Falk’s Reviews > Mitt grymma öde > Status Update
Falk
is on page 235 of 374
"Vi hade drakar på scenen som sprutade eld och svavel. Vi uppreste vattenspel, som slungade höga, glittrande strålar. Vi lät inköpa levande sparvar som släpptes ut under »Venti, turbini«-arian."
(...)
"Torskar, horor, svinpälsar, onanister, mördare, bedragare, avskräde..., viskade jag mot deras jublande, tacksamma ansikten med de rödsvarta gapen på vid gavel. Tror ni att det är för er skull som jag skriver musiken?"
— Jul 25, 2018 04:18PM
(...)
"Torskar, horor, svinpälsar, onanister, mördare, bedragare, avskräde..., viskade jag mot deras jublande, tacksamma ansikten med de rödsvarta gapen på vid gavel. Tror ni att det är för er skull som jag skriver musiken?"
Like flag
Falk’s Previous Updates
Falk
is on page 325 of 374
"Newton väntade mig i porten. Han var exalterad. Han skuttade som en gosse. Han pratade ivrigt medan han släpade mig djupare in mellan stenmurarna.
- Guldmynt är äkta pengar. Papperpengar och krediter är som dina operor, Händel, de är vibrerande luft. Detta är sanning!" p. 255
— Jul 26, 2018 04:35PM
- Guldmynt är äkta pengar. Papperpengar och krediter är som dina operor, Händel, de är vibrerande luft. Detta är sanning!" p. 255
Falk
is on page 161 of 374
"Jag kastade mig in i min loge och reglade dörren. Jag slet av peruken och bankade med knytnävarna mot hjässan: – Förbannade människor! skrek jag till spegeln. Jag ska angripa er med min svarta galla, min mörka, frätande sperma! Jag ska utrota er med skönhet!" p. 108
— Jul 24, 2018 03:02PM
Falk
is on page 46 of 374
"Att både Zachau och orgeln var fula, kantiga, oharmoniska gjorde saken bättre. Fula ting som gav upphov till ljuvlighet när de gneds mot varandra skänkte mig hopp.”
— Jul 23, 2018 04:50PM
Bluffen höll. Trots att musikerna var utmattade och sjösjuka efter den krävande konserten, krävde kung George att de skulle spela om den sista satsen tre gånger. På Haymarket-teatern hade ledningen infört en regel om att inga da capo-rop skulle åtlydas, men kungen var smaklös och skrytsam. Blåsarna kräktes mellan sina inpass. Pukslagarna kräktes samtidigt som de trummade. Violinisterna kräktes hela tiden. Jag kämpade förtvivlat för att kväva mina skratt, rocken drypande blöt av tårar och smutsigt flodvatten.
Verket var beställt av konungen. Ingen, sade han, har någonsin förr sett en konsert spelas på vatten! Han ville ha ett skrytsamt verk, och jag fyllde musiken med den mäktiges tomma buller, glitter och spektakel. När du inte tror på ditt verk, bör du driva din ironi så långt som möjligt. Jag hade gjort det i mina hymner, jag hade gjort det i kantaten på drottningens födelsedag. Om du äcklas över skrytet, bör du driva skrytet så långt att det blir sarkastiskt. Endast då blir den enfaldige nöjd. Ingen lögn är för stor, tvärtom: ju större lögn desto stärkare tro." p. 229