Sollie’s Reviews > Vren: De glömda rummen > Status Update

Det är svårt att hitta på egna svordomar så all respekt för det men jag blev ganska less när "rymdars" sades typ tio gånger i samma kapitel. Namnen på människorna känns så blandade i uttal och jag kan förstå det ur ett världsbyggande sammanhang typ "alla språk har smält samman" men det kan ändå kännas konstigt. Handlingen är måttligt intressant, enkel för mig men säkert passande för yngre typ 13 år

Dialogen frustrerar mig, den sabbar min suspension of disbelief i hur stel den känns, men återigen, det kan vara det sakliga språket rent generellt som skaver för mig. Det här är något som jag märkt tidigare att jag är väldigt kräsen när det gäller svensk fantasy, om någon "skjuter undan tanken med en kraftanstängning" eller "suckar vid minnet" så går jag i taket och jag fattar inte varför.

Läser om den här, minns att jag läste den när jag var 11 och typ inte fattade någonting fast jag var ändå fascinerad för det var första gången jag läst en bok som blandade scifi och fantasy, och det var bra att det fanns en lättsmält sådan på svenska tillgänglig. Jag minns dock också att det sakliga språket inte tilltalade mig då, och det gör det inte nu heller. Det är ett stilval som inte funkar för mig.