov står i
centrum, van Manen gick så långt att han liknade lärarens förhållande till eleverna vid förälderns
förhållande till sitt barn. Lärarens roll är i någon mån in loco parentis

Central för god undervisning menar han istället är lärarens förmåga att
avgöra vad som är bra för en viss elev i en viss situation och sedan kunna agera i enlighet med
detta. Han använder begreppen pedagogisk eftertänksamhet och pedagogisk takt för att beskriva
denna något svårfångade och svårbeskrivna aspekt av undervisning, där lärarnas omsorg om och

– som förutsätter och samspelar med varandra. Där skrivs att undervisningen i skolan ska ge
utrymme för att alla dessa kunskapsformer balanseras och blir till en helhet. Då måste framgångsrik
undervisning definieras utifrån det. Jag säger inte att det är en objektiv sanning att kunskap ska
definieras på detta sätt, men det är så det för närvarande står i den svenska – demokratiskt beslutade
– läroplanen