Tuva’s Reviews > Doktor Glas > Status Update

Jag har lärt mig känna min kropp. Jag har lärt mig känna och förstå, att min kropp är jag. Det finns ingen glädje och ingen sorg och inte något liv alls annat än genom den. Och min kropp vet ju att det måste dö. Den känner det, liksom ett djur kan känna det. Därför vet jag nu, att det finns inget för mig bortom döden.

Ja, självmord är fult. Men det kan vara ännu fulare att leva. Det är förskräckligt att man så ofta bara har det som är mer eller mindre fult att välja på. Den som kunde få dö!

Jag vill bara veta varför han tycker att våldtäkt är okej

Mot den vulgära lp sätter den ena sin frälsningkrokan och den andra "sitt verk"; och bägge förneka all bekantskap med något son helst strävande efter lycka. Det är en avundsvärd gåva att på det sättet kunna bedraga sig själv med ord. Man har ju alltid ett begär att se sig själv och sin strävan i ett ljus av idealitet. Och den djupaste lyckan ligger kanske till sist i den illusionen, att man icke traktar efter lycka.

Jag känner ingen annan definition på lyckan än att den är sammanfattningen av det som var och en i sin stad finner eftersträvanvärt. Så är det väl alltså självklart att man strävar efter lycka.

Jag tycker inte särdeles mycket om mig själv, varken skalet eller innanmäte. Men jag ville inte vara någon annan.